Sammanlagt har studenter på minst 150 skolor protesterat mot kriget i Gaza och mer än 2 300 personer har gripits av polis trots att det finns få vittnesmål om några våldsamheter.  Långt ifrån alla lärosäten har valt att kalla in polis, på flera håll finns läger kvar och en del universitet har gått studenterna till mötes och beslutat att se över investeringar i företag med kopplingar till Israel eller vapenindustrin i stort.

Trots att Columbia angett avslutningen som en anledning till att protestlägret måste avlägsnas blir det ingen sedvanlig ceremoni. Ett dussintal mindre ceremonier hålls istället på olika ställen, vid olika tidpunkter. 

”Svårt att höra något fredligt”

Är protesterna antisemitiska? 
Har protesterna varit antisemitiska? Frågan diskuteras fortfarande för fullt. Svaret är, givetvis, att det beror på vad man anser vara antisemitiskt. Det saknas konsensus, även bland judar i USA. Många amerikaner har dessutom vitt skilda bilder av protesterna, beroende på vilken media och kommentatorer man följt.

– Jag skulle säga att det pågår ett krig mellan olika narrativ, precis som det gör på marken i Israel och Palestina, säger studenten Eleanor Reich till Dagens ETC. 

Hon studerar journalistik på Columbia och är uppvuxen i Israel.


Ordet intifada har ofta hörts från propalestinska demonstranter, som i ramsan “there is only one solution, intifada revolution”. På arabiska betyder ordet uppror, poängterar Reich.


– Det finns fredliga sätt att bedriva en intifada men israeler kopplar ordet till terrorism, dödande av civila, självmordsbomber, avsiktliga påkörningar. Jihad betyder kamp på arabiska men refererar också till personer som utför den typen av dåd. Det är ord som kan vara fruktansvärda för judiska och israeliska studenter men kan betyda något annat för palestinska och arabiska studenter. 

“From the river to the sea” är en annan ramsa som ofta upprepas. Det uttrycker vilja att utradera Israel, menar många proisraeler.

– Jag som växt upp i Israel vet att frasen används av både israeler och palestinier på ett sätt som kan uppfattas som folkmordsivrande av den andra sidan. Jag har svårt att höra något fredligt i den.

Skräms av vissa budskap

Reich har inte sett några tecken på fysiskt våld men en del budskap känns skrämmande, som skylten med texten “om du är solidarisk med våra döda kroppar men inte våra raketer så är du en hycklare”. Hon nämner också videon som visar hur en av de propalestinska studentledarna i januari 2024 säger att “sionister inte förtjänar att leva” och “var tacksam att jag inte bara går ut och mördar sionister”. (Han avvisades från campus.)

Ordet sionist hörs och syns ständigt under protesterna. Också det har olika betydelse för olika människor, även inom USA:s judiska befolkning. Originalbetydelsen är en person som vill upprätta en judisk stat. Demonstranterna verkar ofta ge det en utökad betydelse: deras sionister ställer sig bakom behandlingen av palestinierna i samband med bygget och upprätthållandet av Israel.

Innan protesterna startade var ordet sionist inget Reich direkt reflekterade över. Hon har svårt att se meningen med demonstranternas listor som säger “inga sionister”.

– Om du bara använder sionist som en förolämpning stänger du samtalet istället för att säga: “Sionist, kom hit och prata så försöker vi ha en dialog.”

Ny lag mot antisemitism 


Många politiker har positionerat sig hårt, som kongressens talman, republikanen Mike Johnson. Han besökte Columbia under protesterna men träffade bara judiska studenter, och krävde efteråt att president Joe Biden skulle kalla in nationalgardet.

– Gå tillbaka till klassrummen och sluta upp med detta nonsens, uppmanade han.

Republikanska politiker har varit de mest högljudda kritikerna mot demonstrationerna men även en hel del demokrater har stämt in. Parallellt med protesterna röstade representanthuset nyligen ja till Antisemitism Awareness Act (med siffrorna 320–9), en omdebatterad lagstiftning som ger skolor en ny definition av antisemitism att förhålla sig till och som kritiker menar kan påverka allt från läromedel till yttrandefrihet. 

