Høyres plan för att behålla makten

Tror på permanent skifte

Flera av partiets strateger som norska dagstidningen Klasse-kampen talade med under Høyres landsmöte, som ägde rum 6–8 april, hoppas att en sådan position ska tvinga Arbeiderpartiet (AP) att gå mer åt vänster. Tanken är att Høyre ska äga frågor som ”lillavelgere” – väljare som tenderar att vandra mellan blocken – är upptagna av, för att på så sätt försätta AP i en situation där man måste röra sig åt vänster för att bli ett tydligt alternativ. AP ska pressas att föra ”SV-politik”, sa en rådgivare. SV är akronym för Sosialistisk venstreparti, Norges motsvarighet till Vänsterpartiet.

Så här sammanfattar näringsminister Torbjørn Røe Isaksen vad Høyre har för linje:

– Vi ska inte driva den politiska varianten av att diskutera privatisering av månen. Vi ska heller inte välja frågor för att vi söker konflikt. En viktig del av denna mittenprofil, om vi ska kalla det så, är att prata om frågor för att de är viktiga, även om folk inte är oense. Det är inte en förolämpning om någon säger att det som Erna Solberg eller jag säger skulle kunna ha sagts av AP.

– Frågan är också: Varför ska det vara just AP som får lov att säga saker som alla är överens om och framhäva viktiga problem-formuleringar?

Här på landsmötet säger flera Høyre-politiker att om ni tar mitten så måste AP gå åt vänster?

– Vi är angelägna att inte ta för givet att AP ligger nere för räkning. Men många av klassiska ”lillavelgere” ser nu på Høyre som ett mer attraktivt alternativ, eller så har de redan röstat på oss två gånger. För många yngre kan det vara första gången. Det handlar inte om att väljarna från 80-talet har återvänt. Vilket betyder att vi har möjlighet att bli det styrande partiet i norsk politik.

Isaksen hänvisar bland annat till att Høyre i förra årets val noterade högre trovärdighet än AP ute på arbetsplatser.

– AP har varit det dominerande partiet i norsk politik, och det är vår ambition att ändra på det. Vi behöver inte bli större än AP, nödvändigtvis, men vi måste visa stadga, ledarskap och reformvilja.

Men ligger ni i mitten? Oppositionen skulle invända att ni regerar med Fremskrittspartiet.

– Det är en exakt observation. Men argumentet blir svagare och svagare. När Fremskrittspartiet har varit med och styrt i nästan fem år, och (socialliberala) Venstre har gått in i regeringen, blir det oerhört svårt att framställa Fremskrittspartiet som en paria i norsk politik.

Integrationspolitiska reformer

En annan del av planen för ”bärkraftigt välfärdssamhälle” är reformer, och den ska göra Høyres politiska projekt tydligare genom att förklara varför partiet vill genomföra reformer som inte är populära ur ett kortsiktigt perspektiv.

Vilka reformer blir viktigast?

– Vi följer upp reformer från föregående period, såsom kommunreformen och infrastruktur-reformen, säger Isaksen.

– Dessutom finns det ett skriande behov av att göra något med integrationspolitiken. Den är i många avseenden eländig. När det gäller arbetsliv och inkludering finns det också ett behov av nytänkande om hur våra välfärdssystem sitter ihop.

Nu har inte Høyre majoritet med Fremskrittspartiet och Venstre. Hur ska ni få majoritet för era reformer?

– Det är inget tvivel om att det är svårare nu än under förra mandatperioden. Men samtidigt har Kristelig Folkeparti (norska kristdemokrater) varit med på en del reformer. Sedan finns det också reformer där regeringen kan ändra mycket utan att ta det förbi stortinget, som i så fall kan ge ett slags tyst accepterande.

Utan stortingets medgivande

Den före detta kunskapsministern talar om universitets- och högkolereformen som kom förra mandatperioden.

– Den blev inte godkänd av stortinget och därefter igångsatt. Den blev igångsatt av regeringen, sedan kom den till stortinget, säger Isaksen.

Ja, historieprofessor Einar Lie kallade det väl machiavelliskt i tidningen Aftenposten?

– Ja, det blev jag lite stolt över.