Palestinska bybor tvingas bort: ”Om vi skulle återvända kommer de att skjuta oss”
Dagens ETC
I skuggan av kriget på Gazaremsan förvärras det israeliska förtrycket på Västbanken. Religiösa bosättare, som nu även tagit värvning i armén, har legat bakom en våg av nya markstölder, trakasserier och fördrivningar av palestinier – som uppmanas att fly till Jordanien eller möta döden.
Halvöknen längst ner på Västbankens sydvästra hörn är oförlåtande torr, och dessutom en riktig utmaning att gräva i. Här sliter fem palestinska beduinfamiljer i den ovanligt varma novembersolen med att anlägga en ny brunn. Med spadar och bilningsmaskiner har de lyckats mejsla ut en underjordisk håla i den hårda marken.
– Det finns inget vatten här, vi ska köpa en tank och stoppa ner. Det kostar oss mycket pengar men vi har inte råd att fortsätta betala för att få vatten levererat till djuren varje dag. Vi måste redan betala för att ordna med mat åt dem, säger Samer, en av männen.
Bredvid honom finns det en inhägnad där många får och några getter trängs under ett korrugerat plåttak. Samer kan inte släppa ut dem därifrån, eftersom varken han eller de andra familjerna äger marken de nu slagit sig ner på.
– Vi har bara fått lov av ägarna att vara här. De hjälper oss. Men hur länge kommer det se ut så? Om fåren inte kan röra på sig och hitta mat på egen hand så kommer de dö inom ett år. Och vi är tio personer som lever av de här fåren.
Hela byn fördrevs
Fram tills för några veckor sedan bodde Samer och 140 andra palestinier i byn Khirbet Zanuta här på Västbanken, i området som kallas Hebron Hills. De hade tillgång till 400 kvadratkilometer mark för jordbruk och bete åt djuren. Men hela byns befolkning fördrevs från sina hem den 28 oktober till följd av upptrappade trakasserier från illegala israeliska bosättare.
Nabil, en av de andra männen här, berättar att bosättarna gick till attack både dag som natt. De slog sönder flera bilar, de var beväpnade och sköt mot palestiniernas bostadshus. De använde drönare för att skrämma fåren, så att de inte vågade ge sig ut på markerna och äta. Bosättarna bröt sig även in i husen och uppträdde hotfullt mot fruarna och barnen när männen inte var hemma.
Bosättarna sa att vi hade 24 timmar på oss att ge oss av, annars skulle de döda oss.
– Vi bad flera organisationer och den palestinska myndigheten om hjälp, men ingen kunde göra något. Den sista gången sa bosättarna till oss att vi hade 24 timmar på oss att ge oss av, annars skulle de döda oss. Då bestämde vi oss för att lämna, säger Nabil.
De hade tid nog för att packa ihop alla föremål av värde i sina hem, men lämnade både hus och mark. Efter det har bosättarna plöjt upp jordvallar som har spärrat av vägen till deras hem.
– Om vi skulle försöka återvända kommer de att skjuta oss. Vi har blivit flyktingar nu, vi och fåren, säger Samer.
Sanktioneras av Netanyahu
De här problemen är inte alls nya på Västbanken. I många år har israeliska bosättare saboterat vattenledningar, bränt ner fält och olivträd, trakasserat och skjutit ihjäl palestinier. Syftet har varit att tömma byar på befolkningen så att antalet illegala bosättningar på ockuperad och stulen mark kan bli fler. Under premiärminister Benjamin Netanyahus styre har det här agerandet sanktionernas av regeringen.
Men sedan Hamasattacken mot Israel och krigsutbrottet den 7 oktober har de här hoten och våldsdåden ökat i omfattning på flera håll på Västbanken, när bosättarna utnyttjar den allmänna vreden. Samer berättar att bosättarna upprepade ordet ”harb” till honom, det arabiska ordet för krig.
Vi svarade att vi inte tillhör Hamas, att vi bara vill leva i vår by med våra får.
– De sa att de är i krig nu. Ett krig mot alla muslimer. Vi svarade att vi inte tillhör Hamas, att vi bara vill leva i vår by med våra får. Men de sa, nej, ni är alla likadana.
Människorättsorganisationen B’Tselem i Israel rapporterade tidigare i veckan att bosättarna attackerar med godkännande av den israeliska staten och med understöd av landets polis och armé. Sedan den 7 oktober har ytterligare fyra byar i Hebron Hills tömts på sin befolkning, och fler riskerar samma slags fördrivning.
”Process för etnisk rensning”
Den israeliska aktivisten Guy Hirschfeld är verksam i nätverket Looking Occupation in the Eye, som solidariserar sig med utsatta palestinska beduiner i Jordandalen, på Västbankens östra sida. Han berättar till Dagens ETC att samma typ av övergrepp har eskalerat även där.
– Sedan 15 år tillbaka pågår det en process för att genomföra en etnisk rensning av Jordandalen. Det har förvärrats sedan Netanyahus nya regering bildades, men sedan 7 oktober har det blivit helt galet i den södra delen av området. De har nästan lyckats fullända rensningen av palestinier nu. Vi har haft israeliska och internationella aktivister på plats för att försöka hindra det, men det har inte gått.
Bosättare blir soldater
Men ett nytt inslag i bilden sedan den 7 oktober är också att ett stort antal israeliska arméreservister som själva bor i illegala bosättningar har kallats in till tjänstgöring på Västbanken, samtidigt som många andra bosättare där tagit värvning. Det beror på att de reguljära arméstyrkorna har förlagts till södra Israel för att delta i krigföringen mot Gazaremsan.
Konsekvensen är att arméstyrkorna nu till betydande del består av bristfälligt tränade soldater, med ringa uppfattning om – eller respekt för – lag och mänskliga rättigheter. Soldater som själva omfamnar den religiöst motiverade uppfattningen om att Västbanken ska tillhöra bara judar. I förra veckan spreds ett filmklipp där några palestinska bybor själva dokumenterade hur sådana bosättarsoldater, utan enhetliga uniformer men beväpnade med automatvapen, kom för att trakassera personalen vid en byskola i Hebron Hills.
”Vi stannar och dör här”
Samer, Nabil och de andra som nyligen fördrivits från Khirbet Zanuta räknar inte med att israeliska myndigheter kommer skipa någon rättvisa. Allra minst som Netanyahus regeringsföreträdare själva talar om att genomföra en Nakba, eller fördrivning av palestinier på Gazaremsan.
Att plötsligt bli internflyktingar har gått hårt åt inte minst de små. Barnen är vana vid att gå i en liten byskola och de har skrämts av att behöva börja i en större skola inne i Hebron. När Dagens ETC besöker familjerna har deras småpojkar stannat hemma för att hjälpa till med grävandet av brunnen, på en vanlig skoldag.
– Vi har ingenting att försvara oss med mot allt detta som händer, och vi måste börja från noll nu, säger Samer. Men de kommer aldrig att tvinga bort oss från hela det här landet. Vi kommer att stanna här och dö här.