Vy över Canton Tower i Guangzhou, huvudstaden i Guangdong provinsen.
Bild: Shutterstock
Dagens ETC
I det vakuum som uppstått sedan Donald Trump börjat försöka välta världsordningen utmålar sig Kina som världens beskyddare – genom att ta klimatkrisen på allvar. Medan USA drar sig ur Parisavtalet och satsar på olja steppar diktaturen Kina, redan i teknologisk och innovativ framkant, upp klimatåtgärderna.
Giganten i öst är fortfarande världens främsta utsläppare av växthusgaser men har, med auktoritära medel, radikalt börjat ställa om – och utnyttja det som en mjuk maktfaktor.
Det varken brummar eller bullrar om trafiken i miljonstaden Guangzhou i sydöstra Kina – det susar. Här är i princip alla fordon eldrivna, el-mopeder och cyklar trängs på gatorna med eldrivna bilar, bussar och motorcyklar. Stora områden är gågator och torg utan trafik alls. För bara ett decennium sedan var staden en av världens mest förorenade och bullriga städer.
Förändringen sedan dess har varit radikal.
– Att köra el-scooter är det enklaste sättet att ta sig fram, säger Yang Wei, 28, som jobbar på ett internetbolag i Guangzhou och poängterar att det dessutom är olagligt att köra motordrivna motorcyklar inne i staden.
Hans syster, ekonomen Yang Yin, 25, håller med och säger att hon också har en elmoped. De är bägge stolta över sin “rena och tysta stad” och minns hur den brukade vara bullrig och full av avgaser när de växte upp.
Chen Fen,19, pendlar till universitetet Sun Yat-sen där hon studerar företagsekonomi. Tunnelbanan blir ofta sprängfylld vid rusningstid men hon kopplar bort genom att surfa i mobilen, berättar hon. Chen Fen ger uttryck för vad den kinesiska regimen konsekvent kommunicerar: att de är världsledande i den gröna omställningen och bryr sig om folkhälsan – till skillnad från västvärlden. Under tiden vi pratar fylls tunnelbanan med så mycket människor att det är svårt att andas.
– Jag tycker det är okej att ta tunnelbanan trots att det är trångt ibland. Och skulle jag någonsin köpa ett fordon skulle det naturligtvis vara eldrivet. Här i Kina vill vi inte ha smutsiga städer som ni har i USA och Europa, säger hon med en grimas.
Hon har hört att städer i väst är smutsiga och har “tusentals fattiga som lever på gatan”.
– I Kina bryr man sig om folkets hälsa, säger hon innan hon försjunker in i sitt scrollande på mobiltelefonen igen.
Chen Fen,19, pendlar till universitetet Sun Yat-sen där hon studerar företagsekonomi.
Inga barn utan rena städer
Den kinesiska regimen idkar ingen självkritik och bilden av omvärlden filtreras genom en allt striktare censur – staten kontrollerar såväl medierna som internet, vilket gör det svårt att få tillgång till andra perspektiv. Yttrandefriheten i en diktatur där oliktänkande fängslas är extremt begränsad och i människors vittnesmål, som Chen Fens, finns oftast ett eko av regimens kommunikation.
Men även en diktatur behöver se upp med folkligt missnöje, något som till exempel uppstod när storstäderna var så förorenade att folk dog i förtid – eller nu, bland unga, när arbetslösheten ökar.
– Kina kommer att växa men jag väntar tills det blir stabilare med att bilda familj, säger till exempel Yang Wei och får medhåll från systern Yang Yin – som båda är singlar.
– Rena städer är en förutsättning för att bilda familj, menar Yang Yin.
Kinesiska storstäders problem med föroreningar förbättrades drastiskt redan under andra halvan av 2010-talet. Efter pandemin, med drakoniska nedstängningar av samhället, har ytterligare förändringar genomförts i storstäder som Beijing, Shenzhen, Chongqing och Guangzhou. Mellan 2013 och 2020 sjönk nivåerna av farliga partiklar med över 40 procent, enligt Chicagos universitets energi-institut och nivåerna har fortsatt sjunka efter att landet öppnade igen – allt på grund av åtgärder som att byta ut alla bussar i ett slag, förbjuda bensindrivna fordon och kraftigt subventionera de eldrivna. I ett första steg särskilt elskotrar.
Detta ska, enligt samma instituts rapport, ha lett till att medellivslängden i storstäderna ökade med två år – vilket är spektakulära resultat inom ett så kort tidsspann.
Yang Wei med systern Yang Yin bakpå elskotern.
Kolkraft bakom elen
Kina är världens andra ekonomi efter USA och världens första handelsnation. Den starka ekonomin bidrar till möjligheten att investera stort och den kinesiska staten tvekar inte att subventionera den gröna omställningen och industrin, vilket ger Kina enorma fördelar på den globala marknaden.
Ekonomin är samtidigt anledningen till att Kina är världens största klimatbov. Man vill behålla sin position och ekonomin har stagnerat på senare år. Folks ovilja att bilda familj innebär ett demografiskt, ekonomiskt problem med en åldrande befolkning.
Och landet är fortfarande världens största utsläppare av växthusgaser CO2 – ansvarigt för 23 procent av världens utsläpp. Cirka 60 procent av den egna elektriciteten produceras fortfarande i kolkraftverk.
