(Dagens ETC/Bukarest) Inför besöket var det svenska utrikesdepartementet väldigt förteget om vad som skulle ske under de två dagarna och vilka möten som delegationen skulle genomföra. ”Programmet är inte offentligt”, var beskedet från EU-minister Birgitta Ohlssons (FP) pressekreterare Linnea Hincks i ett kort SMS. Hon vägrade att berätta vilka som skulle resa vid sidan av statssekreterare Oscar Wåglund Söderström från regeringens EU-kansli, och vilka delegationen skulle möta.
Vad som låg bakom hemlighetsmakeriet har UD inte gett någon förklaring till men efter en formell begäran om kopior på besöksprogrammet lämnades det ut.
Den stora frågan för besöket visade sig vara hur Rumänien arbetar med EU:s stora bidragsfonder. Rumänien tar, enligt den svenska regeringen, bara tillvara på cirka 40 procent av de hundratals miljarder kronor som EU avsätter för landet.
Stora summor som skulle kunna förbättra levnadsvillkoren för många fattiga i Rumänien, såväl romer som icke-romer.
Lönen täcker inte hyran
Den svenska delegationen begav sig bland annat till Ferentari, som sägs ha störst andel romer i Bukarest. Det är ett enklare område utanför stadskärnan. Små villor blandas med större bostadshus, men de stora hyreskomplexen på tio våningar – annars en vanlig syn i Bukarest – lyser med sin frånvaro.
Det är dagtid lugnt på de små gatorna. Flera av de boende som jag pratar med är irriterade över den negativa stämpel som Ferentari ges i medierna.
– Det är flera år sedan nu som det var oroligt här, säger Robert som jag möter när han är på väg hem från jobbet tillsammans med sin flickvän Eva.
– För tre år sedan var det ofta sopor på gatorna men numera städar kommunen regelbundet, berättar han.
Enligt Robert har situationen blivit mycket bättre i Ferentari. Men fortfarande är det en plats som de flesta vill lämna så snart som möjligt, för att finna en bättre framtid för sig själva och sina barn.
Att överleva i Rumänien på de låga minimilöner som erbjuds för enklare arbeten är inte enkelt, speciellt inte när hyran är högre än lönen för en person.
Misär när natten kommer
När mörkret faller i Ferentari blir intrycket mindre positivt. Gatlyktorna skiner bara svagt och vissa gator är helt mörklagda. En polisbil glider förbi. Även poliserna anser att situationen har förbättrats.
– För tio år sedan vågade sig polisen inte in här, berättar befälet Dragos.
Patrullen tar mig med på ett improviserat besök till en av de lokala knarkkvartarna. Misären är uppenbar. Det är heroin som är drogen för dagen, men en kraftigt utspädd variant, enligt polisen.
– De blandar det med gips och puts. Något annat har de inte råd med, säger en av polismännen.
Ingen diskussion om stöd
Någon snabb lösning för Rumäniens fattiga syns inte och den svenska regeringen har inte heller några planer på att införa mer generösa regler för romer så att de exempelvis lättare får tillgång till sjukvård.
– Varje medlemsland måste bära sina egna kostnader.
Det är det entydiga och korta svaret från statssekreteraren Oscar Wåglund Söderström.
Han understryker att EU-fonderna har en viktig roll att spela i uppbyggnaden av Rumänien och att landet förbättrar sin ”administrativa kapacitet så att institutionerna fungerar”. Han lyfter fram Polen som ett föredöme.
Något specifikt stöd till den romska befolkningen och dess hjälpbehov har inte diskuterats under besöket i Bukarest, säger Oscar Wåglund Söderström.
– Vår ingång här är så att säga EU-fonderna och hur man kan förbättra för dem. Sedan är det upp till Rumänien att bestämma vart de här fonderna ska gå. Det är ingenting som Sverige ska lägga sig i egentligen.
