Kravallpolisen omringar torget. Luften är tung av stickande tårgas och demonstranternas brinnande papperskorgar. Här finns också inslag av de mer våldsbejakande demonstranterna Black blocs, som inte nödvändigtvis tillhör pro-palestinarörelsen.

Här träffar jag 19-åriga Guillaume, som studerar vid Sorbonne-universitetet och som deltagit i blockaderna veckan innan – både vid sitt eget universitet och Science Po “av solidaritet”. Idag är han maskerad, insvept i en keffiyeh – en Palestinasjal. I årets första majtåg är Palestinafrågan den överlägset mest närvarande frågan.

– Det är en ödesfråga. Det pågår ett folkmord och vi tillåts inte protestera starkt, det handlar främst om folkmordet, naturligtvis men också om hur vi som visar vårt stöd behandlas, säger Guillaume.

Han lägger till att han demonstrerar fredligt, i princip, men att om “de” attackerar så attackerar han och hans kamrater tillbaka.

“De” han syftar på är polisen – som redan har börjat använda tårgasprojektiler för att skingra massorna. Många täcker sina ansikten för att skydda sig mot gasen – inte för anonymitet. Årets första maj-demonstration präglas av EU-valet. De många olika vänsterrörelserna är sedan länge splittrade, allt från EU-skeptiker till EU-förespråkare. Nu har Gaza-frågan blivit ännu en skiljelinje.

Anmälda för terrorförsvar

– Vi kommer naturligtvis att rösta på LFI, på Rima Hassan för hennes mod och för att visa våra styrande att vi inte går med på det här längre. LFI är det enda parti som vägrar tiga om folkmordet, säger Sarah Bertinelli, 21 år, som studerar statskunskap.

Hon bär en keffiyeh runt huvudet och en ansiktsmask “för att skydda mot rök och tårgas”

Hennes kurskamrat, Valérie Bouqanter, 20, håller med.

–  Något väldigt oroväckande sker i vårt land. Politiker anmäls för försvar av terrorism samtidigt som andra kan stötta Israel i sina brott mot mänskligheten helt ofiltrerat.

Rima Hassan Mobarak, 31, som de ska rösta på, är nummer sju på vänsterpartiet LFI:s (Det okuvade Frankrike) lista. Eftersom LFI är Frankrikes absolut största vänsterkraft innebär det en möjlig plats i EU-parlamentet för henne. Den 30:e april kallades hon och en partikamrat till polisförhör för försvar av terrorism. Hon är själv från Syrien med palestinska föräldrar. Utöver att hon försvarar en “palestinsk stat” utan att specificera Israels existens så svarade hon “sant” när hon i webb-tvprogrammet Le Crayon fick svara sant eller falskt på frågan om “Hamas för en legitim aktivitet?” I efterhand menar hon att det inte har med 7:e oktober att göra – utan endast om att Hamas är folkvalda. Det gick inte att utveckla svaret mer än “sant” eller “falskt”

– Det är ett allvarligt brott mot yttrandefriheten att anmäla en politiker för politiska ställningstaganden, säger hennes presstalesperson, Cassandra Serier.

Även hon menar att ett stöd för Palestina och kritik mot Israel inte är detsamma som försvar av terror.

Socialdemokraternas återkomst 

Skrällen i opinionsmätningarna inför EU-valet är den socialdemokratiska listan, med Parti socialist (PS) och det marginella Place publique med stjärnskottet Raphael Glücksmann i spetsen. Glücksmanns lista ligger över 13 procent av röstintentionerna, vilket är rekordhögt sedan flera år.

Det är i Gaza-frågan Raphael Glücksmann och de andra på hans lista särskiljer sig från resten av vänstern. Han vill till exempel inte tala om folkmord.

– Jag har varit för engagerad i Rwanda-frågan för att lättvindigt använda en så allvarlig term, dessutom är det viktigt att vara tydlig med Israels rätt att existera, sade han till statliga radiokanalen France Inter.

Förmodad och verklig antisemitism

Spänningarna mellan de olika vänsterkrafterna ökar. På universitetet i Lille stoppades en debatt om Gaza med LFI:s ledare Jean-Luc Mélenchon, bland andra med anledning av förmodad antisemitism – vilket de menade var falska anklagelser. Vid flera tillfällen har Mélenchon slirat i uttalanden som varit på gränsen till antisemitiska. Han sa till exempel att tidigare finansministern Pierre Moscovici från PS “inte tänker franskt” och tillhör “internationell finans”. Moscovici är av judisk börd och “den globala finansen” en trop inom antisemitismen.

Under första maj-tåget blev Raphael Glücksmann bortkörd av en mobb under aggressiva former och var tvungen att lämna. Det var propalestinska vänsterdemonstranter som körde bort honom. Efteråt har det visat sig att det inte var LFI-supportar men han menar ändå att LFI:s retorik, i ett slags drev mot honom som pågått i flera månader, ligger bakom.

– Det är självklart att han blir en måltavla efter att LFI fört en intensiv kampanj om att han skulle vara ensidigt pro-Israel. Det finns också solklara tecken på antisemitism inblandade eftersom Glücksmann har judiskt påbrå, säger Aurore Lalucq, nummer två på Glücksmanns lista.

Direkt efter händelsen gick dock samtliga vänsterledare ut och fördömde attacken kraftfullt.

Bland studenterna på Science po var det många som höll upp rödmålade händer under protesterna – en symbol som av flera experter också kallas antisemitisk eftersom den härstammar från en lynchning av två israeliska soldater i Ramallah, år 2000.

– Försök inte. Det handlar om att Israel har blod på sina händer som mördar tusentals barn medan världen tittar på. Alla ropar “antisemitism” när vi protesterar, men vi protesterar mot ett pågående massmord av barn, säger Leila Farouk, som deltagit vid blockaderna av universiteten och demonstrerar för Palestina på första maj.

Hon ska också rösta på Rima Hassan i EU-valet, säger hon 

– Jag tänkte inte ens rösta innan men Rima Hassan behöver våra röster så hon kan föra vår talan, hon är en av få som gör det, säger Leila Farouk.

– De anklagar oss för att importera den här konflikten från USA. Visst är universitetsblockaderna en inspiration men det är ett sätt att få oss att framstå som omedvetna. Pro-palestinarörelsen är global och eftersom den är så stor lockar den ibland extremer. Men vi är inte antisemiter. Jag är inte det. Ingen jag känner är det. Det finns judar bland oss. Och det har inte med amerikanska universitet att göra, det här med att de pågår ett brott mot mänskligheten i Palestina, säger Farida Saad.

Varför tror du inte att man ser några judiska organisationer med tydliga judiska symboler här idag?

– Det är tråkigt men jag kan tänka mig att det skulle kunna leda till våld. Som sagt, det finns extrema element också.

Det smäller till i en eldsatt papperskorg och strax efteråt skickar kravallpolisen in smällande tårgasprojektiler.