Läs också: Analys / Gunnar Wesslén: Nya oheliga allisanser i kampen mot Iran
Saudiarabien och Egypten har alltid haft ett komplicerat förhållande. De båda sunnimuslimska länderna är allierade samtidigt som de är rivaler i samma region och relationerna har pendlat kraftigt genom historien. På 50-talet befann de sig på olika sidor i vad som kallades det ”arabiska kalla kriget”. Saudiarabiens islamistiska regim betraktade Nassers pan-arabiska socialism med djup misstänksamhet. Under Muslimska brödraskapets korta styre 2012–2013 nådde också relationerna en absolut fryspunkt. Men sedan 2013, då militärchefen Abdul Fatah al-Sisi tog makten i en kupp, har länderna närmat sig varandra mer och mer. Och det fattiga Egypten är idag beroende av Saudiarabiens stöd.
– När Sisi tog makten 2013 och omvärlden frös krediterna så gick Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain in och lånade ut tiotals miljarder dollar i bistånd. Det gör man fortfarande för att hålla den egyptiska statsapparaten under armarna. Sisi anser nu Saudiarabien som sin viktigaste allierade, och det är en korrekt bedömning, säger Per Jönsson, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet, UI.
Valdes i ifrågasatt val
Sisi valdes till president 2014. Han fick nära 90 procent av rösterna i ett ifrågasatt val där färre än hälften av alla egyptier deltog. De hårda fördömandena från omvärlden mot regimen ebbade dock snabbt ut. I dag exporterar exempelvis Sverige mer trävaror till Egypten än före revolutionen 2011. USA har börjat tina upp relationerna.
– USA inställde i september 2013 en stor del av vapenexporten till Egypten – inklusive alla avancerade flygplan. Det var en slags missnöjesmarkering trots att man inte vill kalla det för kupp. Men exporten har återupptagits i viss mån och jag tror det delvis beror på rädslan för att Egypten ska närma sig Ryssland. Sisi är på god fot med Putin och har erbjudits att köpa sådant som kärnkraft, säger Per Jönsson.
En förutsättning för vänskapen mellan Egypten och Saudiarabien har varit marginaliserandet av Muslimska brödraskapet. Rörelsens medlemmar förföljs, 800 av dem har dödats och forne ledaren och ex-presidenten Mohammad Mursi är dömd till döden.
– Saudiarabien var rädda för Muslimska brödraskapet, som varit den starkaste rörelsen i Egypten. De vill i och för sig också ha ett shariasamhälle och islamiststat men man vill använda sig av normala demokratiska medel. Det är väldigt känsligt för Saudiarabien, säger Per Jönsson.
Närmade sig Iran
Under sin korta tid vid makten vände sig Mohammad Mursi från Saudiarabien och försökte istället stärka relationerna med Iran som varit dåliga i många år. Han lät bland annat iranska krigsfartyg passera genom egyptiska vatten.
– Efter att Sisi tog makten är det inte längre något snack om ett närmande till Iran. Det uppskattar Saudiarabien storligen och belönar med ekonomisk handräckning.
Inför femårsdagen av egyptiska revolutionen i måndags förstärkte Sisis regim kraftigt polis- och militärnärvaron runt om i landet. Tillslag gjordes mot journalister och oppositionella. Några demonstrationer fick inte förekomma och det sista regeringen vill ha är en ny revolution. Per Jönsson bedömer att förtrycket i Egypten är hårdare idag än under Mubaraks styre. Och så länge de goda relationerna med Saudiarabien består är en ny revolution en omöjlighet.
– För närvarande är det ingen som rubbar Sisis och militärens makt. I stort sett har klockan vridits tillbaka. Den politiska pluralismen är sämre och kvinnor behandlas sämre. Superdiktaturens beskydd av trekvartsdiktaturen lägger hämsko på varje demokratisk utveckling.
