Katastrofal situation i nya Morialägret på Lesbos

När flyktinglägret Moria, det största av sitt slag i hela EU, brann ned till grunden på den grekiska ön Lesbos i början av september aktualiserade det ännu en gång utsattheten hos asylsökande som fastnat i EU:s gränsland. 13 000 redan starkt utsatta människor som hade levt i Moria blev hemlösa. De tvingades sova längs en väg, rakt på asfalten eller i diken. Först efter mer än en vecka stod ett ersättningsläger relativt klart att flytta in i.

Moria hade etablerats år 2016 som en så kallad hotspot, eller en temporär uppsamlingsplats, på Lesbos för asylsökande som anlände dit i båtar från det närbelägna turkiska fastlandet. Lägret var ursprungligen planerat att hysa 3 000 människor, men den siffran sprängdes inom kort. På våren 2020 befann sig 20 000 människor i Moria. Trängseln var enorm och infrastrukturen helt otillräcklig.

Detta dystra facit och de ständiga underbetyg som hjälp- och civilrättsorganisationer i åratal gett Moria, borde ha inneburit att det nya ersättningslägret byggdes upp på en mycket bättre grund. Men så har inte skett.

Det ännu namnlösa lägret som kommit att kallas Moria 2.0 konstruerades på en före detta militär skjut- och granatkastningsbana. Lägret ligger på en liten udde precis bredvid havet och precis som alla fruktade uppstod svåra översvämningar vid det första regnovädret i oktober. Lägret saknar dräneringssystem.

Ett flertal ickestatliga organisationer, som Oxfam och Grekiska flyktingrådet (GCR), har skarpt kritiserat den bristfälliga infrastrukturen i EU:s nya, största flyktingläger. Tälten som människor flyttat in i är bristfälliga. Det råder brist på vattenkranar och sjukvård, liksom på duschar varför folk måste bada i havet. Det råder en total avsaknad av juridisk hjälp.

Flyktingarna på Lesbos blev i september föremål för omfattande men hastig uppmärksamhet. Sedan har coronapandemin och det amerikanska presidentvalet kommit att ta över mediebevakningen igen.

För närvarande lever omkring 8 000 människor i Moria 2.0, sedan resten placerats på andra platser eller blivit överflyttade till det grekiska fastlandet. Den grekiska regeringen har svurit att samtliga människor ska ha flyttats från ön lagom till påsken 2021.

Men i det förslag till EU:s nya migrationspakt, som EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade i slutet av september, finns det föga överraskande ett stort fokus på återvändande för asylsökande. EU-kommissionen vill se ett slags snabbspår direkt vid gränsen, för de nyanlända som förmodligen kommer få ett nej.

Ett sådant system skulle fortfarande innebära att Grekland blir en uppsamlingsplats för asylsökande, vid EU:s gräns. Det riskerar också leda till att det temporära Moria 2.0 blir lika permanent som sin föregångare blev – men ännu en gång utan att ordentliga resurser skjuts till.