När Donald Trump svors in som amerikansk president tog Kinas statliga dagstidningar tillfället i akt och varnade för riskerna med västerländsk demokrati och framhöll förtjänsterna med det kinesiska systemet. Sedan nyår har de stora tidningarna People’s Daily och Global Times i artikel efter artikel fördömt den explosiva cocktail – bestående av nationalism, främlingsfientlighet, separatism, dokusåpor, vulgaritet och jakt på pengar – som västvärldens så kallade "fria val" resulterar i och som de vill "påtvinga resten av världen".
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Demokratin har nått sin gräns och sönderfall är den oundvikliga slutstationen för kapitalismen, skrev People’s Daily härom veckan, och citerade den forne partiledaren Mao Zedongs dikt från 1949 som uppmanar folket att "fästa blicken vid de långa perspektiven".
Nyligen organiserade kinesiska myndigheter en internationell konferens på temat "Politiska partiers roll i en global ekonomi". Budskapet var tydligt: att förlita sig på en stor och stabil politisk organisation (kommunistpartiet har 90 miljoner partifunktionärer) möjliggör konstruktivt beslutsfattande och mjuka övergångar utan de konflikter och svängningar som valprocesser kan innebära.
Offensiven kan ses i ljuset av att kommunistpartiets stora kongress äger rum senare i höst, den första på fem år, då president Xi Jinping väntas byta ut delar av regeringen och riskerar kritik för den totala bristen på demokrati och transparens. Men det är också ett tecken på att regimen vädrar morgonluft internationellt.
– Kinas ökade ekonomiska välstånd har stärkt landets ställning inom världssamfundet, men det räcker inte, säger Zhang Ming, professor i statsvetenskap vid Renmins universitet i Peking till Bloomberg.
– Ledarna i kommunistpartiet strävar efter att Kina en dag ska bli en maktfaktor även politiskt, med sina egna universella värderingar som bas.
Den politiska oron i USA och Europa har också öppnat upp för Kinas ekonomiska ambitioner globalt. De senaste åren har Kina startat en rad nya ekonomiska institutioner, bland annat New Development Bank, Brics stabiliseringsfond (CRA), utvecklingsbanken AIIB och New Silk Road Fund. Tillsammans utgör de en allt starkare maktfaktor som utmanar de västkontrollerade motsvarigheterna i Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken – på senare tid även Europeiska Centralbanken (ECB) – som dominerat den globala ekonomin sedan Bretton Woods-systemet infördes efter Andra världskriget.
New Silk Road Fund väntas bland annat investera 1 000 miljarder dollar (tio gånger Sveriges statsbudget) de närmaste tio åren i Kinas storslagna infrastruktursatsning "den nya sidenvägen". Projektet syftar till att koppla samman Kina med resten av kontinenten genom höghastighetsjärnvägar och transportleder och minska beroendet av USA som handelspartner.
Kina investerar också gigantiska summor i förnybar energi, elbilar och batterier. Den kinesiska regimen kallar det "den nya industriella revolutionen" och menar att det kommer att generera 13 miljoner nya jobb bara de närmsta åren, vilket kan jämföras med Donald Trumps satsningar på att återuppliva landets kolindustri, som sedan länge är till stor del automatiserad.
En hörnpelare i USA:s ekonomiska makt globalt bygger på petro-dollarn – överenskommelsen mellan USA och Saudiarabien att all olja i världen ska handlas i dollar. I takt med att Kina nu pumpar ut billiga solcellspaneler på marknaden och förnyelsebar energi ersätter fossil håller den maktfaktorn långsamt på att undergrävas.
Möjligen syns tecknen på en omsvängning i balansen redan nu; Kina har de senaste åren minskat sin valutareserv i dollar medan utländska investeringar flödar in i landet. Bara under januari månad investerades 7,1 miljarder dollar i utländskt kapital i Kina, enligt Thomson Reuters.
Frågan är varför det kinesiska systemet skulle stå så mycket stadigare än det västerländska när de ekonomiska klyftorna nu ökar i rasande fart och närmare sig ojämlikhetsnivåerna i USA.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
