Förtroendet för vetenskapen har efter pandemin sviktat på flera håll, bland annat i USA, Frankrike och Italien. Parallellt har desinformation och konspirationsteorier florerat och till och med spridits vidare av högt uppsatta politiker. USA:s hälsominister och vaccinskeptikern Robert F Kennedy är kanske det mest kända exemplet på det.
Nu har tre forskare på avdelningen för socialpsykologi vid Amsterdams universitet undersökt sambandet mellan politisk ideologi och misstro för vetenskap.
Det forskarteamet gjorde var att fråga 7 800 amerikaner om hur de såg på 35 olika vetenskapsfält, allt från paleontologi till kärnfysik.
Det de fann är att tilltron till vetenskap överlag är relativt hög, men att den är högre bland liberaler än bland konservativa. Det var också de deltagare som ansåg sig vara mycket liberala som visade sig ha högst förtroende för forskning och vetenskap.
Störst är skillnaden mellan liberala och konservativa när det kommer till förtroendet för forskare som studerar klimatförändringar, medicin och samhällsvetenskap. Där känner konservativa lägst tilltro till forskarna. Skillnaderna är däremot mindre när det kommer till forskning inom marinbiologi, zoologi och matematik.
Risk för polarisering
Det ideologiska gapet mellan konservativa och liberala beskrivs av forskarna som problematisk med hänvisning till risken för polarisering och för att det bromsar vetenskapliga framsteg. Särskilt bekymmersamt är det ideologiska gapet i frågor som kräver stark konsensus inom politiken, till exempel avseende kampen mot klimatförändringarna eller vid vaccinering.
”Sedan 1980-talet har förtroendet för forskning bland konservativa i USA rasat”, säger forskaren Bastiaan Rutiens i ett pressmeddelande från universitetet.
Detta förtroenderas förklaras med att forskningsresultat inte går i linje med konservativas politiska och ekonomiska syn.
”Forskning viftas allt oftare bort som en ’vänsterhobby’ inom vissa grupper, och universitet som vänsteretablissemangets fäste”, fortsätter han.
Uppmuntrar till vidare forskning
Forskningsgruppen undersökte också om det går att öka förtroendet för vetenskapen med hjälp av olika strategier, exempel genom att lyfta andra konservativa aktörer med förtroende för vetenskap eller belysa att det finns många konservativa personer som arbetar med forskning. Det gjorde det inte.
”Våra fem teoribaserade åtgärder misslyckades med att öka konservativas förtroende för forskare”, skriver forskarna och uppmuntrar därför till vidare forskning i frågan.
I den vetenskapliga artikeln där rönen presenteras resonerar forskarna också kring att bland annat kommersialisering av forskning kan leda till mindre pålitliga forskningsresultat. Att ta itu med sådana problem kan enligt forskarna öka kvaliteten och transparensen och i sin tur öka människors förtroende för forskare.
