Poliser och tjänstemän från den israeliska kommunikationsmyndigheten beslagtog kameror och all annan utrustning. Samtidigt ersattes kanalens sändningar med en svart ruta och dess webbsida har blivit blockerad.  

Benjamin Netanyahu har i ett uttalande liknat Al Jazeeras korrespondenter vid terrorister.

Beslutet är första gången Israel kriminaliserar en utländsk medieaktör och hindrar sin egen befolkning från att ta del av dess nyhetssändningar. Det kommer efter flera år av hot om att man kommer agera mot Al Jazeera, som är Mellanösterns ledande nyhetsmedium. 

Unik rapportering från Gaza

Premiärminister Benjamin Netanyahu har i ett uttalande liknat Al Jazeeras korrespondenter vid terrorister och sagt att de ”har skadat Israels säkerhet och hetsat mot den israeliska försvarsmaktens soldater”. 

 – Tiden har kommit för att driva ut Hamas språkrör från vårt land.

Al Jazeera är ett av de sista nyhetsmedierna som rapporterar från den krigsdrabbade Gazaremsan och har även livesänt från Israel, vars befolkning till 20 procent utgörs av palestinier – som många gånger har släkt i Gaza. 

Förbudet är giltigt i 45 dagar men kan därefter förlängas av Knesset, och det grundar sig i en kontroversiell medielag som det israeliska parlamentet nyligen antog.

 CPJ: ”Extremt alarmerande” 

Agerandet har mottagit starkt internationell kritik och kallats en i raden av grova israeliska angrepp mot pressfriheten. FN:s kontor för mänskliga rättigheter har uppmanat den israeliska regeringen att riva upp beslutet. Organisationen Committee to protect journalists, CPJ, har kallat det ett ”extremt alarmerande” beslut som äventyrar internationella mediers arbete i Israel.

Allt det här har skapat stor oro bland Al Jazeeras reportrar på Västbanken, där kanalen också har ett kontor i staden Ramallah och håller sig med både anställd personal och frilansare. Än så länge har förbudet inte påverkat det journalistiska arbetet där, men det kan vara endast en tidsfråga.

– De har inte bestämt något ännu om kontoret i Ramallah, de kommer först behöva ett tillstånd av den israeliska armén eftersom Västbanken är under ockupation med militärlagar, säger en reporter vid Al Jazeera, som av säkerhetsskäl vill vara anonym.

– Vi kan än så länge fortsätta arbete. Men om de stänger kontoret även här och vi fortsätter arbeta ändå, i strid mot lagen, kommer vi få stora problem, tillägger han.

Stjärnreporterm sköts ihjäl

En annan reporter vid kanalen menar att förbudet mot Al Jazeera ingår i en större bild där Israel även tidigare gått till attack mot kanalen, utan att själv behöva drabbas av något. I maj för två år sedan sköt en israelisk soldat ihjäl den välkända palestinsk-amerikanska reportern Shireen Abu Akleh som hade jobbat för Al Jazeera i över 25 år, vid ett flyktingläger på Västbanken. Trots uppmärksamhet och protester har Israel vägrat undersöka saken. 

När det är så här mycket, med arresteringar, mord och förbud av oss, det är som att man bär en konstant rädsla.

– Det var chockerande att hon mördades. Och när det är så här mycket, med arresteringar, mord och förbud av oss, det är som att man bär en konstant rädsla.

Israels äldsta människorättsorganisation ACRI har skickat in en överklagan av beslutet till landets högsta domstol. Organisationens advokat Hagar Shechter säger till Dagens ETC att ACRI anser förbudet vara icke-konstitutionellt och olagligt.

– Förbudet mot Al Jazeera kränker yttrandefriheten och pressfriheten. Det innebär också en diskriminering av den arabisk-palestinska minoriteten i Israel eftersom Al Jazeera är en av de främsta kanalerna som den här befolkningen tar del av. Det är där de delar med sig av sin syn och sina åsikter, och nu kommer de åsikterna inte längre nå israeler eller en internationell publik.

”Överklagan är väldigt stark”

Hagar Shechter förklarar att liknande sanktionslagar som tillät den israeliska regeringen att stänga ner medier även fanns tidigare, i den israeliska brottsbalken. Men efter flera överklaganden av ACRI, flera beslut av högsta domstolen och en utredning av en regeringskommitté, fann man att lagarna var icke-konstitutionella och därför togs de bort 2017.

– Av den anledningen ser vi att vår nya överklagan är väldigt stark, eftersom den här saken redan har utretts noggrann av domstol.

Den nya medielagen som möjliggjort reintroduktionen av sanktionerna är egentligen en nedtonad version av en mycket strängare lag, som de antidemokratiska högerextrema partierna i Netanyahu-regeringen ville driva igenom. 

Itamar Ben-Gvir, ministern för nationell säkerhet, ville även att medielagen skulle tillåta sanktioner av inhemska israeliska medier. Hans parti lyckades däremot beröva domstolen auktoritet, när det kommer till hur snabbt regeringen måste lägga fram skälen för framtida medieförbud inför en domare.

– Ben-Gvirs parti ville även att det ska vara ministern för nationell säkerhet som godkänner att ministern för kommunikation kan sanktionera medier. Vilket betyder Ben-Gvir själv. Istället enades man om att det ska vara primärministern.

Inget som balanserar makt

ACRI anser att de nya mediesanktionerna är en del av de auktoritära reformer som den högerextrema regeringen försökt driva igenom sedan i fjol. Ett försök av regeringen att ta kontroll över rättsväsendet ledde i fjol till de största demonstrationerna i Israels historia, och till varningar om att grundläggande demokratiska funktioner i Israel stod på spek.

– Medialagen är en del av kuppen mot rättsstaten, säger Hagar Shechter. Den syftar till att försvaga både den fria journalistiken och domstolarna, och båda två är organ som balanserar regeringens makt och försvarar mänskliga rättigheter. Det är uppenbart att den här lagen inte skapades bara på grund av de nuvarande politiska intressena.