– Egentligen kommer folk antagligen inte att märka en förändring mellan fredag och lördag, det kan bli lite av ett antiklimax för många. Det här är bara början på fas två.
Med det menar Wager att det här egentligen bara är startskottet för nya förhandlingar – som drar igång den 25 februari.
Fram till nästa årsskifte ingår Storbritannien fortfarande i den interna marknaden, men trots att EU har öppnat för att förlänga övergångsperioden har premiärminister Boris Johnson bestämt sagt nej till alla alternativ som innebär att Storbritannien fortsatt måste lyda under EU-regler utan att representeras i parlamentet. Alltså har landet ungefär tio månader på sig att skriva ett avtal med EU som avhandlar stora frågor som handel, den fria rörligheten och EU-medborgares rättigheter i Storbritannien.
Fortfarande risk för krasch
Alan Wager säger att det, trots att en sorts avtal nu finns på plats och har godkänts av det brittiska parlamentet, fortfarande finns en risk att Storbritannien kraschar ut ur EU.
– Risken för en no deal brexit är inte borta och det finns fortfarande en stor oro både bland människor och bland företag. I Theresa Mays brexitavtal, som röstades ner tre gånger i parlamentet, fanns en miniminivå för det framtida förhållandet med EU, vilket gjorde en krasch ut ur unionen omöjlig. Men i Boris Johnsons avtal finns ingenting sådant, säger Wager.
Medvetet otydligt
Wager betonar att det avtal som finns på plats, som skrevs in i brittisk lag förra veckan, är medvetet otydligt när det gäller flera nyckelfrågor. Därför blir det först under de närmaste månaderna som vi kommer att få klarhet i huruvida Boris Johnsons bild av framtiden innebär att Storbritannien står långt ifrån EU eller håller sig mycket nära reglerna som gäller för EU:s inre marknad. Han tror dock inte att det är helt omöjligt att få till något sorts handelsavtal på tio månader.
– Det är möjligt att få till ett riktigt dåligt avtal, ett avtal EU bestämmer vilka tjänster och industrier Storbritannien kan få tillgång till och vilka regler Storbritannien måste lyda under. Den sortens avtal är möjligt och jag tror att det ingår i Boris Johnsons uträkningar att det rent politiskt för honom spelar mindre roll vad avtalet innehåller, bara det finns ett avtal. Men rent ekonomiskt kommer det inte att bli ett särskilt bra handelsavtal för Storbritannien. Kanadas handelsavtal med EU tog sju år att få ihop, när förhandlingarna väl har kommit igång om det här avtalet har vi närmare sju månader på oss.
Vi kan gissa vad som kommer att hända fram till december, men allting är fortfarande otroligt osäkert, säger Alan Wager.
– Nu hoppas regeringen att alla ska glömma bort brexit och gå ihop och diskutera framtidslösningar. Och just nu är det ingen som pratar om att omedelbart gå med i EU igen. Så på ett sätt är det lite av ett rengörande ögonblick, men samtidigt är det inte så att de sociala och ekonomiska klyftorna som ledde till brexit försvinner den 1 februari. Det är ett ganska underligt ögonblick i brittisk politisk historia, det här.
”Svårare för EU-medborgare”
Själv tror Wager att det till början av nästa år kommer att bli svårare att arbeta för de britter som sysslar med import och export till och från EU eller som använder sig av EU:s fria rörlighet i arbetet.
– Jag tror också att EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i EU-länder kommer att få det svårare, oavsett vilket avtal Boris Johnson får till under de begränsningar som kommer med det han vill. Det politiska tryck som finns på honom kommer också att innebära att det slutgiltiga avtalet kommer att vara skadligt för Storbritannien på lång sikt, men det kommer att kännas mer som en pyspunka än som en krasch.
Ekonomin påverkas
Eftersom effekterna kommer gradvis kanske britterna inte skyller på brexit, men Alan Wager är övertygad om att konsekvenserna kommer, de är både medvetna och i det närmaste oundvikliga.
– De ekonomiska effekterna är en avvägning som Boris Johnson gör, han har valt ökat politiskt självbestämmande och kontroll trots de konsekvenser en hårdare brexit har på ekonomin.
