Men att det skulle vara så stämmer inte nödvändigtvis. I alla fall inte om man med migration menar den som når Europa, långt utanför det egna hemlandets gränser. 

Det säger Alice Baillat, som policyrådgivare och expert på klimatrelaterad migration på Internal Displacement Monitoring Centre.

– Det är något vi kan höra mycket i Europa, att klimatförändringarna kommer leda till massiva migrationsströmmar och att människor kommer ta sig till Europa. Men det finns absolut inga bevis alls för det.

Låt oss återkomma till varför det är så.

Evakuerad eller flykting?

Just nu pågår det stora översvämningar i flera delar av världen. Inte minst i det Europa, i Polen, Tjeckien, Österrike och Rumänien. Men också Myanmar och delar av centrala Sahel och Västafrika är svårt drabbade. Sett ur ett fågelperspektiv är scenerna märkligt lika varandra: hustak och en och annan trädtopp sticker upp ur smutsgrått vatten som bildar vattendrag där det inte ska vara vattendrag. 

– Den här typen av oväder har varit ovanliga och förekommit ganska sällan. Både värmeböljor och extrema regn beräknas dock bli vanligare och kraftigare på grund av klimatförändringen, säger klimatforskaren Markku Rummukainen vid Lund universitet.

Ändå finns det en uppfattning bland många i den rikare delen av världen att de inte kommer att påverkas, säger Alice Baillat.

– I vissa regioner råder det en uppfattning om att det här inte är deras verklighet. Men det är massiva floder i flera europeiska länder och människor har lämnat sina hem. I Europa evakueras de här människorna av sina regeringar, en evakuering är också en slags internflykt.

En skillnad mellan hur rika och fattiga länder drabbas är priset som betalas i människoliv. 

– I den rikare delen av världen är skadorna ofta materiella och ekonomiska. Medan i fattigare länder blir dödsfallen ofta fler. Det kan också bli långsiktiga negativa effekter på livsvillkoren. Jordbruket kan exempelvis bli lidande, säger Markku Rummukainen.

Ställs på sin spets

I centrala Sahel och Västafrika har översvämningarna i skrivande stund drabbat minst fyra miljoner människor. Bara i Nigeria rör det sig om över två miljoner människor. Av dem bedöms upp emot en halv miljon människor vara på internflykt. Förutom Nigeria är Kamerun, Niger, Chad, Mali, Ghana och Liberia också drabbade. Hjälporganisationen International Rescue Committee (Rescue) arbetar i flera av de drabbade länderna. Många av dem brottas redan med många andra problem, som nu förstärks och ställs på sin spets, förklarar Hannah Gibbin, som jobbar på Rescues regionala kontor i Dakar, Senegal. 

I delstaten Borno i nordöstra Nigeria är fattigdom och svält utbredda. Här har terrorgruppen Boko Haram satt skräck i befolkningen i många år.

– Många barn under fem år är akut undernärda och får hjälp på kliniker och stabiliseringscenter. Men nu har vi fått rapporter om att 15 hälsocenter och tio stabiliseringscenter, där barnen bor tillsammans med sina vårdnadshavare medan de får vård, inte längre fungerar. I ett av centren där vi arbetar var vi faktiskt tvungna att – på grund av extremvädret – evakuera både mammor och barn till en annan säker plats, säger Hannah Gibbin.

Försörjning förstörs

I Niger är ett stort problem nu att mycket odlingsmark har förstörts eller riskerar att förstöras. I Niger är det också politiskt instabilt sedan förra sommarens statskupp. I Mali har översvämningarna drabbat huvudstaden Bamako. Många småföretagare – som brukar sälja produkter och hantverk på marknader – har blivit av med sin försörjning.

– Redan innan översvämningarna var vi oroliga för matosäkerheten bland stora delar av befolkningen i de drabbade områdena i Niger. Pressen för många hushåll var redan stor, säger Hannah Gibbin.

Konsekvenserna kommer vara kännbara under en lång tid framöver.

– Effekterna av klimatkrisen i de här länderna är större än deras bidrag. Vi kan inte förhindra översvämningar men vi kan – tillsammans med berörda länders regeringar – hjälpa människor att hantera skadorna de orsakar, men också att bygga upp motståndskraftigare samhällen långsiktigt.

Majoriteten av de Rescue möter i de krisdrabbade områdena vill återvända så snart de kan. Trots att försörjningsmöjligheter och annat i vissa fall har svepts iväg eller förstörts. 

– De flesta vill hem, eller hur? säger Hannah Gibbin.

Fast i krig och kris

Och relationen mellan klimatkrisen och ökad internationell migration då? Den som inte är helt självklar. Men att bli av med sitt levebröd är ofta också att bli av med möjligheten att röra på sig. Alice Baillat menar att det redan idag är någonting de ser, och som på sikt kommer skapa ohållbara situationer för många människor. 

– Många människor blir allt mer fångade och får svårare att röra på sig. Men det finns inte några politiska lösningar på det här fenomenet, för många regeringar är fokuserade på frågan om mobilitet och migration och ignorerar frågan om immobilitet, som också är väldigt viktig.

Klimatförändringar och upprepade katastrofer kombineras i den här delen av världen ofta med effekterna av krig eller konflikt. Alice Baillat kallar det för dubbla bördor:

– Det är någonting vi ser i många delar av Afrika. Länder är drabbade av konflikt men också mycket sårbara för klimatförändringar. Vi ser att människor fastnar i miljöer som blir allt farligare, och mindre livsdugliga. De kanske inte ens kan flytta längre – även om det skulle kunna vara en lösning för att öka deras säkerhet och skydda deras rättigheter, säger hon.

Vem är klimatflykting?

De senaste åren har flykten över Atlanten ökat. De som flyr den här vägen kommer ofta från länder där det pågår en perfekt storm: många människor från både Mali och Niger, som nu är drabbade av översvämningar, finns bland de som sätter sig i båtar från den Västafrikanska kusten. 

– Jag säger inte att klimatförändringarna inte kommer att påverka internationell migration. Vi vet också att många av de som kallas för ekonomiska migranter idag kan vara klimat-relaterade migranter. I många länder är det svårt att skilja mellan ekonomiska och klimatrelaterad faktorer. Människor som försörjt sig som småskaliga bönder eller har varit fiskare – de är extremt beroende av miljön. Men hur ska du avgöra vilket som är den primära faktorn? 

Samtidigt som klimataspekten ofta inte tas hänsyn till när människor kallas för ekonomiska migranter är begreppet klimatflykting också komplicerat.

– En ny skyddsstatus kan vara en del av lösningen, men det är långt ifrån den enda lösningen, säger Alice Baillat.