Julia har tidigare intervjuats av Dagens ETC. Hon, som heter något annat, var med och organiserade de stora demonstrationerna efter invasionen av Ukraina. Skulle landets befolkning resa sig mot hökarna i Kreml? Det kändes fullt möjligt. Men sedan kom poliserna. Sedan kollapsade motståndet. Och nu förhärskar en utbredd uppgivenhet bland dem som inte sugits upp i den patriotiska psykosen.
– Vi hade fel om Ryssland. Vi hade fel om allt, sa hon för knappt ett år sedan.
Nervgift i kalsongerna
Nu har Aleksej Navalnyj dött, enligt den ryska kriminalvården under en promenad norr om polcirkeln, på en av de mest avlägsna inrättningarna i landets utbredda system av anstalter.
Julia tog emot den nyheten med bestörtning, även om hon egentligen mest gått och väntat på att regimen skulle göra sig kvitt honom. Det finns flera sätt, säger hon.
Mord. Det har praktiserats tidigare, som med Boris Nemtsov – en annan mycket profilerad oppositionsledare – för snart tio år sedan. Och regimen har redan försökt med Navalnyj som svävade mellan liv och död när ryska agenter applicerat nervgift i hans kalsonger.
Den andra metoden, om hot och våld inte hjälper, är att köpa sina motståndare. Att göra dem fogliga genom diverse privilegier. Navalnyj var inte mottaglig. Han var tvärtom konsekvent oförskämd, subversiv, avslöjande – som när hans team kunde visa hur maktens män förser sig med palats och yachter.
”Mycket större än Putin”
Julia säger att han mördats. Det är är hon övertygad om. Hon tror att det handlar om presidentvalet som stundar, att Vladimir Putin – eller någon i hans sfär, med eller utan hans direktiv – sänder en signal till den redan svaga oppoistionen. Passa er. Utmana inte ödet.
– Det fungerar. Jag är livrädd, i princip redan tystad. Jag vågar inte prata politik med min egen familj. Många har flytt, men jag stannar. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen heller.
Senast du intervjuades var du ändå hoppfull, du trodde att Rysslands nuvarande ledning lever på lånad tid. Du sa att diktaturer till sist äter sig själva.
– Jag tänker annorlunda idag. Det här är är så mycket större än Putin, jag tycker det blev uppenbart när de straffade Jevgenij Prigozjin (Wagners ledare) för att han gjorde uppror. Det är som ett stort företag, så många är ekonomiskt beroende av att saker ska fortsätta så här.
Hur kommer du minnas Navalnyj?
– För hans mod. Han visste ju att det här skulle hända förr eller senare när han valde att återvända till Ryssland. Jag står långt ifrån honom politiskt, men han offrade sig för det riktiga Ryssland – folket – och för det ska han alltid bli ihågkommen.
