Där på andra sidan havet ligger det, platsen som fått kommuner i norra Sverige att oroa sig för den egna säkerheten och ta ställning mot ett annat lands inrikespolitik.
Hanhikivi, Pyhäjoki kommun. Av den en gång så gröna udde där en sommarstugevardag hade sin stilla gång finns inte mycket kvar. Trädskövling och muddring. Servicelokaler. Vägar. Föraningar om det kärnkraftverk som en dag kanske ska byggas och som politikerna i avbefolkningskommunen Pyhäjoki hoppas ska vända trenden. Bakom projektet står finska Fennovoima – som saknar tidigare erfarenhet av att driva kärnkraftverk. Till sin hjälp har man det ryska, omtvistade, statliga bolaget Rosatom.
– Inträffar en olycka finns det inget som kan stoppa det. Det är inget som vi ska utsätta mänskligheten för.
Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå, är säker på sin sak: Vid Bottenviken ska inget kärnkraftverk byggas. En medborgerlig och politisk skyldighet. Barnen. Och så den där aprildagen 1986. Han är 20 år när Tjernobylolyckan inträffar. Vinden för med sig radioaktiva artiklar till norra Sverige, och snart kommer varningarna. Plocka inte bären. Ät inte svampen. Jakten påverkas, liksom rennäringen.
– Det kom att bli väldigt nära, trots att Tjernobyl låg en bra bit från Sverige. Det drabbade Västerbotten ganska rejält.
Jobba mot det klimatsmarta
33 år senare funderar Lorents Burman på krisberedskap. Om Fennovoima får alla tillstånd kommer Hanhikivi 1 ligga betydligt närmare än Tjernobyl: 15 mil, nästan en tredjedel av avståndet Göteborg-Stockholm. Ett omfattande arbete skulle krävas för att anpassa kommunens säkerhetsrutiner, konstaterar han.
– Ett värsta scenario innebär väldigt mycket radioaktivt avfall i kommunen under en lång tid. Då kan det vara svårt att vara kvar på den här platsen. Man kan komma att behöva evakuera människor.
Skellefteå är en av 21 Norrlandskommuner som på olika sätt har tagit ställning mot kärnkraftverket. För Skellefteås del togs beslutet 2014, då man skrev ett remissvar på Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning. Sedan dess har kommunens kritik ökat, anger Lorents Burman. Alla partier i fullmäktige, bortsett från Liberalerna och Moderaterna, ställer sig bakom kritiken enligt honom.
– Finland borde jobba mot det klimatsmarta: sol, vind och vatten, säger han.
Även Kalix har författat ett remissvar. Där går det bland annat att läsa:
I rapporten från 2008 beskrivs att dagliga utsläpp kommer att ske och som om de hamnar i vattnet givetvis kommer att nå Kalix kommun när strömmarna färdas i nordlig riktning och passerar vår kust.
Det är också här upproret föds. Ett medborgarförslag 2011 får Kalix att året därpå bli den första kommunen att ta ställning. Nyligen togs frågan upp igen, för ett beslut om huruvida man ska underteckna ett upprop till Finlands president, regering och riksdag, som det politiskt obundna nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken initierat. Kommunalrådet Tommy Nilsson (S), beskriver debatten som ”ganska hård”.
”Vi har en skyldighet att agera”
På regeringsnivå har man tidigare angett att Sverige inte kan uttala sig om ett annat lands inrikespolitik. Men lokalt var det ett lätt beslut för S att opponera sig, säger Tommy Nilsson. Förslaget gick också igenom då S, V och MP ställde sig bakom det.
– Vi har en skyldighet som politiker att agera. Sedan är det säkerhetsaspekten också, att det är ett ryskt delägande, säger Tommy Nilsson.
Hur ser er möjlighet att påverka ut?
– Det är svårt att säga, men jag tror att det är viktigt för framtiden att säga att vi gjorde det vi kunde.
21 maj, 2019. Klockan har hunnit slå 11 när uppropet lämnas över. Därefter får representanterna från Finlands riksdag en låda med 9 710 namnunderskrifter. Ett tillägg till de närmare 25 000 som Kärnkraftsfritt Bottenviken tidigare överräckt.
– Man får inte så många svar vid ett sådant tillfälle, men vi fick i alla fall säga vad vi känner. Vi försöker på alla sätt lyfta fram att det finns en opinion i Sverige, säger Lena Lagerstam, samordnare på Kärnkraftsfritt Bottenviken.
Det har gått åtta år sedan hon skrev medborgarförslaget i Kalix.
– Det kändes bra att få det stödet och nu har det vuxit så det är 21 kommuner. Jag kan inte fatta att man kan bygga ett kärnkraftverk längst upp i Östersjön.
Enskilda politiker och organisationer som Naturskyddsföreningen finns bland dem som undertecknat uppropet. Liksom en handfull kommuner: Kalix, Överkalix, Arvidsjaur, Piteå, Vännäs. Merparten av de 21 som riktat kritik har valt att inte skriva under. Lorents Burman anger att för Skellefteås del håller man med om kritiken, men har valt ”en formell hållning” genom miljöprövningsyttranden samt en skrivelse. Och Skellefteå vill inte ta ställning gällande bolagen bakom projektet då man ”överhuvudtaget inte vill se ett kärnkraftverk i kommunens närhet”.
