BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Hur tänker du skapa arbetstillfällen? Hur kommer du säkra de franska medborgarnas trygghet? Hur tänker du implementera din sociala modell?
Till sist får var och en sammanfatta hur de tänker ena Frankrike och fransmännen.
Tre presidentvalsdebatter var planerade inför valets första omgång den 23 april. I mars hölls den första mellan de fem huvudkandidaterna: Emmanuel Macron, Marine Le Pen, François Fillon, Jean-Luc Mélenchon och Benoît Hamon.
Kvällens debatt där samtliga presidentkandidater deltar blir förmodligen den enda i sitt slag, då varken Mélenchon eller Macron säger sig ställa upp i den tredje debatten den 20 april eftersom det är för tätt inpå den första valomgången den 23:e.
Debattens öppningsfråga ”Vem är du?” är särskilt viktig för de sex kandidater som vanligtvis inte når ut så stort i mediebruset: ekonomiprofessorn och trotskisten Nathalie Arthaud som leder partiet Arbetarkampen; högernationalisten François Asselineau som vill att Frankrike går ur EU, Nato och euron; konspirationsteoretikern och frexitförespråkaren Jacques Cheminade; Gaullisten och högerpopulisten Nicolas Dupont Aignan; centerkandidaten Jean Lassalle och så ledaren för Nya antikapitalisterna, Philippe Poutou.
Alla elva tilldelas samma taltid à 15 minuter var. De fem huvudkandidaterna får därmed en ”lektion i tålamod och impulskontroll”, enligt en av debattens producenter‚ Adam Weills. Få bedömare tror att de övriga kandidaterna har någon chans till presidentposten, men en valdebatt är en unik plattform – den förra debatten sågs av nästan tio miljoner tv-tittare.
De hetaste frågorna
Jobben: Arbete är enligt flera opinionsundersökningar den viktigaste frågan för franska väljare.
Arbetslösheten ligger sedan länge stabil runt tio procent, vilket är åttonde högst bland EU:s 28 medlemsländer. Frankrikes ekonomi har hämtat sig långsamt efter 2008 års finanskris och detta ”misslyckande” sägs vara anledningen till att François Hollande som enda president i historien inte ens kandiderar för en andra mandatperiod.
Kandidaterna är överens om att genomgripande förändringar krävs men är djupt oense om vilka förändringar det är.
Säkerhet: Säkerhetsfrågan överskuggas helt av de många terrordåd och attacker som drabbat landet under den senaste mandatperioden: Frankrike har fortfarande undantagstillstånd vilket ger polis och militär befogenhet att agera utan domstolsbeslut. Denna godtycklighet har drabbat många oskyldiga och då främst muslimer, enligt människorättsorganisationen Amnesty bland andra.
Eftersom de blodigaste dåden var islamistiskt motiverade har islam blivit en huvudfråga i fransk debatt. Marine Le Pen och Nationella fronten är inte längre ensamma om att till exempel göra muslimska kvinnors slöjor till en säkerhets- och inte bara sekularitetsfråga, Den offentliga debatten har präglats av en besatthet kring muslimska kläder i många år men har intensifierats efter terrorvågen. Samtidigt har nationella fronten normaliserats och de traditionella partierna försvagats.
Den sociala modellen: Hur kandidaterna ska implementera sin sociala modell är särskilt spännande detta valår då de två favoritkandidaterna Le Pen och även mittkandidaten Emmanuel Macron påstår sig erbjuda alternativa modeller som bryter med den traditionella uppdelningen i höger och vänster. De många osäkra väljarna (nära 40 procent) vill veta vad de har för alternativ.
Debatten avrundas med frågan: ”Hur ska du samla fransmännen?” som kandidaterna får en minut på sig att besvara.
”Att ena oss är den kanske största utmaningen denna polariserade tid”, skriver franska filosofen Inés Zoursa inför debatten.
