BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Vi är hoppfulla om att det blir ett ja men opinionsmätningarna visar att vi inte har råd med någon självgodhet. Vi måste fortsätta att arbeta hårt för att säkerställa att de som sagt att de ska rösta ja också går och röstar. Och vi måste se till att inte tappa mer i opinionen, säger Ivana Bacik som arbetat för aborträtt sedan slutet av 1980-talet och är senator för Labour, som på Irland är ett av småpartierna.

Ja-sidan har tappat

I början av året låg ja-sidan på över 55 procent i opinionsundersökningarna. Nu har de tappat till runt 45 procent medan nej-sidan knappat in något till drygt 30 procent. Andelen osäkra väljare är över 15 procent. Den höga andelen av osäkra väljare förklarar nej-sidan med att lagstiftningen som regeringen vill ersätta förbudet med är alltför liberal: fri abort upp till tolfte veckan.

– När irländarna förstår vad de ska rösta om så kommer de inte vara bekväma med det. Jag tror de flesta i grunden är emot abort, men att de kan ha reservationer kring de svåra och tragiska fallen som exempelvis våldtäkt eller när någons liv är hotat, säger Anne Murray, talesperson för nej-sidans kampanj ”Love both”.

Abort har varit förbjuden på Irland sedan 1800-talet men konstitutionens åttonde tillägg antogs först 1983 efter en folkomröstning där nästan 70 procent röstade ja.

Idag är Irland ett väldigt annorlunda land. Katolska kyrkans inflytande har minskat kraftigt, inte minst efter en rad avslöjanden om pedofil-skandaler under 1990-talet. Ekonomin har förbättrats och befolkningen föryngrats, delvis på grund av stor arbetskraftsinvandring de senaste 15 åren.

För tre år sedan legaliserades gay-äktenskap genom en folkomröstning. Att det skulle dröja ända till 2018 innan det fanns en reell möjlighet att avskaffa abortförbudet hade dock inte Ivana Bacik trott.

– Absolut inte. Jag engagerade mig i slutet av 1980-talet då vi informerade kvinnor om abort och vi hade väl trott att lagen skulle ändras långt tidigare. Jag har två unga döttrar och vill inte att de ska växa upp med den här lagstiftningen. Det är fruktansvärt att det tagit så här lång tid och jag hoppas folk ser det här som en möjlighet som bara kommer en gång i livet, säger Ivana Bacik.

Inget utrymme för kompromiss

Siobhán Silke är talesperson på Irish Family Planing Association, IFPA, som förespråkar ett ja i fredagens folkomröstning. Hon menar att det skulle vara orealistiskt att ersätta förbudet med något annat än fri abort upp till tolfte veckan som är norm i flera europeiska länder. Förslag om mindre liberal lagstiftning där abort bara tillåts under särskilda omständigheter som våldtäkt avfärdar hon.      

– Man kan exempelvis inte tvinga en flicka inför en jury eller något för att bevisa att hon blivit våldtagen, men kan inte traumatisera ytterligare på det sättet. Det är mycket prat om de svåra fallen men alla fall är svåra. Det finns liksom ingen som har som ambition att göra abort, ingen tar ett sådant beslut lättvindigt, säger Siobhán Silke.

Inte heller hos nej-sidan finns utrymme för kompromisser. Anne Murray säger att hon förstår att människor tycker det är hemskt att kvinnor måste gå igenom en graviditet efter våldtäkt eller incest men hon vill ändå ha kvar abortförbudet. Att Irland särskiljer sig från de flesta andra europeiska länder bekymrar henne inte, tvärtom.    

– Vi har bland det lägsta antalet aborter i hela Europa, uppenbarligen beror det på att vi inte tillåter abort förutom i extrema situationer då det finns risk för en kvinnas liv, säger Anne Murray och lägger till:

– Vi tänker att andra länder borde titta ordentligt på abortfrågan och fråga sig varför kvinnor känner att de inte har något annat alternativ än abort. Kanske skulle de börja tänka lite mer som oss.

Nu eller aldrig

Skulle nej-sidan vinna på fredag så kommer det inte en till chans att upphäva åttonde tillägget på minst en generation, tror Ivana Bacik. Hon menar dessutom att situationen för kvinnor som behöver abort riskerar att förvärras än mer.

– En väldigt tydlig konsekvens av ett nej blir att man kommer att kräva att åklagare tillämpar nuvarande lagstiftning kring abortpiller och faktiskt åtalar kvinnor som köper dem från utlandet. Det är verkligen oroande.

Siobhán Silke vill inte säga om hon är nervös inför fredagens folkomröstning men hon tror att ja-sidan vinner trots att andelen osäkra väljare är stor.        

– Men oavsett resultat så kommer vi i IFPA att finnas där för kvinnorna, flickorna och familjerna precis som vi alltid gjort sedan vi grundades för snart 60 år sedan. De kommer till oss när de är i kris och behöver fatta svåra beslut. Vi stödjer dem oavsett om de besluten handlar om att behålla ett barn eller avsluta en graviditet.

Abort har varit förbjuden på Irland ända sedan mitten av 1800-talet, långt innan landet blev självständigt från Storbritannien.

1983 röstade närmare 70 procent ja till konstitutionens åttonde tillägg som innebär ett förbud mot abort utom i de fall då kvinnans liv är hotat, inklusive självmordsrisk. Alla förändringar i Irländska republikens konstitution måste godkännas både av parlamentet och genom folkomröstning.

Maxstraffet för en olaglig abort är 14 års fängelse men ingen kvinna har åtalats på flera decennier.    

1992 röstade irländarna ja till konstitutionens trettonde tillägg som grundlagsfäster kvinnors rätt att resa utomlands för abort.

2012 utbröt demonstrationer över hela Irland efter att en 31-årig kvinna dött av ett missfall sedan läkare gjort en felbedömning och nekat henne abort.

2016 tillsatte regeringen en utredning om det åttonde tillägget. Utredningen rekommenderade en folkomröstning för att upphäva och ersätta det.

2017 meddelade premiärminister Leo Varadkar att en folkomröstning skulle hållas 2018. Upphävs åttonde tillägget vill regeringen införa fri abort upp till tolfte veckan.