Det har gått 24 år sedan Somaliland bröt sig loss från Somalia och bildade en självständig stat. Men omvärlden vill inte erkänna den nordvästra delen på Afrikas horn som ett eget land, och med det krigshärjade Somalia i söder uteblir utländska företag med investeringar och etableringar.
Trots det är företagsamheten stor, framför allt i huvudstaden Hargeisa. Och till skillnad från Somalia, där terrororganisationen al-Shabaab fortfarande kontrollerar stora områden i de södra och mellersta delarna, har det inte inträffat någon terroristattack i Somaliland de senaste sex åren. Det gör att många som tvingades fly inbördeskriget i Somalia nu återvänder för att hjälpa till att bygga upp sitt land igen.
En av dem är Abdirahman Jama Ismail. Han sökte asyl i Sverige 1991 och tillbringade två decennier i Umeå och Stockholm, där han bland annat arbetade som hemspråkslärare. När situationen successivt blev bättre i Somaliland började han längta tillbaka – inte minst för att återgälda den fyraåriga lärarutbildningen som han fick kostnadsfritt i Mogadishu i mitten på 80-talet.
– Landet har investerat i mig, men jag har inte gett något tillbaka, säger Ismail.
Lärarjobbet har han emellertid lagt på hyllan för att istället satsa på telekom- och remitteringstjänster, en växande bransch i Hargeisa där mycket pengar flödar in från migrantarbetare över hela världen. Ismail arbetar med en mobil betaltjänst på det internationella remitteringsföretaget Dahabshiil. Enligt Världsbanken skickar diasporan tillbaka upp till en halv miljard dollar varje år – pengar som ekonomin och människorna i Somaliland fortfarande är beroende av.
– Var och varannan familj får pengar skickade till sig, det är väldigt utbrett, säger Ismail.
Pengarna går bland annat till att bygga upp Hargeisa, som bombades sönder och samman under inbördeskriget i slutet av 80-talet. Nu byggs det för fullt igen, både kontorsbyggnader och privata hus. Längs en av de håliga och bitvis gruslagda vägarna, som slingrar sig genom huvudstaden, reser sig praktfulla murar, gjorda av röd- och ockrafärgad lokalproducerad sten. Urbaniseringen sker i rekordfart, och en fjärdedel av landets fyra miljoner invånare kallar nu Hargeisa sitt hem. Det går så snabbt att de fyrhjulsdrivna jeeparna sitter fast i rusningstrafiken. Urbaniseringen medför också att många nomader som tidigare flyttade omkring på landsbygden nu har sina rundformade, tältliknande hus – mestadels bestående av tunna plåtbitar och delar av presenning och plast – uppställda bredvid de nybyggda tegelhusen. Tusentals internflyktingar som flytt oroligheterna i Somalia och politiska flyktingar från Etiopien har också tagit sin tillflykt i Hargeisa.
Längs vägarna sitter män intill träpallar lastade med den lokala valutan – somalilandshilling. Eftersom den inte är internationellt erkänd och växelkursen fluktuerar (en -dollar är för närvarande värd cirka 700 shilling) använder de flesta istället mobila betaltjänster eller dollar när de köper varor och tjänster.
”Som ett NK i Hargeisa”
Trots enorma problem som utbredd fattigdom och arbetslöshet är Somaliland enligt många observatörer numera ett stabilt land med en fungerande regering, demokrati och relativt fria val.
Ismail tror att stabiliteten och framgångarna bland annat beror på somaliländarnas långa historia av entreprenörskap.
– Eftersom man hade en konflikt med kristna i Etiopien var man tvungna att bedriva handel med arabvärlden, säger han och förklarar vidare att Somalilands regering nu satsar stenhårt på säkerheten.
Fortfarande går 60 procent av budgeten till militära och polisiära kostnader. Al-Shabaab är ett stort säkerhetsproblem i Somalia men på andra sidan den hårt bevakade gränsen ser läget numera annorlunda ut i Somaliland.
– Här tipsar människor secret service-polisen så fort de ser något misstänksamt. Folk minns kriget och vill inte vara i union med Somalia, säger Ismail.
Hans fru och två barn bor fortfarande kvar i Sollentuna utanför Stockholm, men inom kort ska också resten av familjen flytta tillbaka till hemlandet.
– Min fru vill satsa på att sälja exklusiva kläder, som ett NK i Hargeisa, säger Ismail och ler.
Förutom säkerhet har regeringen även satsat på utbildning genom landets många universitet och högskolor. Fortfarande ligger emellertid arbetslösheten kring 60 procent och Somalilands befolkning, som är ung och hungrig efter arbete, tvingas i många fall söka sig utomlands i jakt på jobb. ”Vi förlorar många unga”, låter det på gatorna när jag frågar runt vilka jobb som egentligen finns, det pågår ett ”brain drain” av utbildade människor.
LÄS HELA REPORTAGET I ETC HELG
Det här är ett utdrag. Läs hela artikeln i veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