Guohua kraftstationen, ett kolkraftverket i Dingzhou, Baoding, i Kinas Hebei provins.
Bild:
Ng Han Guan/AP/TT
”Ekologisk civilisation”
Men Kina har ändå ett gigantiskt industriellt försprång efter att i nästan 20 år ha eftersträvat att bli en "ekologisk civilisation". Redan 2007 föreslogs konceptet av dåvarande president Hu Jintao, det blev en konstitutionell princip 2018 och 2021 gjorde president Xi Jinping det till en av de centrala delarna i den kinesiska kollektiva berättelsen.
År 2060 ska landet vara koldioxidneutralt, enligt planen.
Kina är världsledande i sol- och vindkraft, elbilar och flera nödvändiga metaller för den gröna omställningen. Internationella energibyrån IEA förutspådde 2023 att nästan hälften av all förnybar energi globalt skulle byggas i Kina fram till 2026 (43 procent). Och vind- och solkraft blir en allt större del av Kinas egna energiförsörjning, regimen har satt som mål att nå 1 200 GW vind- och solenergi år 2027.
Kinesernas individuella ekologiska fotavtryck sjunker snabbt och är idag jämförbara med européernas och långt under nordamerikanernas. De är till och med mycket lägre än Europas om man lägger till indirekta fotavtryck, som importerade produkter innebär – i och för sig främst från just Kina och fast fashion-företag som Shein och Temu.
Blockas från dejtingappar
Vägen mot en kinesisk ”ekologisk civilisation” omfattar integritetskränkande metoder för att styra kinesernas livsstil. Digital övervakning av all energiförbrukning är centralt för strategin och tillämpas på lokala myndigheter, företag och individer. Reglering av beteenden (bostad, transporter) har integrerats i det sociala kredit-system som sedan 2014 innebär systematisk kontroll över varje individs digitala spår. Det gäller flera olika beteenden som anses skada eller gynna ”den kinesiska befolkningen”. Individer straffas eller belönas beroende på sitt beteende. Den som är artig, inte kör för fort, aldrig plankar i tunnelbanan, shoppar för vidlyftigt eller fuskar i dataspel – eller nu dessutom, inte slösar på jordens resurser belönas med hög kredit och tillgång till samhällets alla tjänster. Detta kontrolleras genom obligatoriska appar, ansiktsigenkänning och annat. Den som inte ”sköter sig” kan i princip stängas ute från samhället, hindras från att resa och till och med vara synlig på dejtingappar och dylikt.
– Det är ett bra system som handlar om att inte skada Kina. Skadliga beteenden ska naturligtvis kontrolleras, precis som andra lagbrott, säger Yang Wei som tycks förvånad över frågan.
– Varför skulle någon få skada andra? Det är bara att låta bli. Jag är säker på att även länder i Europa har lagar mot det, fortsätter han.
En tunnelbane passagerare får sitt ansikte avskannat av en ansiktsigenkänningskamera för att köpa en tågbiljett i Guangzhous tunnelbana.
Bild:
Bi Zhiyi/AP/TT
Kinesisk charmoffensiv
Trumps strafftullar mot Kina har fått landet att aktivera en charmoffensiv mot EU – samma EU som 2024 beslutade om höjda tullar på kinesiska elbilar, upp till 35,3 procent för att inte den europeiska marknaden ska slås ut – men som trots allt är beroende av Kina och kan bli det ännu mer när relationerna med USA är skakiga.
Samtidigt som USA:s vice-president J.D. Vance i München attackerade den ”europeiska eliten” var Kinas utrikesminister Wang Li på plats och lovade ledande européer att “Kina är en partner att lita på”. Kinesisk statskontrollerad media (Global Times) skrev att Europa och Kina från och med nu ”borde skriva ett gemensamt manus till en multipolär värld”.
2024 producerade Kina mer än hälften av alla elbilar som såldes globalt. De europeiska biltillverkarna förutspår att försäljningsförbudet för bilar med förbränningsmotorer i Europa, som träder i kraft 2035, kommer att ge kinesiska tillverkare – eller europeiska tillverkare (Volvo, Smart, Daimler...) som är kontrollerade av kinesiska företag – ett enormt försprång.
”USA satsar på smuts och fattigdom”
Den gröna, mjuka makten kan öka Kinas inflytande i internationella institutioner. Kinesiska akademikers arbete i IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) erkänns redan. På internationella klimatkonferenser (COP) har Kinas tidigare passiva hållning blivit mer samarbetsvillig. Kina använder sedan dessa forum för att skapa privilegierade relationer med utvecklingsländer.
I framtiden kommer de att kunna peka ut de dåliga eleverna i omställningen, särskilt USA.
– USA är ett land som satsar på smuts och fattigdom har jag förstått, Kina vill se en ren framtid, säger Chen Fen.
EU-länder inklusive Sverige har traditionellt lutat sig starkare mot USA än mot Kina och infört flera handelsmässiga försiktighetsåtgärder – men oberäknelighet från Trumps håll kan förändra den balansen. Medan USA under Trump drar sig ur internationella åtaganden som Parisavtalet och Världshälsoorganisationen, samt drar ner utlandsbiståndet via USAID, manövrerar nu Kina för att fylla tomrummet.
Klimatkrisen lämnar inget utrymme för bidande av tid. Utan Kinas industri kan EU i nuläget inte nå de uppsatta klimatmålen i tid.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
