I valet ser det socialdemokratiska socialistpartiet PSOE med premiärminister Pedro Sánchez i spetsen ut att bli störst igen – och i fortsatt behov av andra för att kunna bilda regering. Detta projekt misslyckades sist vilket är anledningen till att det är nyval på söndag. Enligt de flesta opinionsmätningar tycks dödläget fortgå. Det enda som tydligt har förändrats i opinionen är att det högerextrema partiet Vox utmanar vänsterkoalitionen Unidas Podemos som tredje största politiska kraft – medan nyliberala Ciudadanos tappar stort.

47 år och äldst

I den sista tv-sända partiledardebatten före valet framstod premiärminister Pedro Sánchez som den vuxna i rummet – för att tala i svenska termer. Han stod lugn och lät de andra kritisera honom innan han tog vid i samlad ton.

Alla partiledare är – för politiska sammanhang – unga män. Samtliga är runt 40 och med sina 47 år är Sánchez den äldsta av dem. Traditionellt är det hans socialdemokratiska parti PSOE som utgjort vänsterkraften som ställts mot det högerkonservativa partiet PP – och partierna har turats om att ha regeringsmakten. I dag har spanjorerna flera alternativ att välja på. Efter att vänster- och mittenalternativ revolutionerade den politiska kartan finns nu också för första gången ett uttalat högerextremt parti bland de debatterande partiledarna: Santiago Abascal och Vox. Tidigare rymdes sådana idéer inom den breda högern, det vill säga PP.

Krav på ministerposter

Till vänster om PSOE finns vänsteralliansen Unidas Podemos. Sedan valet i april är det framförallt med dem som samtal har hålltits. Samtalen har handlat om hur många ministerposter PSOE kan tänka sig dela med sig av och Unidas Podemos har krävt en vice premiärministerpost och flera tunga portföljer. PSOE har sett kraven som orimliga och menar att det är Unidas Podemos fel att ett samarbete gjorts omöjligt.

Krisen som enar

Partierna skulle dessutom behöva ytterligare stöd för att nå en majoritet – vilket kan vara anledningen till att PSOE under partiledardebatten tydligt öppnade upp mot mitten, mot Ciudadanos och även tidigare ärkerivalen PP. PSOE har en sak gemensamt med högerpartierna: att inte under några omständigheter vilja godkänna den katalanska självständighetsrörelsen politiska projekt. Unidas Podemos vill se en större dialog och i princip även låta katalanerna gå till valurnorna – med förhoppningen att de säger nej.

Det är varit en tumultartad höst. Två år efter den ickeautoriserade folkomröstningen om självständighet i Katalonien dömdes flera katalanska politiker och aktivistledare till långa fängelsestraff. Det ledde till stora protester i Barcelona och Katalonien och för första gången även till brinnande barrikader och klickar av våldsamma demonstranter. Polisvåldet har dock skadat flest och organisationer som Amnesty International har fördömt polisens övervåld. Ändå är det demonstranternas våld som står i fokus i spansk press och politisk debatt.

Tuffast vinner

Till höger är det kapplöpning om vem som är tuffast mot separatisterna: PSOE vill inte diskutera ytterligare självbestämmande utan försvaga de spanska autonoma regionerna genom en konstitutionsreform enligt en federal modell. Sánchez kritiserar den katalanska regionsregeringen för att vara för långsam med att fördöma demonstranternas våld. Detta tycker PP, Ciudadanos och Vox är på tok för mjäkigt. Pablo Casado, PP-ledaren, anklagar Pedro Sánchez för att inte bry sig om den spanska nationen och Vox menar att det som sker i Katalonien är en pågående statskupp – som därmed bör stävjas med polis och militär. Katalonienkrisen är ett ess i skjortärmen för det högerextrema partiet som har hårda tag mot självständighetsrörelsen som huvudfråga vid sidan av islamofobisk, rasistisk retorik, antifeminism och allmän nationalpopulism. I Madrid har PP, Ciudadanos och Vid gått samman med ett förslag att göra självständighetsivrande partier olagliga.

Vänstersplittringar

Pablo Iglesias och Unidas Podemos som hela tiden varit öppna för att låta katalanerna rösta har nu tonat ned sin position. Katalonien-frågan är  ofördelaktig för dem i opinionen – partiets styrka är sociala frågor.  Problemet är att det även till vänster finns splittringar – det som tidigare hette Podemos är idag Unidas Podemos och en ny vänsterkoalition Más País – bildat av före detta Podemos-politiker som också samarbetar med de gröna har bildats. Till vänster finns även katalanska Esquerra Republicana – vars ledare dömts till 13 års fängelse.

Grönt i skymundan

Om klimatkrisen skulle värderas högre än Katalonienkrisen skulle PSOE hitta sina samarbetspartner till vänster. PSOE har presenterat förhållandevis radikala åtgärder för en grön omställning medan varken PP eller Ciudadanos värdesätter det särskilt och Vox är regelrätta klimatförnekare. Detsamma gäller andra progressiva frågor som aborträtt och bostadspolitik.

Men fokus ligger på Katalonien och PSOE flörtar med mitten genom att markera mot Unidas Podemos.

Lägre valdeltagande

Spanjorerna som är vana vid att välja mellan två stora politiska krafter är trötta efter alla turer. Valdeltagandet väntas bli rekordlågt, vilket brukar gynna högern. Om opinionsmätningarna stämmer växer PP, PSOE blir fortsatt störst men försvagat och den stora förloraren blir Albert Rivera och Ciudadanos som ändrat sin politik åt alla håll – främst år höger –  för att stoppa väljartappet. Alldeles innan nyvalet utlystes flaggade de för möjligheten att släppa fram PSOE

Den stora vinnaren i karusellen är Vox, som växer i rekordfart och nära på har normaliserats.