Den där junidagen var det hedersordföranden i Amnesty Turkiet, Taner Kılıç, som stod åtalad. Han hade arresterats i juni 2017 och anklagades för att ha använt samma krypterade kommunikationsapp som även personer från Gülenrörelsen, som anklagats för att ligga bakom kuppförsöket, hade använt sig av. Därmed var det solklart att även Taner Kılıç ingick i komplotten.
Inga bevis hade presenterats som stärkte påståendet.
Jag bevakade en presskonferens framför Justitiepalatset och intervjuade Amnesty Internationals dåvarande generalsekreterare Salil Shetty, som kommit för att visa stöd. Han varnade för en alarmerande underminering av mänskliga rättigheter i Turkiet.
Greps på Amnesty-workshop
Det blev ingen dom mot Taner Kılıç den där dagen. Rättegången sköts upp och har fortsatt skjutits upp fler gånger. Under tiden har åtalet klumpats ihop med åtalen mot tio andra människorättsförsvarare som arresterades i juli 2017, när Amnesty arrangerade en workshop om digital säkerhet på en ö utanför Istanbul. Bland de som då greps fanns Amnestys Turkietchef, en tysk expert, samt svensken Ali Gharavi som var där i egenskap av internationell IT-konsult.
De tio anklagas för att ha deltagit i ett ”hemligt möte” där man planerade störtandet av den turkiska regeringen. Åklagaren hävdar att de säkerhetsmetoder som Amnesty lärt ut till människorättsförsvarare även kan användas av terrororganisationer. Därför anses man ha assisterat såväl den terrorklassade Gülenrörelsen, som den kurdiska PKK-gerillan och en militant vänsterorganisation. Taner Kılıç anklagas för att ha styrt det ”hemliga mötet”, trots att han då redan satt i fängelse.
Riskerar upp till 15 år
Fortfarande har inga bevis presenterats som stärker alla dessa påståenden. Men det behövs inte i det auktoritära Turkiet. Enligt det senaste som sagts ska de elva åtalade till sist få sina domar levererade idag. Merparten riskerar fängelse i upp till 15 år som straff för ”medlemskap i en väpnad terrororganisation”.
Ali Gharavi satt frihetsberövad i fyra månader innan han släpptes mot borgen och lämnade Turkiet i slutet av 2017. I höstas 2019 bytte åklagaren fot och ville frikänna några av personerna, däribland Ali Gharavi. När de här raderna skrivs vet vi ännu inte om så kommer ske.
Sveriges regering kommenterade gripandet av Ali Gharavi först efter två veckor, när man markerade mot anklagelserna och sa att regeringen har tydliga förväntningar på Turkiet. Frågan är om regeringen tänker vidta några åtgärder om Ali Gharavi faktiskt ändå skulle dömas i dag?
Absurda anklagelser
Anklagelserna mot de elva människorättsförsvararna är absurda, men så här har det låtit i flera år nu i Turkiet. Min tidigare fotograf, Dagens ETC-medarbetaren Uygar Önder Şimşek, dömdes själv till fängelse i en farsartad rättegång 2018, för att genom sina bildpubliceringar ha ”spridit terrorpropaganda”. Allting ingår i det kraftigt ökade förtryck som Erdogan stått bakom sedan kuppförsöket 2016.
Amnestys exgeneralsekreterare Salil Shetty uttryckte sorg den där junidagen utanför Justitiepalatset. Dels över vad som hänt hans kollegor. Men ännu mer över att ex-liberalen Erdogan har gjort så många människor besvikna, som tidigare hoppades på en bättre utveckling i Turkiet.
