Planerna har tillfälligt skjutits upp i väntan på ett beslut i Högsta domstolen efter att två miljöorganisationer satt igång en rättsprocess. En ny studie om projektens miljöpåverkan presenterades den 15 juni och ska diskuteras vid en offentlig utfrågning. I Latinamerika har även Brasilien och Mexiko satsat på att utveckla kärnkraft.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Planer för fem kärnkraftverk
Det första kärnkraftverket i Argentina byggdes 1974. Utvecklingen av kärnkraft stoppades efter militärdiktaturen 1983 men återupptogs av Kirchneradministrationen 2003. Bygget av kärnkraftverket Atucha III med en kapacitet på 745 megawatt väntas påbörjas i januari nästa år i staden Lima i provinsen Buenos Aires.
Två andra kärnkraftverk finns i området och ett tredje i provinsen Córdoba i centrala Argentina. Bygget av ett femte kärnkraftverk är planerat till 2020 i provinsen Río Negro.
Kärnkraften står för närvarande för fyra procent av elförsörjningen i Argentina, medan kraftverk som använder naturgas och olja står för 64 procent och vattenkraftverken står för 30 procent, enligt landets energidepartement. Förnybara källor står för två procent av elförsörjningen.
Strategisk partner
Redan för flera år sedan lades en strategi för att stärka de ekonomiska förbindelserna med Kina. Landet skulle börja köpa mer mat från Argentina och öka investeringarna. Under sitt besök i Kina i maj talade Argentinas president Mauricio Macri entusiastiskt om den roll Kina kan spela i landet.
”Kina är en strategisk partner. Det här är början på en fantastisk era när det gäller förhållandet mellan våra länder,” sade han när han träffade företagare från de båda länderna.
Han förklarade att Argentina har planer på att på fem till åtta år fördubbla den nuvarande matproduktionen för 400 miljoner människor. Han tillade att han samtidigt har förväntningar på att Kina investerar i bygget av vägar, broar, kraftverk, hamnar och flygplatser.
Kirchner undertecknade avtal
Den tidigare presidenten Cristina Fernández de Kirchner undertecknade flera avtal med Kinas president Xi Jinping redan 2014. Dessa gäller dammbyggen i Patagonien och upprustning av järnvägen Belgrano som är viktig för transporter från norr till hamnen i staden Rosario. Den 22 juni levererades nya lok från Kina som ska användas på sträckan.
Det finns dock faror med denna strategi varnar experter.
– Kina har nästan en ändlös kapacitet när det gäller investeringar och är intresserat av Argentina och resten av Latinamerika, en region där landet vill säkerställa sin roll som leverantör. Kina har ett starkt förhandlingsläge och Argentinas målsättning bör vara en maktbalans, säger ekonomen Dante Sica, som var landets handelsminister 2002 till 2003.
Han menar att Kina vill sälja sina produkter och skapa spänningar i Argentinas produktionsstruktur.
– I flera år har vårt land haft ett handelsunderskott gentemot Kina, säger han.
”Gynnas av förbindelser”
Roberto Adaro, expert på internationella relationer vid institutet för stats- och samhällsvetenskap, Cedes, säger att Argentina kan gynnas av förbindelser med Kina men att landet måste understryka att det ska handla om att komplettera varandra.
– Vi får inte låta Kina översvämma den lokala marknaden med sina produkter.
Han lovordar besluten att investera i kärnkraft.
– Det är viktigt att ha en variation av energikällor och bygget av kärnkraftverk främjar investeringar och skapande av nya arbeten i andra sektorer.
Under de senaste veckorna har aktivister i Río Negro samlats vid olika möten i provinsen för att kräva att det genomförs en folkomröstning om kärnkraftverken som planeras i området.
– Argentina måste ta en ordentlig diskussion om vad dessa kärnkraftverk innebär, i en tid när världen avvecklar den här typen av energiproduktion, säger Andrés Nápòli från miljöorganisationen Farn.
Argentina importerar det uran som används i landets kärnkraftverk, men miljöaktivister befarar att den lokala produktionen som stoppades för mer än tjugo år sedan, kommer att återupptas.
