– Tack för att du intresserar dig för Korea.
Det sa president Yoon Suk-Yeols fru, Kim Keon-Hee, till Dagens ETC vid vårt första möte. Ett uttalande som i princip hade kunnat ersättas med ett stelt leende.
Mötena med Sydkoreas presidentpar, och i synnerhet med landets första dam, blev flyktiga men talande. Deras besök i Paris var en del av kampanjen för att få Sydkoreas andra stad, Busan, vald som värd för Världsutställningen 2030. Att bli värdstad är prestigefyllt och betydelsefullt, inte minst för relationerna med västvärlden.
Det finns dock en kanske ännu viktigare anledning: Japans tidigare tilldelning som värd för värdutställningen 2025. President Yoon Suk-Yeol har imponerat på västerländska analytiker genom sin tydliga västvänliga politik. Han har allierat sig med USA och EU och närmat sig tidigare fienden Japan – ett avsteg från Sydkoreas traditionella neutralitet mellan väst och öst, det vill säga såväl USA och EU som Ryssland och Kina. Men den inriktningen är kontroversiell i Sydkorea, där många menar att det riskerar den redan bräckliga freden.
Snabbt närmande till väst
Yoon Suk-Yeol har varit populär i väst. Han hyllas som en ledare för en asiatisk demokrati som delar våra värderingar. Kina och Nordkorea däremot har naturligtvis provocerats. Yoon Suk-Yeols närmande till Nato-partnern Japan ses dessutom i Väst som positivt, medan det internt i Sydkorea väcker ilska. Oppositionen vill inte glömma Japans krigsbrott mot landet.
I januari i år meddelade dessutom Pyongyang att man formellt överger alla ambitioner om försoning. Diktatorn Kim Jong-Un pekade återigen ut Sydkorea som sin främsta fiende och fördjupade relationerna med Ryssland. Många progressiva i Sydkorea anser att detta är en konsekvens av Yoon Suk-Yeols utrikespolitik.
Presidentens förtroendesiffror har dalat kraftigt. I början av året låg de under 30 procent, och nyligen har siffrorna sjunkit till under 20 procent enligt flera mätningar.
Flera västerländska Koreaexperter, såsom Robert L Carlin och Siegfried S Hecker, har i år beskrivit situationen som ”farligare än någonsin sedan 1950”. Det snabba närmandet till väst anses riskabelt. Under det gångna året har Nordkorea skickat trupper för att strida med Ryssland i Ukraina och förstört vägar som leder till Sydkorea. Relationerna mellan Nord- och Sydkorea har snabbt försämrats.
När presidenten införde krigslagar i tisdags och talade om pro-nordkoreanska tendenser i landet, spreds en våg av rädsla. Undantagslagarna väckte minnen från predemokratiska tider till liv.
Första damen och skandalerna
Även vid Dagens ETC:s första möte hade Kim Keon-Hee redan blivit föremål för kritik. Hon har anklagats för att ha fått för stort inflytande i ett land där en första dam endast har en representativ roll. En smygfilmad video visade hur hon accepterade en Dior-väska värd över 20 000 kronor som muta från en inflytelserik pastor. Hon, en tidigare konstkurator, har också anklagats för att ha manipulerat aktiemarknaden.
President Yoon Suk-Yeol, en före detta korruptionsdomare, gjorde kampen mot korruption till en av sina främsta valfrågor 2022. Men hans hantering av anklagelserna mot sin fru har fått oppositionen att ropa hyckleri. Yoon Suk-Yeol har visserligen bett om ursäkt för skandalerna men har samtidigt avsatt de åklagare som utredde dem, något som väckt vrede.
När Dagens ETC mötte Kim Keon-Hee på Koreas kulturcenter i Paris, talades det mycket om hennes utseende.
– Hon ser ut som en docka, sa en journalist.
