– Det är en jättesvår situation, jag är bara hemma och det är tråkigt. Ibland läser jag böcker, ibland målar jag också men det finns inget annat att göra. Det känns lite som att jag sitter i fängelse, säger Znar Bozkurt. 

Han är 26 år, har många vänner och borde egentligen vara fri som vinden i samhället och ta vara på sina ungdomsår. Men Znar Bozkurt är kurd och har varit politiskt engagerad i den kurdiska vänsterrörelsen i Turkiet. Han sökte asyl i Sverige 2016 på grund av hotbilder i hemlandet – men den svenska Säkerhetspolisen vill ändå utvisa honom tillbaka dit. 

– Jag är väldigt stressad och har inte gått ut på över sex månader. Jag tänker hela tiden att de kan gripa mig, att Säpo kan komma i civilkläder, lägga mig i en bil och köra mig till förvaret. 

Klassas som säkerhetshot

Dagens ETC möter Znar Bozkurt i en ort någonstans i Sverige. Sedan han fick ett sista avslag av Migrationsöverdomstolen på sin asylansökan i fjol har han gömt sig hemma hos vänner och släktingar runt om i landet. 

Han hör till det åtminstone 40-tal kurder vars situation Dagens ETC uppmärksammat i en lång artikelserie. Kurderna har drabb­ats av samma slags problem när de sökt permanent uppehållstillstånd eller asyl i Sverige. Migrationsverket har gett dem avslag och beslutat om utvisning, helt och hållet på inrådan av Säpo. 

Säpo har stämplat kurderna som hot mot det svenska samhället, utan att låta någon annan ta del av de påstådda bevisen. Inga av de anklagade är brottsmisstänkta i Sverige. Samtliga sympatiserar dock med den transnationella kurdiska vänsterrörelsen – som ligger i konflikt med den turkiska regimen. 

Erdogan ställer krav

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har meddelat att han blockerar Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. Bägge länderna anklagas för att vara fristäder för kurdiska PKK och den islamiska Gülenrörelsen, som är terrorstämplade i Turkiet. Erdogan har kritiserat länderna för att inte ha lämnat ut 33 efterlysta Turkietfödda personer som påstås vara terrorister.

I torsdags förra veckan offentliggjordes en turkisk lista med nio personer bosatta i Sverige, som hör till de Turkiet velat se utlämnade. Fem pekas ut som kopplade till PKK. 

Det finns en utbredd misstanke bland de utvisningshotade kurderna, att deras problem är resultatet av en gentjänst- eller påverkanspolitik mellan Sverige och Turkiet. Torsdagens ”terrorlista” skulle kunna vara ett bevis för att Turkiet har legat på Sverige för att få personer utlämnade. Men oavsett, så visar listan att Erdogan nu använder efterlysta personer som ett påtryckningsmedel mot Sverige för att acceptera ett Natomedlemskap.

Znar Bozkurt fruktar att det här kommer göra att Sverige ännu mer aktivt försöker utvisa säkerhetshotsstämplade personer.

– Jag tror att Sverige nu kommer bli hårdare mot kurdiska politiska personer som mig och andra. Jag kan inte sova bra, jag har massa tankar. Jag är rädd för att de kan hitta mig via mobilen och brukar stänga av platstjänst i den. 

– Ibland tänker jag att jag ska hoppa från en bro och dö direkt. 

Engagerad i HDP

Znar Bozkurt visar dokumenten han fått från Migrationsverket under årens lopp. En asylansökan gjordes 2016. Två år senare ägde asylutredningen rum. Man gick igenom bilder som visade hur han varit valarbetare för det prokurdiska oppositions­partiet HDP i Turkiet, att han varit kongressombud i HDP:s ungdomssektion. Efter att han rest till Sverige sökte polis honom i föräldrahemmet och en vän han varit aktiv med i HDP dömdes till sju års fängelse. Han tror att han också riskerar fängelse vid en återkomst till Turkiet.  

– 2018 tog Säpo in mig på samtal och visade bilder från mitt Facebookkonto från när jag deltagit i demonstrationer i Sverige. De frågade varför jag sympatiserar med HDP, de sa att jag hade hållit i en PKK-flagga, säger Znar Bozkurt.

2020 beslutade Säpo att han är ett säkerhetshot mot Sverige. Så sent som den 1 mars i år skickade gränspolisen ett brev om att han genast skulle ringa dem angående utvisningen, annars skulle han bli efterlyst av polis.

Använder sig av Interpol

Ahmed Karamus är ordförande i Kurdistans nationalkongress och kom som politisk flykting till Sverige för 40 år sedan. Dagens ETC intervjuade honom i januari i år efter att även hans namn publicerats i en turkisk ”terrorlista”, tillsammans med två andra svenskar. På julafton namngav den turkiska regeringen 770 personer som anklagades för delaktighet i terrorismfinansiering, utan att bevis presenterades.

– Sedan flera år tillbaka publicerar Turkiet listor över folk man vill stämpla. Man använder statliga resurser som Interpol för att efterlysa folk och begränsa deras aktiviteter och rörlighet, säger Ahmed Karamus.

I en svensk kontext låter ord som terrorism och terrororganisation mycket allvarligt. Men Ahmed Karamus understryker att det har blivit ett så vanlig anklagelsegrund i det auktoritära Turkiet, att det nästan förlorat all betydelse där.

– I Turkiet räcker det att man tänker annorlunda, att man är en politisk meningsmotståndare, för att man ska stämplas som terrorist. Är det möjligt så kastas man också i fängelse. Tiotusentals oppositionella människor har drabbats av det och de demokratiska krafterna blir tystade i Turkiet.

”Utnyttjar sina möjligheter”

Sedan Erdogan började opponera sig mot ett svenskt medlemskap i Nato har Kurdistans nationalkongress och Ahmed Karamus uttalat sig mot idén om att Sverige skulle ge vika, och göra eftergifter mot Turkiet. Som han ser det, är det klassisk turkisk politik att försöka utnyttja diplomatiska kontakter, ekonomiskt eller geopolitiska frågor för att göra påtryckningar kring den känsliga kurdfrågan. 

– Därför är jag inte förvånad att de använder det här mot Sverige och Finland. De utnyttjar sina möjligheter till max. Vi kommer respektera riksdagens beslut om Nato, men vi hoppas att Sverige inte kryper för Turkiet och dess orimliga krav. 

Läs mer: Här hittar du Dagens ETC:s tidigare bevakning