Japan har länge kämpat med höga självmordstal, men i tio år hade de varit på väg neråt. Detta tack vare idogt arbete. Mer forskning i både medicinska och sociala aspekter av självmord finansierades samtidigt som stödåtgärder för överlevande ökades, skriver Japan Times. Samtidigt fick hjälplinjerna mer pengar och kommunalpolitiker utbildades för att fördjupa förståelsen.

Sedan slog coronapandemin till mot landet, och den positiva trenden bröts. Och nu är det i mycket större utsträckning kvinnor som drabbas.

– Det finns inget tvivel om att det här har med coronaviruset att göra. Det som är speciellt oroande är att den största ökningen är bland kvinnor, vilket är ovanligt i Japan, säger Michiko Ueda, professor vid Wasedauniversitetet som specialiserar sig på suicidprevention till Financial Times.

Det finns olika teorier om varför just kvinnor drabbats ovanligt hårt. Kvinnor utgör till exempel en större andel av deltidsarbetarna inom hotell-, mat- och handelsbranscherna, där många har förlorat sina jobb. Dessutom har många tvingats ta hand om barn och släktingar, någonting som också har lett till högre ångestnivåer, rapporterar CNN. En annan teori är att förändringar när det gäller kvinnors plats i det japanska samhället spelar in.

– Det finns många ogifta kvinnor som inte har en stabil ekonomi. Det är de som är mest sårbara – kvinnorna i sena 30-årsåldern och tidiga 40-årsåldern – och där finns många strukturella faktorer som inte kan ändras på kort tid, säger Michiko Ueda till FT.

Ökad ensamhet i isoleringen

Det finns också en oro i Japan att distansarbete och brist på sociala tillställningar har lett till ökad stress och ensamhet, att isoleringen bidrar till de ökande självmordstalen. Därför inför landet nu en ensamhetsminister, som får i uppdrag att lätta på människors känsla av social isolering. Tetsushi Sakamoto tillträdde den 12 februari och ska koordinera flera olika myndigheters arbete kring suicidprevention och ensamhet.

– Jag hoppas kunna verka för aktiviteter som förebygger ensamhet och social isolering och som skyddar banden mellan människor. Vi kommer att arbeta brett för att hitta ett mångsidigt tillvägagångssätt, berättade Sakamoto under en presskonferens som följde på ett möte han haft med premiärminister Yoshihide Suga, enligt Nikkei.

Till exempel menar han att han kan arbeta med hälso­ministeriet när det gäller ­suicidprevention och jordbruksministeriet med mat­banker. Ensamhet drabbar många olika åldersgrupper i Japan, någonting som Sakamoto tycker pekar på att mer forskning i ämnet behövs.

Oro i Sverige

Även i Sverige leder coronapandemin till en ökad oro bland de som arbetar med suicidprevention.

– SOS Alarm och räddningstjänsten har flaggat för att antalet självmordslarm har ökat och flera liknande signaler har kommit från ideella organisationer som driver stödlinjer, som Mind och Bris. Samtidigt verkar självmordstalen än så länge inte ha ökat, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide zero.

Han tror dock att krisen kommer leda till att självmords­talen ökar för vissa ­grupper i samhället.

– När vi har granskat tidigare kriser ser vi att effekten riskerar att komma efteråt. När större delen av samhället är på väg ur den här krisen, går tillbaka till arbetsplatser och börjar umgås mer som vanligt, då är det alltid människor som riskerar att bli kvar, och där finns en risk. Vi är oroliga för en utveckling där vi ser ännu större skillnader mellan olika grupper och där självmordstalen ökar bland de grupper som redan nu är mer utsatta.

Rickard Bracken tar 90-tals­krisen som ett exempel.

– Då kom effekten ungefär tre år efter och de som drabbades var framförallt kvinnor med sämre socioekonomiska villkor. Däremot minskade talen bland både män och kvinnor som socioekonomiskt redan hade det bättre.

Slår olika

Att självmordstalen slår olika mot olika grupper är viktigt att se och känna till, säger Bracken.

– Det är också oerhört viktigt att man i kommuner och regioner jobbar med olika typer av förebyggande åtgärder och följer upp alla självmordslarm för att säkerställa att personerna bakom dem har tillgång till insatser från samhället. Många kommuner saknar idag genomtänkta strategier och handlingsplaner.

Görs det tillräckligt?

– Nej. Mer behöver göras i kommunerna, mer behöver göras i regionerna och samordningen mellan kommunerna, sjukvården och räddningstjänsten behöver bli bättre. Men vi märker att frågan är på tapeten, att en hel del arbete är på gång. Efterfrågan på vår kunskap och intresset bland allmänheten ökar och det är positivt i sig. Kunskap om hur man ska prata med någon som funderar på självmord borde finnas lika brett i befolkningen som kunskap om hjärt- och lungräddning.

Att Japan utnämner en ensamhetsminister har Rickard Bracken ingen specifik åsikt om, men han tror inte nödvändigtvis att det skulle vara rätt väg att gå för Sverige.

– Min grundbild är att det som behövs är en bred satsning i samhället, det handlar om att hela samhället behöver jobba metodiskt med att förebygga suicid, men också med att främja livet och skapa förutsättningar för människor att må bra. Det kan till exempel vara att jobba med psykisk hälsa i skolan eller att se till så att ensamma äldre har möjlighet att komma ut i sociala forum.