Graffiti och klotter täcker varje centimeter av väggarna på tågstationen. Stressade pendlare skyndar förbi i trapporna där tiggarna och knarkarna sitter axel mot axel. Stadsdelen Nørrebro som ligger mitt i Köpenhamn plågas av arbetslöshet och fattigdom. Samtidigt är den mångkulturella smältdegeln en magnet för den unga, urbana medelklassen vilket håller genomsnittsåldern nere och utbildningsnivån uppe. Nørrebro är det absoluta kärnområdet för radikala, rödgröna Enhedslisten som gjorde ett historiskt kommunalval i Köpenhamn i höstas. Med knappt 20 procent av rösterna är de näst störst efter Socialdemokraterne och har kraftigt stärkt positionen som samarbetsparti i huvudstadens röda majoritet. Vid årsskiftet tillträdde de elva nyvalda kandidaterna sina mandat i borgarrepresentationen (ungefär motsvarande kommunfullmäktige).

– Köpenhamn är väldigt vänsterorienterat jämfört med resten av Danmark. Många här ser att vi på vänsterkanten har lösningen på stadens problem, säger Signe Færch, som är partiets andranamn i Köpenhamn och sitter i borgarrepresentationens socialnämnd.

Revolutionär socialism

Signe Færch är 31 år gammal, bor i kollektiv på Nørrebro och bekänner sig till den revolutionära socialism som är inskriven i Enhedslistens principprogram. Politiken sköter hon vid sidan av sitt heltidsarbete som socialsekreterare. Problemen i Köpenhamn som Signe Færch och partiet vill lösa är ojämlikhet, arbetslöshet och framförallt trafik. Under valkampanjen trummade Enhedslisten in sloganen ”bilarna sist” och lovade utbyggd kollektivtrafik och fler cykelbanor. Partiet propagerade också hårt mot den motorvägstunnel som både Socialdemokraterne och de borgerliga vill bygga under Köpenhamns hamn. Efter valet lyckades Enhedslistens toppkandidat Morten Kabell förhandla till sig den tunga posten som Köpenhamns teknik- och miljöborgmästare. Mycket av partiets trovärdighet hänger därför på att kunna leverera resultat i den lokala miljö- och trafikpolitiken. Signe Færch är medveten om det och hon är beredd på att det blir en tuff utmaning.

– Man har prioriterat bilarna under väldigt många år och de tar fruktansvärt mycket plats i staden. Enorma summor används till nya parkeringar och vägar. Vi ska arbeta hårt för att ändra den politiken men det kräver att vi kan sätta press på Socialdemokraterne. Historiskt sett har de varit otroligt positiva till biltrafik i Köpenhamn, säger Signe Færch.

En som väntar otåligt på bredare cykelbanor och bättre kollektivtrafik är 51-årige Mikkel Christensen. Han bor i Köpenhamns nordvästra hörn, jobbar som säljare på Ikea och har varit trogen Enhedslisten-väljare sedan partiet grundades 1989.

– Diskussionen om bilarna i Köpenhamn är oerhört viktig. Jag har själv bil men det är väldigt dyrt att parkera och det tycker jag är fantastiskt. Då lär jag ju mig att ta cykeln eller bussen. Staden är till för gående och cyklister, inte bilar, säger Mikkel Christensen som gärna hade sett vägtullar av modell Stockholm i Köpenhamn.

Missnöje med regeringen

Miljö- och trafikfrågorna har varit klara valvinnare men är knappast hela förklaringen till Enhedslistens framgångar. Mikkel Christensen tror att många Köpenhamnsväljare sökte sig vänsterut eftersom de är missnöjda med den sittande röd-blåa minoritetsregeringen som består av Socialdemokraterne, Socialistisk Folkeparti och socialliberala Radikale Venstre. Koalitionen har fått stark kritik, bland annat för att den drivit igenom skattesänkningar och inte lättat tillräckligt på Danmarks hårda regler för anhöriginvandring.

