Fredagens stillsamma men allvarliga ceremoni i det ryska underhuset Duman markerade att Ryssland fullbordat sin annektering av de ockuperade områdena i östra Ukraina.
Putin motiverade beslutet med att folket i regionerna måste ”räddas”.
I talet passade Putin på att leverera ett budskap till regeringen i Kiev och omvärlden som båda kraftigt fördömt agerandet.
– Vi kommer försvara vårt land genom att använda all vår styrka och vi kommer att göra allt för säkerställa vårt folk, sa Putin inför parlamentets ledamöter och uppmanade Ukraina till omedelbart eldupphör i kriget som enligt Putin Ukraina bedrivit sedan 2014.
Ganska omgående kom fördömanden från bland annat EU.
”Den olagliga annekteringen som Putin hävdar förändrar ingenting. All territorium som illegalt har ockuperats av Ryssland är ukrainskt land och kommer alltid vara en del av Ukrainas suveränitet”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter kort efter beskedet från Kreml.
Folkomröstningarna som genomfördes för en vecka sedan i Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja under ryskt vapenhot har dömts ut av omvärlden som illegala och i strid mot internationell rätt.
Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal-centrum för forskning kring kärnvapennedrustning, befarar att annekteringarna kommer leda till att konfliktnivån i kriget eskalerar ytterligare med fler skarpare hot både från ryskt håll och västvärlden.
– Risken är att vi nu kommer få se en period av upptrappade hot som ingen vill backa ifrån och fler angrepp som ingen tar på sig, säger han.
Experten: Ge inte efter
Anledningen att annekteringarna inträffar just nu är att Ryssland vill förstärka trovärdigheten i sina hot.
– Det centrala målet är att få väst att börja tveka i sitt stöd till Ukraina.
Samtidigt, tillsammans med den nyligen utlysta mobiliseringen, är det ett tecken på desperation över att kriget går dåligt, enligt Melander. Brittiska försvarsmakten uppskattar att Ryssland förlorat omkring 50 000 soldater i kriget som antingen sårats eller stupat. Desperationen märks också i den ryska befolkningen när allmänheten nu kallas in för tjänstgöring.
Uppemot 200 000 ryska män ska hittills ha flytt landet senaste veckan, rapporterar flera internationella medier som publicerat bilder på milslånga bilköer vid bland annat gränsen mot Georgien.
Erik Melander tror att västvärldens ledare sedan en tid tillbaka har haft i beräkningen att annekteringarna skulle kunna inträffa och har en strategi för att möta ett sådant scenario.
– Det är viktigt för västländerna nu att hålla fast vid sina åtaganden och inte ge vika för Ryssland, säger han.
”Skälen har rimligen stärkts”
Under torsdagen sa den amerikanske presidenten Joe Biden att USA aldrig kommer att erkänna annekteringarna.
När Ryssland nu hävdar områden i östra Ukraina som ryskt territorium ökar även risken för att kärnvapen sätts in, enligt Erik Melander. Men han betonar samtidigt att sannolikheten för kärnvapenkrig fortsatt är låg.
– Den har ökat eftersom Putins skäl för att använda kärnvapen rimligen har stärkts. Men kostnaderna för det är alldeles för stora och han riskerar att förlora för mycket på det eftersom ett sådant angrepp kommer att besvaras på något kraftigt sätt, men knappast med kärnvapen i ett första skede, säger han.
Vad kan få Kreml och Putin att vilja trappa ned konflikten?
– Allt är spekulativt. Men det börjar bli allt svårare för Putin att fortsätta hävda specialoperation för befolkningen när fler kallas in. Det kan leda till stora massprotester i landet som följd. Om regimen börjar tycka att det inte är värt att ta fler risker eftersom kostnaderna blir för stora kanske det leder till att man försöker få till en paus. Möjligen kan man komma upp med ursäkter och svepskäl för att dra tillbaka sina trupper bakom sin gräns. Det kan vara så att man väljer att ge Nato skulden för reträtten.
