Imre Kertesz deporterades till Auschwitch och andra koncentrationsläger som tonåring. ”Mannen utan öde”, Kertészs mest kända verk, är baserad på hans upplevelser från dessa. Det var först när boken översattes till tyska på 1990-talet som Kertész började uppmärksammas som en av ungerns mest framstående författaren, såväl nationellt som internationellt.

”Verkligen oroande”

Men för ett par veckor sedan kom alltså beskedet att ”Mannen utan öde”, tillsammans med flera andra ungerska klassiker från mitten på 1900-talet, plockas bort från den nationella litteraturkanon.

Enligt Aron Verständig, ordförande för Judiska församlingen i Stockholm, är händelsen bara en av flera exempel på hur Orbànregeringen använder sig av kulturen för att styra landet på ett sätt som är i enlighet med deras ideologi.

– Det är verkligen oroande att en regim som gjort sig känd för att sprida antisemitiska stereotyper nu väljer att exkludera judiska författare från deras nationella litteraturkanon, säger Aron Verständig.

Nazister ersätter

I den uppdaterade litteraturlistan lägger Orbánregeringen istället fokus på författare som lyfter fram och romantiserar Ungerns storhetstid före världskrigen. Bland dessa återfinns bland andra Albert Wass och József Nyírő, två nazistsympatisörer som stöttade pilkorsrörelsens massmord på judar i Ungern.

Enligt Mirjam Katzin, medlem i den svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), är det här ett sätt att blidka de antisemitiska strömningarna i landet och förminska Ungerns ansvar i förintelsen. En studie från 2016 visar att en tredjedel av den ungerska befolkningen har antisemitiska åsikter.

– Orbànregeringen spelar väldigt cyniskt på dessa starka antisemitiska strömningar, säger Katzin.