Efter att Iran utlovat att reducera sitt kärntekniska program så att landet inte längre har möjlighet att tillverka kärnvapen har EU och USA lyft de tyngsta sanktionerna mot landet. Iran kommer att synas i fler internationella sammanhang, beslagtagningen av iransk egendom i väst har hävts och numera ska landet få importera en rad teknologiska produkter. Den ekonomiskt allra mest betydelsefulla förändringen är att den iranska oljan inte längre ska bojkottas utan nu kan säljas till väst.
Men om den senaste tidens utveckling kommer att leda till demokratisering och ökat välstånd i Iran är, enligt de som Dagens ETC talat med, osäkert. Misstron mot regimen är mycket stor.
Byggnadsingenjören Hamid anser att sanktionerna haft en stor inverkan i människornas vardag. Att de nu försvinner tror han däremot inte får så stor betydelse på kort sikt.
– Sanktionerna ledde till hunger, undernäring och hälsoproblem, men de skapade också en kulturell fattigdom som var mycket mer skrämmande och sociala vanor försvinner inte på en dag bara för att sanktionerna hävs, säger han.
Andra, som studenten Ali, översättaren Anisa, den pensionerade läraren Batool och programmeraren Modtjaba är mer positiva. ”Det är en bra början och kan få en positiv effekt”, säger de.
Samtidigt är många skeptiska. Shadi, som är lärare, tror att Iran blir mer beroende och dominerat av väst och USA, medan Ali, som är en arbetslös vvs-arbetare, fruktar att det blir sämre för arbetarklassen. Egenföretagaren Hasan säger att en direkt effekt av avtalen är att det blir lättare för honom att göra affärer med olika länder.
Tydliga sprickor
Samtliga hävdar att uppgörelsen visar på de sprickor som finns inom ledarskapet i Iran. De mest konservativa och fundamentalistiska krafterna har varit motståndare till att träffa någon som helst uppgörelse med väst som skulle innebära att man tillåter kontroll av sitt energiprogram. Här har dock de mer pragmatiska krafter som velat ge landet en ekonomisk lättnad vunnit.
Ingen har dock förhoppningar om att det kommer att förändra den politiska doktrinen.
Även om några anser att den senaste utvecklingen kan stärka reformisternas position tror många att den får begränsad betydelse i ett större perspektiv.
Läraren Shadi tror dessutom att USA kommer att upprätta nya militära sanktioner och Ali är rädd för att nästa steg innebär ett ännu hårdare politiskt klimat.
När det gäller utvecklingen mot ökad demokratisering i landet är de flesta eniga om att de nya avtalen inte kommer att få någon märkbar betydelse.
– Den politiska riktlinjen i Iran har varit densamma sedan revolutionen. Att man kommit överens med EU, FN och USA betyder för mig att regimen kan andas ut igen. Om ekonomin blir bättre kommer det bara att vara det översta skiktet som tjänar på det, säger Hamid.
Lastbilschauffören Ahmad är ännu mer tveksam:
– Jag tror att uppgörelsen förstärker regimens makt och ökar förtrycket av oliktänkande.
”Kommer att ta tid”
Bara tre av de som Dagens ETC har varit i kontakt med tror att det finns möjligheter till en demokratisering av Iran inom ramen för dagens situation. Programmeraren Modjtaba är positiv, men övertygad om att det kommer att ta lång tid, liksom Batool. Studenten Ali Reza tror att nästa parlament kommer att få stor betydelse.
Panelen anser att viktigaste frågorna för Iran inom den närmsta framtiden handlar om att bryta arbetslösheten och inflationen. Men det de önskar sig mest är en demokratisk utveckling. Här nämns bland annat trygghet, stabilitet, demokratiska rättigheter, mänskliga rättigheter för alla och amnesti för politiska fångar.
På frågan om övervakningen och förtrycket är hårdare nu än tidigare går åsikterna isär. Ali Reza anser att läget är något bättre medan Modjtaba hävdar att det är värre någonsin:
– Irans högsta andliga ledare, Ali Khamenei, använder sig mer av diktatoriska medel.
Övriga säger att det inte är någon större skillnad.
– Repressiv strategi för styrning och övervakning av folket är ett kraftfullt vapen som regimen har använt sig av under hela sin existens och det kommer man att fortsätta med, säger Hamid.
Fotnot: De intervjuade vill vara anonyma och framträder inte med sina riktiga namn.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kärnenergiavtalen med Iran
Den 16/1 bekräftade det internationella atomenergiorganet IAEA att Iran uppfyllt sina åtaganden i kärnenergiavtalet med stormakterna. Därmed kunde USA:s och EU:s sanktioner mot landet hävas.
Irans åtaganden innefattade att undanröja möjligheterna att få fram plutonium till kärnvapen. Dessutom har man hällt betong i kärnan i tungvattenreaktorn i Arak.
Avtalet innebär bland annat att USA och Iran bilägger en tvist vid skiljedomstolen i Haag som innebär att Iran får tillgång till 400 miljoner dollar, som varit frysta sedan 1981, plus en ränta på 1,3 miljarder dollar.
Under sanktionstiden har oljeexporten från Iran varit kraftigt nedskuren. Landet räknar nu med att kunna öka exporten från 500 000 fat per dag till det dubbla inom ett år.
Vid sidan av avtalet har en fångutväxling skett mellan USA och Iran.