Och hon gav ett stelt intryck. Någon undrade om hon bar peruk. Hennes yttre, även om det kan tyckas irrelevant, har blivit en del av presidentens maktstrategi. Som gåva till besökarna hade hon hudvårdsprodukter från sin egen exklusiva serie – en del av K-beauty, ett led i Koreas ”mjuk makt”-strategi.
Kim Keon-hee har erkänt vissa skönhetsingrepp men anklagas för fler. Skönhetsindustrin i Sydkorea, som fokuserar på exempelvis ögonlocks- och näsoperationer, kritiseras av vissa östasiatiska representanter som ett avståndstagande från asiatiska rötter.
– Det spelar ingen roll hur gult vi färgar vårt hår eller hur rak vi opererar vår näsa. Vi kan aldrig bli västerländska. Vi borde veta var våra rötter finns, sa den kinesiska diplomaten Wan Ju till FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon i en passning 2022.
Politiken gillas av unga män
Kim Keon-Hee har också blivit en symbol för Yoon Suk-Yeols antifeministiska politik – en annan av hans huvudfrågor i valet 2022. Han lovade att avskaffa jämställdhetsministeriet och beskrev feminismen som ett hot mot nationens framtid. Hans politik lockade nästan 60 procent av de unga männen men endast 30 procent av de unga kvinnorna, vilket gett honom öknamnet ”incelpresidenten”. På sociala medier har hans anhängare bildsatt feminister som korthåriga, icke-opererade kvinnor.
Den tredje huvudfrågan för Yoon Suk-Yeol var kampen mot ”kommunismen”. Hans svepande definition omfattar nästan hela vänstern och liberalerna. Kritiken mot presidenten avfärdar han som politiska spel, men det har inte haft någon betydande effekt, hans popularitet har fortsatt att dala.
Våldsamma spänningar
Parlamentsvalet i april 2023 blev ett nederlag för Yoons konservativa parti, PPP. Oppositionen, ledd av Demokratiska partiet, DP, dominerar nu starkt i parlamentet. Spänningarna mellan partierna har varit påtagliga och kantade av våld. Oppositionsledaren Lee Jae-Myung knivhöggs i halsen vid ett möte, och andra medarbetare attackerades.
Och i veckan togs allt till sin spets. När presidenten försökte driva igenom sin budget men oppositionen med sin majoritet bjöd motstånd införde han krigslagar. Dramat innehöll scener som att parlamentariker klättrade över stängsel för att blockera lagarna. Bland dem fanns den tidigare knivhuggna oppositionledaren Lee Jae-Myung, som livesände från platsen.
Oppositionen kräver nu riksrätt för presidenten. Det ryktas om att även medlemmar från Yoon Suk-Yeols eget parti stödjer kravet. Och fackliga organisationer har uppmanat till generalstrejk tills presidenten avgår.
Slutet nära?
När Dagens ETC träffade presidentparet igen i Paris framstod de som ett kungapar. Presidenten log stelt och placerade sin fru mellan sig själv och journalisterna. På frågan om den kontroversiella västvänliga politiken svarade Kim Keon-Hee som en repad skiva:
– Tack för att du intresserar dig för Korea.
Med lite insisterande talade Kim Keon-Hee pliktskyldigt om vikten av kvinnor för Koreas framtid. Men det handlar inte om alla kvinnor – utan om mödrarna. Enligt de konservativa idealen framhåller hon kvinnorna som under kriget flydde till Busan och uppfostrade en ny generation. Dessa mödrar hyllar hon som hjältar i ett land där födslotalen är rekordlåga, med 0,78 barn per kvinna i snitt – det lägsta i världen.
Men presidentparet själva har inga barn.
– Vi har hundar. De är våra bebisar, sa Kim Keon-Hee till Dagens ETC.
Om den nuvarande politiska krisen fortsätter kommer presidentparet snart att ha all tid i världen att ägna åt sina ”bebisar.” Den antifeministiska, antikommunistiska och västvänliga politiken tycks inte ha gått hem hos koreanerna.
Något presidenten försökte lösa genom att avskaffa demokratin.
