BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är ett hårt slag mot partiet men också ett bevis på vilka problem man har. Socialdemokraterna i Finland befinner sig i en väldigt besvärlig situation, man har en ålderstigen väljarskara och interna strider. Det här är ett bevis på att man inte ens lyckats samla de centrala stödtrupperna för en presidentkandidat, säger Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

– Man hade till och med problem med att få fram en kandidat som var villig att ställa upp, Tuula Haatainen var inte förstaalternativet, fortsätter hon.

”Varit lite gubbig”

Inte heller Vänsterförbundets kandidat, Merja Kyllönen, har lyckat slå igenom bruset. Hon når också bara fyra procent. Av åtta presidentkandidater är tre kvinnor och deras samlade stöd på förhand överstiger inte 15 procent.

– Presidentvalskampanjen har väl varit lite gubbig. Det handlar mycket om säkerhetspolitik och utrikespolitik och framförallt säkerhetspolitiken har i en finsk kontext varit manligt territorium. Men alla utmanarkandidater har problem, det är ingen som riktigt sticker upp, säger Åsa von Schoultz.

Varför är det så stort fokus kring Natofrågan i valkampanjen?

– Precis som i Sverige så står man och väger i Finland och det är en central fråga för presidenten. Det blir också extra intensivt med tanke på hur Sverige närmar sig Nato. Det finns en oro i Finland om att samma sak ska hända som när Sverige gick med i EU utan att meddela Finland först, det är fortfarande ett sår i folksjälen.

”Odlat populäritet”

Sauli Niinistö har pendlat lite i opinionsmätningarna men har mellan 50 och 75 procent av stödet. Ingen utmanande kandidat har fått över 20 procent. Den som kommer närmast är de grönas kandidat Pekka Haavisto. Åsa von Schoultz berättar att Niinistö kontinuerligt har ökat sin popularitet.

– Dels är det så att den sittande presidenten är mycket svårare att utmana, dels har han fått mycket synlighet i och med 100-årsjubileet förra året. Sauli Niinistö är en kandidat och politiker som har byggt sin politiska karriär över väldigt lång tid och på så sätt odlat sin popularitet, säger hon.

Vad händer om det, som väntat, blir ett låg valdeltagande?

– Det är klart att det innebär en lägre legitimitet om Sauli Niinistö har ett mindre folkligt stöd, särskilt om det är mindre än förra gången han valdes. Å andra sidan, om han vinner överlägset, även med ett lägre valdeltagande så visar det på att han har en stark ställning. Jag skulle säga att det hade varit värre med ett lågt valdeltagande och jämn utgång.

De kämpar om presidentposten

Paavo Väyrynen

Centerpartist och veteran inom den finska politiken. Paavo Väyrynen gjorde debut i riksdagen redan 1970 och har sedan dess varit partiledare för Centerpartiet (1980-1990), undervisningsminister (1975-1976), arbetskraftsminister (1976-1977), utrikesminister vid tre tillfällen och utrikeshandelsminister. Sedan 2014 är han ledamot av Europaparlamentet.

Paavo Väyrynen är en stark motståndare till Nato och i opinionsundersökningar inför valet har han ett stöd på ungefär 7 procent.

Laura Huhtasaari

Laura Huhtasaari är Sannfinländarnas kandidat till presidentposten och en av totalt tre kvinnor som ställer upp. Hon värnar om det finska självbestämmandet, är emot Nato men positiv till Donald Trump som hon anser blir ”förlöjligad och svartmålad”. Hon tycker att Finland ska stärka sina band till Ryssland och försöka komma överens om gemensamma värderingar istället för att rusta upp och hon är emot obligatorisk svenskundervisning i skolan. Laura Huhtasaari har runt 6 procents stöd i opinionsmätningarna.

Nils Torvalds

Det svenska folkpartiets kandidat. Nils Torvalds började sin politiska bana i det kommunistiska partiet och han har varit journalist med korrespondentuppdrag i både Moskva och Washington. Han är även pappa till Linus Torvalds, programmerare och upphovsmän till operativsystemet Linux. Politiskt säger han sig stå lite till höger om mitten och han är för ett finskt Nato-medlemskap.

Thorvalds har lägst stöd av de åtta kandidaterna i opinionsundersökningarna, bara två procent uppger att de vill se honom som president.

Matti Vanhanen

Matti Vanhanen var Finlands statsminister mellan 2003 och 2010 och han har tidigare kandiderat till presidentposten, men förlorade mot Tarja Halonen 2006. Matti Vanhanen tillhör Centerpartiet och beskriver Finlands tre största hot som ”likgiltighet, försvagat internationellt samarbete och klimatförändringar”. I en intervju med Yle berättar han att han förberett sig på att bli Finlands president i 25 år och lyfter i flera intervjuer fram sin stora politiska erfarenhet, men bara fem procent uppger att de tänker rösta på honom i valet.

Sauli Niinistö

Sauli Niinistö är Finlands sittande president sedan 2012 och stor favorit till att vinna valet. Hans opinionssiffror har dalat något det senaste, men stödet har varit uppe på 72 procent för presidenten.

Niinistö är utbildad jurist men påbörjade sin politiska karriär 1977, han har varit både finansminister och justitieminister för Samlingspartiet. Om Finland ska gå med i Nato vill han att det föst ska hållas en folkomröstning och under flyktingkrisen 2015 manade han till lugn i debatten och ville se en ”medelväg”, då han tyckte att det blev ett för polariserat klimat.

Pekka Haavisto

De grönas kandidat är den som har en teoretisk chans att utmana Sauli Niinistö. Pekka Haavisto ligger tvåa i opinionsundersökningarna och har dessutom en positiv trend där han ökat från 11-12 procent till 17. För sex år sedan gick Haavisto vidare till den andra presidentvalsomgången men förlorade mot Sauli Niinistö, han fick då 37,4 procent av rösterna. Haavisto är den enda av kandidaterna som bedriver valkampanj i Sverige och till sina valfrågor har han gjort hållbar utveckling, miljön och alla människors lika värde.

Merja Kyllönen

Vänsterförbundets kandidat och precis som sitt svenska syskonparti är hon mycket kritisk till EU och Nato, där hon kallar ett medlemskap för ”helt uteslutet”. Ett bärande tema i hennes valkampanj är fredssträvanden, avspänning och dialog. En målsättning för henne som president är en fredskonferens för alla länder i Östersjöområdet. Meja Kyllönen har suttit i riksdagen sedan 2007 och under perioder 2011-2013 var hon trafikminister i regeringen Katainen. Merja Kyllönen har haft det tufft i opinionsundersökningarna och stöds bara av 4 procent.

Tuula Haatainen

Socialdemokraternas presidentkandidat och har med det stora skor att fylla, med tanke på att Tarja Halonen från samma parti var väldigt populär. Tuula Haatainen har lovat att främja kvinnors rättigheter om hon blir vald och har försökt att få in den feministiska utrikespolitiken i presidentvalskampanjen men har haft svårt att hävda sig. I dagsläget når hon bara fyra procent i opinionsmätningarna och enligt den politiska kommentatorn och journalisten Rikhard Husu på Yle är det en stor prestigeförlust för partiet.