– Ganska många har nog förlorat tron på Socialdemokraterne och Socialistisk Folkeparti. Det tror jag har haft stor betydelse i kommunalvalet. All dansk politik samlas i mitten och den enda kritiska vänsterrösten är Enhedslisten. Man ser samma sak till höger. Dansk Folkeparti gjorde också ett bra kommunalval, säger Mikkel Christensen.

2011 fick Enhedslisten 6,7 procent av rösterna i Folketingsvalet, motsvarar svenska riksdagsvalet, och har sedan dess både agerat som regeringens stödparti och som högljudd kritiker. Framgångarna för den egna politiken har varierat. Enhedslisten har bland annat fått igenom regler för stärkt skydd av suggor i djurindustrin och bidragit till att göra det lättare för flyktingbarn att återförenas med föräldrar i Danmark. Den största segern kom 2012. Då gjorde Enhedslisten och regeringen det lagligt med så kallade fixe-rum, offentligt finansierade lokaler där de tyngsta narkomanerna kan injicera med sterila sprutor. I dag finns fixe-rum i Köpenhamn, Aarhus och Odense. Frågan är en politisk vattendelare i Danmark och motståndet finns främst inom högern. Kritikerna anser att reformen är en reträtt i kampen mot narkotika och ett tecken på att samhället är på väg att acceptera drogmissbruk. Enhedslisten tillhör fixe-rummens mest varma förespråkare och vänstern i huvudstaden har arbetat för dem länge.  

– Det är Köpenhamn som har tryckt på för fixe-rummen och det har varit en kamp under 20 års tid. Jag tror att folk inser att vi alltid har haft narkomaner i staden och alltid kommer att ha det. Då är det bättre att de skjuter upp i fixe-rum än i trappuppgångar och på dagislek­platser, säger Signe Færch.

Storbråk om budgeten

Om det var lätt för Enhedslisten och regeringen att enas om fixe-rummen blev det desto svårare att komma överens om budgeten för 2014. Det slutade i storbråk. Först backade regeringen från en uppgörelse om att öronmärka tre månader av föräldraledigheten till pappor. Sedan tvingades Enhedslisten dessutom släppa en rad krav, bland annat på oförändrad a-kasseavgift och återskapande av 8 000 jobb i offentlig sektor. Men där tog det stopp. Partiet vägrade att skrota ett förslag om att tvinga offentliga arbetsgivare att ta ansvar för att underentreprenörer följer kollektivavtal. Inte heller backade Enhedslisten från hårt kritiserade krav om att lagstifta om gamlas rätt till dusch på äldreboenden. Budgetförhandlingarna bröt samman och regeringen gjorde upp med högeroppositionen istället.

– Enhedslisten har trots allt kompromissat en hel del och det var okej att vara hård och säga stopp. Däremot är jag kritisk till vilka frågor man vägrat att ge upp. Att införa en lag om att äldre ska ha rätt till dusch två gånger i veckan kanske inte är det allra viktigaste. Det var kanske inte den konflikten man skulle ta, säger Mikkel Christensen.

Vissa bedömare anser att regeringen aldrig menade allvar med att göra upp med Enheds­listen och att förhandlingarna bara var ett spel för galleriet. Partiet fick ändå hård kritik efter budgetdebaclet, inte minst från vänster. Företrädare för Socialistisk Folkeparti kallade Enhedslisten ett populistiskt, omoget parti som vuxit allt för snabbt och tvingat regeringen högerut med sin kompromisslöshet. Signe Færch fnyser åt kritiken.

– Regeringen valde en budgetuppgörelse med högersidan. Nu vill de inte stå för den utan hellre skylla på Enhedslisten. Det är paradoxalt och beror förmodligen på att de inte är helt nöjda själva. Från mitt perspektiv råder inget tvivel om att vi sträckte oss extremt långt för att gå dem till mötes, säger hon.

