I dag är det ett år sedan attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Attacken blev starten på ett terrorfyllt år för Europa. Drygt en månad senare attackerades ett möte om konst och yttrandefrihet i Köpenhamn och i november slog terroristerna åter till i Paris.

Statsvetaren Sten Widmalm vid Uppsala universitet menar att den tydligaste förändringen sedan dådet på Charlie Hebdo är att utrymmet för yttrandefriheten har minskat påtagligt, både i Sverige och i Europa.

– Oavsett vilket läger man tillhör så känner folk att det politiska våldet kan bli en konsekvens av att man använder sin yttrandefrihet. Det är svårt att försvara yttrandefriheten när dåd av det här slaget driver på främlingsfientligheten. Det gör att utrymmet minskar. Det är tragiskt men går inte att komma ifrån, säger han.

”Ett tystare samtal”

Även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, menar att medierna har blivit mer försiktiga sedan dådet.

– Jag skulle tyvärr säga att det här året har inneburit att utvecklingen går mot ett tystare samtal. Vi ser också att redaktionerna slutit sig mer och ökat sina skalskydd, vilket inte är positivt med tanke på att man hamnar längre ifrån de ämnen man ska bevaka, säger han.

Reportrar utan gränser släppte i veckan en rapport som visar att islamistiska grupper som IS, al-Qaida, al-Shabaab och Boko Haram för ett systematiskt krig mot journalister.

– Både enskilda journalister och mediehus tvingas relatera till den nya verkligheten. Risken är alltid att det gör att självcensuren ökar, säger Jonathan Lundqvist.

Sten Widmalm säger även att terrordådet samspelat med flyktingkrisen på ett sätt som är extremt olyckligt.

– Flyktingfrågan blir ett lätt byte i relation till vad man får säga när det kommer till när det gäller exempelvis religion. Vi har fått ett extremt uppskruvat debattklimat, säger han.

Polariseringen ökar

Samtidigt som yttrandefriheten inskränkts blir den offentliga debatten allt mer polariserad.

– Vi har en undervegetation där debattklimatet blivit råare, men det är inte ett tecken på att yttrandefriheten ökar, det är ett tecken på att polariseringen ökar. Det måste man hålla isär. Att folk är aggressiva i debatten leder till att röster som är balanserade och konstruktiva kvävs. Det är inte ett tecken på att yttrandefriheten mår bra, säger han.

Sten Widmalm har forskat om politisk tolerans och är för tillfället med i ett projekt som tittar på krisberedskap i Europa.

– Jag tror att det är viktigt att EU-kommissionen kan visa ett enat förhållningssätt när det gäller att stå upp för yttrandefriheten, att man ser till att det inte blir ett politiskt slagträ. För att kunna lägga tyngd bakom orden krävs det också att man ställer upp solidariskt när det gäller flyktingpolitiken, säger han.