2012 publicerade partiet ett utkast till en alternativ konstitution som nu har blivit ett ämne för debatt i parlamentet. Flera av förslagen är kontroversiella. Bland annat ändringar av artikel 9 som handlar om att stärka den japanska militären. I utkastet motsätter de sig också idén om att mänskliga rättigheter är universella. Istället menar partiet att rättigheter i Japan bör spegla landets historia och traditioner, ett förslag som kan ändra på relationen mellan folket och staten.
– I konstitutionella demokratier har folket den yttersta makten. Deras mandat är nödvändigt för att skapa och ändra konstitutioner som i sin tur begränsar statens makt. Men förslagen om revidering tyder på att partiet inte accepterar denna modell. I stället verkar de tycka att statens makt borde vara överordnad. Deras förslag skulle begränsa folkets rättigheter och påtvinga dem nya förpliktelser vilket skulle resultera i en fundamentalt annorlunda konstitutionell ordning, säger Lawrence Repeta, professor i Juridik vid Meijiuniversitetet i Tokyo till Dagens ETC.
Ett arv från 40-talet
Partiets önskan att skriva om konstitutionen är lika gammal som partiet självt. Efter andra världskriget var Japan under amerikansk ockupation och den nuvarande konstitutionen, som är baserad på västerländska värderingar, påtvingades Japan av amerikansk militär 1947. Det var en vändpunkt i japansk historia som fick landet att gå från en nationalistisk autokrati styrd av en gudomlig kejsare till en mer demokratisk stat. Då landet var i ett kaosartat skick välkomnades den nya konstitutionen av allmänheten. De politiska ledare som hade styrt landet innan kriget var mycket skeptiska men kunde inte göra motstånd.
Detta skeptiska etablissemang blev 1955 LDP:s grundare. De ansåg att den nya konstitutionen bestod av västerländska idéer som var främmande för Japan och de har samma uppfattning än idag.
Yttrandefriheten hotad?
Många av förslagen i utkastet till den nya konstitutionen handlar om medborgarens roll. Partiet vill att japanerna ska vara medvetna om sina skyldigheter mot staten och att deras utövande av rättigheter inte bör störa ”den allmänna ordningen” eller ”det allmänna intresset”. Repeta menar att begreppen kan tolkas brett.
– Vad betyder termer som ”allmän ordning” och ”allmänt intresse”, och vem bestämmer om de störs? I de flesta fall tror jag att det är polisen. Partiet ger oss inga definitioner av begreppen så dessa termer kan tolkas väldigt brett. Strikta tolkningar kan leda till kraftiga begränsningar av yttrandefriheten. Samma sak gäller för allmänna demonstrationer.
Unika order
En annan av de mest kontroversiella förslagen är LDP:s nya artikel 98 som skulle ge premiärministern mandat att utlysa undantagstillstånd i nödlägen, till exempel vid en jordbävning eller väpnad attack. Då kan kabinettet utfärda order med samma giltighet som lagar utan att behöva lyfta frågan i parlamentet. Detta är ett av de farligaste förslagen enligt Repeta.
– Deras definition av nödläge är väldigt bred. Lagstiftande av det nationella parlamentet kräver offentliga utfrågningar och deltagande av representanter från oppositionspartier, medan kabinettets order skulle kunna beslutas i hemlighet. I detta scenario skulle det inte finnas någon granskning av regeringsmakten vilken kan möjliggöra begränsningar av individuella rättigheter.
Ökad nationalism
Nationalismen i Japan har ökat kraftigt sedan 90-talet och allt fler japaner ser ändringar av konstitutionen som något positivt. Ett exempel på nationalismens framgångar är hur japanska lärare blivit straffade med kraftigt sänkta löner och avstängningar när de vägrat hylla den japanska flaggan och sjunga nationalsången vid skolavslutningar, något som enligt den nuvarande konstitutionen inte är ett krav. Etsuko Sato är en av många gymnasielärare som drabbats.
– För mig är symbolerna kopplade till Japans krigshistoria och ett bevis på att man stöttar ett kejserligt styre. Det var naturligt för mig att vägra trots konsekvenserna, säger hon.
Lärarens ansvar
Sato har deltagit i flera demonstrationer mot nationalism i Japan och mot en förändring av konstitutionen. Hon menar att många unga japaner har blivit mer accepterande gentemot nationalistiska idéer.
– Jag ser det på mina lektioner. Många vet inte vad Japan gjorde under kriget och hur hemskt det faktiskt var, till exempel Nanjingmassakern. I stället verkar de tro att nationalism är något nobelt – tv och serier ger ju den bilden. Att vi har en konstitution som ger oss mänskliga rättigheter är inget att ta för givet, egentligen är det ett mirakel. All nationalism börjar i klassrummet och det också där den kan stoppas. Läraren har ett ansvar att lära ut sann historia även om den är obekväm.
Vad tänker du om partiets föreslagna ändringar?
– Jag är rädd att vi går emot en framtid som liknar Japan under andra världskriget. Förslagen, särskilt de gällande artikel 9, skulle återigen göra Japan till en militärmakt och vi kan även förlora rätten protestera på demokratisk väg.