Definitionen är framtagen av International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) och ger ett antal exempel på vad som bör räknas som antisemitism. Två exempel: “Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk” och att “jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik”.

”Älskar att studenter är engagerade”

Utkastet skrevs 2004 av Kenneth Stern, i dag chef för Center for the Study of Hate på Bard University norr om New York. Han var tidigare American Jewish Committees expert på antisemitism i 25 år och är författare till “The Con­flict over the Con­flict: The Israel/​Palestine Cam­pus Debate” (2020). Stern är, kanske något förvånande, en stark kritiker till att låta IHRA:s definition styra vad som ska vara tillåtet i universitetsvärlden. 

När kongressen och staten definierar vad som är okej att säga…

– När kongressen och staten definierar vad som är okej att säga… Så var det under McCarthy-eran, säger han under ett videosamtal.

Han har reagerat på en hel del av demonstranternas retorik. Men att förbjuda innebär en fara för yttrandefriheten och den akademiska friheten, anser han. Lösningen är att låta studenter möta nya idéer och varandra för att förstå varför de har så olika inställning.


– Jag älskar att studenter är engagerade. För 20 år sedan pratade vi om apati.

Har Stern alltså ändrat sig i frågan om vad antisemitism är? Nej, definitionen var aldrig tänkt att användas inom skolvärlden.

– En rapport 2004 visade att attacker mot judar ökat i Europa. Den visade även problem med datainsamlingen då många länder saknade en definition för vad som var antisemitism. För att kunna jämföra över gränser och tid behövdes en standardisering, förklarar han.

Att stereotyper och konspirationsteorier kring judar skulle räknas var självklart. Men det förekom också attacker där det judiska offret sågs som en representant för staten Israel. Hur skulle man se på dessa?

– För mig var det galet att inte ta med det. Jag växte upp i USA på 1950- och 60-talen. Om en svart person lynchades för att någon hade rasistiska föreställningar om svarta personer så var det rasism. Men om någon dödade samma person på samma sätt men av upprördhet över ett tal av Martin Luther King eller en medborgarrättslag, skulle det inte vara rasism då?

Svastikor ritades på bänkar

Medborgarrättslagen Title VI förbjuder diskriminering grundad på ras, hudfärg eller nationalitet. Religion finns inte med på listan. Sedan 2010 uppmanas dock skolor att även se judar, muslimer och sikher som etniska grupper för att lagen ska omfatta dem.

– Tidigare fanns det high school-studenter som anordnade “sparka en jude”-dagar, och svastikor var ristade på bänkar utan att skolor gjorde något. Nu riskerade de att förlora federala bidrag. Även om det sällan sker så var det ett tydligt hot, säger Stern som var positiv till inkluderingen.

Med förändringen ökade dock antalet anmälningar och stämningar från proisraeliska högergrupper i USA som hävdade att skolor skapade en fientlig miljö för judiska studenter när lärare eller inbjudna föreläsare tog upp kritik mot Israel. Även om man inte vann i domstolen sågs det ändå som en framgångsrik strategi då skolledare blev rädda för stämningar och dålig publicitet.

Håller inte med Kushner

När Donald Trump blev president skrev han under en exekutiv order som ännu tydligare framhöll att judiska studenter skulle skyddas. I en ledare i New York Times förklarade Jared Kushner, Trumps rådgivare och svärson, att “antisionism är antisemitism”.

Det utlåtandet håller inte Kenneth Stern med om.  

– Jag är sionist. Och visst är en del antisionism antisemitism, men inte all. Om jag är palestinier och antisionist så handlar det inte om judar eller konspirationsteorier utan om vad etableringen av staten Israel betytt för mig. Den sionistiska rörelsen har betytt att jag förlorat möjligheten att ha kontroll över mitt liv. Och för en del yngre judar leder deras judendom dem till en antisionistisk position. Jag håller kanske inte med dem men jag kallar dem inte antisemiter.

Tror jag att varje 18-åring som använder den förespråkar massmord på judar? Nej.

Stern nämner den omdiskuterade “From the river to the sea”.


– Gillar jag den? Nej. Anser jag att den uppmanar till folkmord när Hamas och en del andra använder den? Absolut. Tror jag att varje 18-åring som använder den förespråkar massmord på judar? Nej.