– Det är ett extremt ovanligt tilltag, Kina har gott om plats på eget territorium, säger forskaren Ankit Panda vid amerikanska Carnegie-institutet för internationell fred, i ett offentligt uttalande.
Kinas försvarsministerium informerade även i förväg ärkefienden USA om missiltestet och meddelade sedan att missilen slagit ned “i det förväntade området”.
Detta område ska enligt Franska Polynesiens president Moetai Brotherson vara vattnen i närheten av Marquesa-öarna – som, liksom flera andra öar i Stilla havsregionen, tillhör Frankrike.
Peking har intensifierat sin kärnvapenutveckling i förvånansvärt snabb takt de senare åren, uppger USA:s försvarsmyndighet. De hävdar också att Kina har mer än 500 operativa kärnstridsspetsar och att antalet förväntas öka till minst 1000 till år 2030.
Relationerna mellan USA och Kina är sedan länge spända och maktkampen i Stilla havet har trappats upp de senaste decennierna. Att USA fick viss förhandsinformation beskriver de dock som “ett steg i rätt riktning” och Kina uppgav att tilltaget var en rutinmässig del av deras träningsplan och inte riktat mot något land. De försiktiga ordalagen går i samklang med att höga kinesiska och amerikanska tjänstemän möttes på distans nu i september för att minska spänningarna och “undvika feltolkningar av varandras avsikter”.
Samtidigt påpekade Kina att missilen som testades i onsdags har en räckvidd som skulle kunna nå USA, vilket av bland annat Carnegie-instututet tolkas som en varning.
Frankrike rustar – för Europa?
Missilen som Kina testade var en landbaserad så kallad interkontinental ballistisk missil – ICBM, en typ av missil även Frankrike, utöver Kina, Ryssland och USA har i sin kärnvapenarsenal. Däremot använder Frankrike främst ubåtsbaserade ballistiska missiler, SLMB, enligt vad franska försvarsministeriet uppger på sin hemsida. Dessa har dock en räckvidd på drygt 1000 mil – vilket gör dem likvärdiga ICBM.
I krisen kring Stilla havet glöms ofta Frankrike bort, trots att EU-nationen har territorier där, för att inte tala om att Frankrike fram till mitten av 1990-talet genomförde hundratals egna kärnvapentest i Stilla havet – något som Franska Polynesiens invånare lider av än idag genom att bland annat ha utvecklat en viss typ av cancer i stora antal. Landet har anmälts till Internationella brottmålsdomstolen för så kallad “atomkolonialism” av lokala organisationer.
När president Emmanuel Macron i våras höll tal om landets försvararsstrategi lade han särskilt fokus på just “kärnkraftsavskräckning” som han menar även fortsättningsvis måste vara grundbulten i Frankrike försvarslinje för att “förhindra storskaliga konflikter”. Han framhöll särskilt att den franska kärnvapenstyrkan måste förbli oberoende. Han har under hela sin tid som president insisterat på ett europeiskt försvar som inte bara förlitar sig på externa krafter, som Kina och USA. Detta har mötts av kritik och skepsis inom Nato.
Emmanuel Macrons förhållningssätt till Nato har förändrats i takt med det geopolitiska läget. 2021 kallade han, i en intervju med The Economist, Nato för en “hjärndöd organisation”.
Till Dagens ETC sade han under presidentvalskampanjen 2022 att han hade fått omvärdera organisationen, vars syfte “väckts till liv” av Rysslands attackkrig mot Ukraina.
Franska kärnvapen ej integrerade i Nato
Men han ruckar inte på kärnvapenstrategin: till skillnad från till exempel Storbritannien ingår inte Frankrikes kärnvapenarsenal i Natos kärnvapensorganisation.
Och hans inställning på lång sikt är fortfarande att EU borde bli militärt självständigt, med Frankrike som enda stormakt i och med sin oberoende kärnvapenarsenal.
– Jag tror att den som vill förstå Emmanuel Macrons beteende på hemmaplan, hur han tillsatt en premiärminister och en högerlutande regering samt sett till att försvarsminister Sebastien Lecornu sitter kvar, trots att väljarna röstade på förändring, bör ha hans försvarsstrategi i åtanke. Han har inte övergett sin linje gällande Frankrikes roll Europa och EU, han ser det som ett övergripande ändamål som helgar medlen och han är beredd att göra sig impopulär på kuppen. Han tror att Frankrike och hela EU kommer att tacka honom senare, säger franska försvarsjournalisten Jean-Pascal Dominique.
Minsta felsteg eller missuppfattning i regionen kan föra med sig mycket allvarliga konsekvenser. I mitten av september förra året inledde Ryssland en storskalig övning, Ocean-2024, i bland annat Stilla havet – tillsammans med Kina. USA skickar regelbundet krigsfartyg dit och till Sydkinesiska havet för att motverka Pekings territoriella anspråk.
Emmanuel Macron påminner ofta och gärna om att även Frankrike, ett av EU:s mäktigaste länder, är direkt berört och således hela EU. Inte minst med årets USA-val i åtanke.
