2005 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen (ICC) en arresteringsorder för LRA-ledaren Joseph Kony, Dominic Ongwen och fyra andra befälhavare i rebellgruppen. Idag är det bara Kony och Ongwen som är vid liv. Medan Kony fortfarande är på fri fot, överlämnade Dominic Ongwen sig till USA:s specialstyrkor i Centralafrikanska republiken (CAR) i januari 2015.
Det blev inledningen på en historisk rättegång. För första gången i ICC:s historia prövas en tidigare barnsoldat i rätten och den stora frågan har varit: är barnsoldater som tvingas begå krigsbrott skyldiga?
4 februari, Gulu, Norra Uganda. Fem timmar innan domen faller mot Ongwen sitter Janet Lamam i soffan i rummet hon hyr. 35-åringen bortfördes av LRA som en tioåring och tillsammans med 130 andra barn gick hon i flera dagar över gränsen till Sudan. Det var där hon träffade Ongwen för första gången. Ett år senare fyllde hon elva och var redan en erfaren barnsoldat och Ongwens fru.
Domstolen var övertygad
Hon täcker huvudet med en sjal och ser bort när hon berättar om det som hon allra helst skulle vilja glömma. Åren i ”bushen” har gett henne djupa sår och Janet har svårt att prata om den tiden.
– Jag har gjort så hemska saker, men precis som Ongwen hade jag inget val. Om du inte dödade så blev du dödad, säger hon.
Hennes barn springer in och ut ur huset. Ongwen är far till två av de sex barnen.
– Det är få som vet någonting om min bakgrund, men jag är stolt över att ha barn med Ongwen. Han var en fin man som alltid var omtänksam, säger hon.
Janet Lalam tar sig till platsen i Gulu där rättegången mot Ongwen visas på storskärm. Hon tar plats bland de omkring 200 andra som sitter i tystnad med blickarna riktade mot skärmen. Efter två timmar är det klart: Ongwen är skyldig till 61 av 70 anklagelser relaterade till brott som han begick i början av 2000-talet. Domstolen avvisade försvarets argument att Ongwen begick många av brotten under tvång och att han själv kidnappades av LRA som barn och inte såg någon annan verklighet. Domare Bertram Schmitt sa att ”det finns inget som frigör Dominic Ongwen från straffrättsligt ansvar. Hans skuld har utan tvekan fastställts.”.
Ongwen anklagas för att stå bakom en serie attacker, en av dem i Demokratiska republiken Kongo i december 2009, där cirka 350 civila dödades och minst 250 personer bortfördes. En attack mot Lukodi i maj 2004 ledde till hårda strider mellan den ugandiska armén och LRA och många förlorade sina liv. Domaren citerade flera uttalanden från rättegången:
”Unga flickor användes som sexslavar och misshandlades ofta”, berättade ett vittne.
”Om du nekade en man riskerade du att bli dödad.” ”Unga tjejer var redo för sex när de fick sin första menstruation”, säger ett annat vittne, enligt domaren. ”Jag gifte mig med en befälhavare och hans äldre fru sa: Gör som de säger, annars dödar de dig.”.
Domarens ord skapar oro i rummet i Gulu, där beskedet från Haag verkar överraska många.
Janet brister i gråt.
– Varför anklagar de Ongwen för allt som varje medlem i LRA står bakom? Ongwen skulle aldrig döda kvinnor av fri vilja. Han respekterade oss. Jag är så arg att jag inte orkar prata, säger hon.
Bredvid henne sitter en annan kvinna som är helt förkrossad av domstolens beslut.
– Det var myndigheternas ansvar att skydda barn från LRA. Eftersom de inte lyckades göra det blev Ongwen barnsoldat och tvingades bli en person som han aldrig skulle ha blivit annars. Nu anklagas han för saker som får hela världen att se på oss alla som har varit i LRA med hat, säger 29-åriga Joyce Alimocan.
Konys älskling
Hennes berättelse är nästan identisk med Janets. Hon blev bortförd som en liten flicka, var gift med en högt uppsatt befälhavare och lärde sig tidigt att inte frukta döden. Hon anklagar Joseph Kony och LRA för att hon förlorade sin barndom, men enligt henne bör Ongwen släppas.
– Ett barn lär sig att bita när de ser att andra biter. Som barn under LRA fanns det bara en verklighet, och det handlade om strider och död. Jag har levt samma liv som Ongwen och jag vet exakt vad han har gjort och hur han var. Han var en medmänniska och han förtjänar inte detta, säger Joyce.