Klimathot påverkar anläggningen
Så vad handlar oron om? Dels olycksrisken och det hot man menar att slutförvaringen – med den av svenska mark- och miljödomstolen kritiserade KBS3-metoden – riskerar att utgöra. Men också aspekter som exploateringen av området och en farhåga för hur det relativt grunda Bottenviken, med dess låga saltnivåer, ska svara på en uppvärmning genom kärnkraftverkets kylvatten. Klimathotets påverkan på anläggningen har också lyfts fram, och så även av bland annat SMHI och Naturskyddsföreningen i remissvaren rörande miljökonsekvensbeskrivningen.
I uppropet fick ytterligare en punkt stor plats: Rosatom.
Vid projektets början stod E.ON som största delägare, men i samband med Fukushima drog sig det tyska bolaget ur. I dess ställe kom Rosatom genom dotterbolaget RAOS Voima Oy. Med 34 procent är Rysslands största energibolag tillika kärnvapentillverkare sedan 2014 Hanhikivis enskilt största delägare. Bolaget ska även leverera reaktorn. Rosatom har tidigare skakats av korruptionsskandaler, för några år sedan avslöjade en rysk nyhetsbyrå att miljonbelopp förskingrats. Och det är Rosatom samt ett av dess dotterbolag som Nordea respektive Vattenfall kritiserats för att samarbeta med.
Hanhikivi 1 är viktigt för Ryssland. På en presskonferens 2015 lyfte Putin den ekonomiska vinningen och att det ”utan tvekan är ett mycket förnuftigt beslut”.
Men en oro finns att kärnkraftetableringarna utomlands handlar om mer än kommersiella intressen.
– Målet är inte ekonomiskt. Rosatom vill expandera över världen för att stärka sina geologiska intressen utomlands, angav Vladimir Chuprov, energiexpert på Greenpeace Ryssland, i en intervju med Dagens ETC år 2015.
”Det är bara business”
Kritik som denna har avfärdats av Jukka Laaksonen, tidigare generaldirektör på den finska tillsynsmyndigheten Strålsäkerhetscentralen, STUK, och i dag Rosatoms Finlandschef. I en intervju med Svenska Yle hänvisade han till att Finland redan importerar bland annat olja från Ryssland.
– Jag förstår inte hur de kunde utöva makt. Det är bara business.
Kärnkraftsfritt Bottenviken är av en annan åsikt, och har dessutom yttrat en oro över kärnkraftverket som potentiellt militärt mål.
– Att bygga det här längst upp i Östersjön i en så orolig tid som det är i dag med klimatförändringarna och en säkerhetspolitisk orolighet, är vansinne, säger Lena Lagerstam.
Men frågan är om eller när kärnkraftverket kommer att byggas. För en exploatering av området behövs bara Pyhäjokis och länsmyndighetens tillstånd, medan själva kärnkraftverket kräver regeringens. Innan dess ska STUK avgöra om Hanhikivi 1 klarar säkerhetsbestämmelserna. Byggplanerna har försenats då detta dragit ut på tiden. Fennovoima har i nuläget bara lämnat en bråkdel av den dokumentation som behövs.
Janne Nevalainen, projektchef på STUK, vill inte spekulera i om 2021 är ett rimligt byggstartsår, vilket är senaste budet. Enligt honom hade det tagit 1,5 år att utreda om Fennovoima lämnat en komplett ansökan direkt.
– Om man ska gissa har vi möjligtvis fått in fem procent av det hela.
I den preliminära säkerhetsuppskattningen från 2014 lyfte STUK fram flera frågetecken – däribland om Fennovoima har tillräcklig expertis sedan E.ON hoppade av. Säkerhetskulturen har också kritiserats, något bolaget svarat att man jobbar med. Därutöver har Fennovoima bland annat inte kunnat påvisa att kärnkraftverket klarar en flygplanskrasch och att man har ett tillräckligt skydd mot exempelvis bränder och översvämningar.
Nu riskerar läget att försvåras ytterligare. En polisutredning har inletts då en tidigare anställd på Fennovoima påträffats med sekretessbelagda dokument. STUK har också krävt att bolaget ska lämna en rapport om händelsen.
– Jag kan inte säga i dag om det kommer att påverka vår bedömning, men vi tar det på allvar, säger Janne Nevalainen.
De Gröna lämnade regeringen
Nevalainen anger att han inte kan uttala sig om de svenska protesterna mot valet av plats. I den preliminära bedömningen beskrivs Pyhäjoki dock i positiva ordalag, bland annat då kommunen är glest bebodd. Och att ett ryskt bolag är samarbetspartner är inget STUK kommenterar. Men i rapporten från 2014 framgår det att man bedömer att Fennovoima har förutsättningar att klara övervakningen av nukleär icke-spridning.
– Ryssland är ett land som alla andra. Om ett kärnkraftverk byggs i Finland måste det fylla våra säkerhetskrav, oavsett om reaktorn kommer från USA, Ryssland eller Sverige, säger Janne Nevalainen.
Enligt honom påverkas STUK:s arbete inte av Rosatoms Jukka Laaksonens tidigare roll på myndigheten.
– Han har bra kunskaper om de finska kraven och en möjlighet att kommunicera detta till den ryska organisationen. Men för vår bedömning ska det inte ha någon påverkan.
På politisk nivå har Rosatom däremot orsakat turbulens i Finland. När en rysk reaktor godkändes 2014 lämnade De Gröna regeringen. Nu har landet en nyvald regering på plats, där det finska miljöpartiet återigen ingår. Nyligen meddelade man att Finland ska vara koldioxidneutralt 2035. Lena Lagerstam är hoppfull till möjligheten att Hanhikivi 1 inte kommer att vara en del av den satsningen.
– Det känns positivt med den nya regeringen, säger hon.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