Förslag om civil olydnad

Signe Færch gav sig själv nyligen in i den rikspolitiska hetluften. Vid årsskiftet började nya hårdare regler för försörjningsstöd att gälla. De innebär bland annat att den över 25 år som är sambo mister rätten till ersättning om partnern har en inkomst. Under ledning av Signe Færch la Enhedslisten ett förslag i Köpenhamns borgarrepresentation om organiserad civil olydnad. Stadens tjänstemän uppmanades helt enkelt att strunta i att kontrollera om reglerna efterlevdes. Som väntat röstades förslaget ner.

– Vi väckte i alla fall frågan om vilka konsekvenser reformen kan tänkas få. Det är viktigt för det är först nu som vi kommer att se dem, säger Signe Færch.

De nya, hårdare reglerna innebär också att unga under 30 år utan utbildning helt förlorar rätten till försörjningsstöd. Istället förs de över till ett ersättningssystem där nivåerna ungefär motsvarar det danska studiebidraget på drygt 5 000 kronor i månaden. Enligt Signe Færch kommer försörjningsstödsreformen att leda till katastrof för ett redan hårt prövat Köpenhamn.

– Vi har sedan tidigare sett en explosion av unga hemlösa i staden. Det är något relativt nytt, i alla fall i Danmark. Det har alltid funnits hemlösa i Köpenhamn men inte så många som är i tidiga 20-årsåldern, säger hon.

En annan av Enhedslisten slogans under höstens valkampanj var ”tillsammans mot ojämlikhet” och  klassisk vänsterpolitik står på receptet mot klyftorna i huvudstaden. Det ska bli billigare att bo, de offentliga jobben ska bli fler och de allra fattigaste ska ha gratis kollektivtrafik.

Hur mycket som är genomförbart återstår självklart att se men som Enhedslistens socialpolitiska toppnamn i Köpenhamn blir det Signe Færchs uppgift att försöka infria något av vallöftena under mandatperioden.

– Ojämlikheten är ett av de största hoten mot Köpenhamn. Vi är en relativt blandad stad och har plats till olika sorters människor. Här finns välbärgade, barnfamiljer, studenter, och utslagna som går på försörjningsstöd. Om vi inte gör något åt den ökande ojämlikheten blir Köpenhamn endast till för de rika och det skulle vara väldigt tråkigt. Att bekämpa ojämlikhet är inget man ska göra bara för de fattigas skull, utan för hela staden. Då blir den mer levande, spännande och solidarisk, säger Signe Færch.

Människorna främst

Människor framför kapital, vanligt folk framför rika, ett skifte av perspektiv. Diffust som det må vara är det något Enhedslistens väljare i Köpenhamn hoppas på att märka av konkret under mandatperioden, tror Köpenhamnsbon Mikkel Christensen. Själv är han skeptiskt till att det blir så.

– Hela strategin i Köpenhamn har gått ut på att växa, man vill få nya företag och ha en modern storstad där kapitalet får ganska mycket plats, och mycket byggs. Jag hoppas att det ändras men särskilt optimistisk är jag inte. En sådan ändring kommer ju inte av att Enhedslisten har 20 procent i borgar­representationen. Sådant händer bara om det finns en press nedifrån, från folk och olika organisationer, säger han.

Och de stora omvälvningarna låter nog vänta på sig ett tag till. För trots att ett parti med socialistisk revolution på programmet är Köpenhamns näst största kan invånarna i välbärgade stadsdelen Østerbro sova lugnt. Det blir inga massdemonstrationer eller generalstrejker. Inga beväpnade terrorceller lurar i rådhusets källare. Enhedslistens revolution existerar främst på papper.

– Självklart ska vi arbeta fredligt och demokratiskt men för mig är det viktigt att vara revolutionär socialist eftersom det anger graden av samhällsförändring på lång sikt. Det är en analys. Vi kan få många förbättringar inom det kapitalistiska systemet, men ska vi lösa grundläggande problem som orättvisor, klimatkris och ojämställdhet måste vi bryta helt med kapitalismen. Trots att vi är revolutionärer praktiserar vi reformer varje dag. Steg för steg, lugnt och fint, säger Signe Færch.