Ongwen, som kommer från Kilak-regionen i norra Uganda, föddes enligt hans familj 1980. Han fördes bort av LRA vid tio års ålder och utbildades till barnsoldat. Pojken blev en favorit bland många och steg snabbt i graderna. Snart var han rebelledaren Joseph Kony närmaste man och rekryterades för att leda en av LRA:s fyra brigader, Sinia Brigade, där han fick i uppdrag att utveckla och genomföra rebellgruppens militära strategi.
– Ongwen var väldigt disciplinerad redan som liten pojke. Han blandade sig aldrig i gräl och följde alltid order. Det tog inte lång tid innan han blev Konys älskling, och för de äldre befälhavarna var han den perfekta krigaren – en ung pojke som de kunde forma som de ville, säger Grace Adong, som kände Ongwen väl från tiden i LRA.
Liksom många andra tycker hon att Ongwen inte borde straffas för handlingar som han tvingades utföra.
– I LRA kom order till befälhavarna från Kony. I dagens Uganda kommer order till säkerhetsstyrkorna från president Museveni. Du kan varken anklaga Ongwen eller landets säkerhetsstyrkor för alla brott de har begått. Om du vill leva måste du följa order, säger Grace Adong.
Grace Adong ger otaliga exempel på militärens brutala handlingar.
Hon pratar om den ugandiska militären (UPDF) som en krigsförbrytare som kan jämföras med LRA.
– När vi var mitt i blodiga strider dödade den ugandiska militären minst lika många, men det är det ingen som pratar om. Det var en LRA-stämpel på alla mord, säger hon.
Uganda People’s Defense Force (UPDF), som har försökt slå ner på Kony och LRA i mer än 30 år, anklagas för otaliga mord på civila. Både Amnesty och Human Rights Watch har dokumenterat missbruk av ugandiska väpnade styrkor under den 25-åriga konflikten med LRA. Många av anklagelserna inkluderar tortyr, våldtäkt, mord och tvångsförflyttning av civila utan skydd eller humanitärt bistånd. Dessa brott har mycket sällan åtalats.
Involverar lokalbefolkningen
ICC har efterforskat krigsförbrytelser i Uganda sedan 2004, och under de senaste tolv åren har deras kontor i Kampala arbetat för att ge lokalbefolkningen insikt i brottmålsdomstolen och den pågående rättegången mot Ongwen. I rättegången mot Ongwen deltog mer än 4 000 vittnen lokalt. Att ge offren kunskap om den rättsliga processen och möjlighet att förmedla sina åsikter är ett innovativt inslag i ICC:s arbete för internationell rättvisa.
– Access to Justice är ett viktigt projekt. Genom information och spridning av kunskap vill vi ge människor hopp om att rättvisan kommer att segra. Som Bibeln säger: Människors känslor och agerande beror på vilken kunskap de har. Det är bara med tillräcklig kunskap som det finns hopp, sa biskop Nelson Onono Ongweng i samband med starten av rättegången mot Ongwen.
Bland de över 200 som är närvarande framför storskärmen i Gulu är det svårt att hitta någon som håller med om domstolens beslut, men det finns vissa som anser att Ongwen förtjänar straff.
– Rättegången kommer att föregå med gott exempel och hindra andra från att utföra liknande åtgärder i framtiden. Själv kidnappades jag av LRA som barn och vet hur brutala de är. Det faktum att Ongwen nu är dömd betyder att rättvisan segrar, säger Sam Odong.
Kämpar mot stigma
Fyrabarnsmamman Nancy Abwot, som också var barnsoldat i många år, håller med och säger att Ongwen borde få det hårdaste möjliga straffet.
– Jag har förlorat allt jag har på grund av LRA och jag har ingen framtid för mig och barnen, säger hon.
Utanför Janet Lalams hus står en säck skor. Hon säljer skor på gatan för att få pengar till mat, hyra och skolavgifter.
Coronapandemin och regeringens restriktioner har gjort vardagen ännu svårare. Kunderna är få och folk har dålig ekonomi. Janet Lalam är ensamstående mor och sedan hon tillbringat många år utanför samhället har hon ingen utbildning. Idag kämpar hon mot både stigma och skam.
– Min familj har inte velat träffa mig sedan jag kom hem igen. De kallar mina barn rebeller. Det är bara ett fåtal som vet vad jag har gått igenom, säger Lalam.
Trots all smärta har hon fortfarande varma tankar om Ongwen.
– Jag vet att det här är en omöjlig tanke, men om livet vore annorlunda hade jag nog fortfarande varit Ongwens fru. Han har aldrig gjort mig något ont, säger hon.
Dominic Ongwen riskerar nu livstids fängelse. Den 21 maj faller den slutgiltiga domen, enligt ICC. Innan dess ska åklagare, försvaret och offrens juridiska företrädare höras igen.
