Patrick McCaughey från Connecticut naglade fast en polis mot en dörrpost med en stulen kravallsköld, medan Dominic Pezzola, ledande medlem i det nyfascistiska Proud Boys, krossade ett fönster med en annan kravallsköld.

Först in i Kapitolium var Michael Sparks, en radikaliserad Kentuckybo som var helt övertygad om att Donald Trump bestulits på valsegern 2020, att allt var en konspiration, och som nyss varnat för ”inbördeskrig” på Facebook.

Omkring 1 200 personer följde efter, och härjade sedan runt i vestibuler och trapphus på jakt efter utpekade fiender och förrädare: ”Vi har kommit för att hämta dig Nancy!” ropade någon. ”Hitta Mike Pence!” gormade andra.

Jacob Angeli – en tatuerad kille med målat ansikte, pälsmössa och buffelhorn som kallade sig ”QAnon Shaman” – tronade snart på vicepresidentens upphöjda plats längst fram i senaten. I andra änden av Kapitolium tog sig Richard Barnett, en 60-åring från Arkansas som var beredd att dö för Trump, in i Nancy Pelosis övergivna arbetsrum och slängde upp ena benet på talmannens skrivbord.

Andra samlades utanför representanthusets kammare och försökte forcera portarna. ”Vi har kommit så här långt, vad säger ni?” undrade en kille. ”Släpa ut dem!” svarade en annan. En desperat polis avlossade ett dödande skott mot den 35-årige QAnon-entusiasten Ashli Babbit, som var halvvägs in.

Även om kongressledamöterna tvingades gömma sig och fly för sina liv så misslyckades trots allt mobben i sitt uppsåt – att stoppa det formella godkännandet av Joe Bidens valseger. Men stormningen av Kapitolium har ändå setts som ett frontalangrepp mot USA:s demokrati.

Rättsväsendets dom har också varit hård. Dominic Pezzola fick till exempel tio års fängelse, Patrick McCaughey 7,5 år, Michael Sparks och Richard Barnett 4,5 år och QAnon-shamanen Jacob Angeli 3,5 år.

Vilket ingalunda är de hårdaste straffen.

Totalt har nästan 1 500 personer ställs inför rätta efter stormningen. 

Flera ledande figurer i Proud Boys och den högerextrema milisgruppen Oath Keepers har dömts till mellan tolv och 22 års fängelse för anstiftan till uppror (seditious conspiracy). Många ”vanliga” Trumpanhängare har fått mellan tre och 20 års fängelse för att ha skadat poliser och gjort sig skyldiga till olaga intrång. Hundratals andra har dömts till mildare fängelsestraff, från några veckor till ett par år.

Totalt har nästan 1 500 personer ställs inför rätta efter stormningen. Hittills har 950 av dem dömts, varav två tredjedelar till fängelse.

Många har också erkänt, och ångrat sig. ”Jag är ledsen för att jag betedde mig mer som ett djur än som en medborgare”, sa till exempel Patrick McCaughey i rätten.

Andra har hållit fast vid sin övertygelse. Michael Sparks uttryckte bara ånger över att han och de andra stormtrupperna inte lyckades förändra något, och förklarade att han alltjämt trodde att Joe Biden segrat genom valfusk.

I en tårfylld vädjan om ett mildare straff hävdade först Dominic Pezzola att han förletts av Trump och nu var ”en förändrad och ödmjukad man”. Men när domen väl föll knöt Pezzola näven, log och skrek: ”Trump vann!”

I Trumpismens USA har de dömda fått martyrstatus. De betraktas som ”politiska fångar” – oskyldiga offer för samma konspiration som ansågs ligga bakom ”valstölden” 2020. Expresidenten själv har kallat dem ”verkliga, verkliga patrioter” tagna som ”gisslan” av ett korrupt system.

I en retorisk vändning har hans vicepresidentkandidat JD Vance rentav beskrivit de hårda domarna som ”ett angrepp mot demokratin”.

Och deras väljare tycks hålla med.

Bara 24 procent av republikanerna betraktar numera 6 januarihändelserna som en attack mot demokratin, enligt en undersökning från Washington Post och University of Maryland. Många tvivlar också på att det verkligen var Trumpanhängare som drev på stormningen. Istället hävdar man att vänsteraktivister uppviglade folkmassan, kanske i maskopi med den djupa staten. Enligt en mätning  tror en fjärdedel av amerikanerna och en dryg tredjedel av republikanerna att FBI låg bakom angreppet, en falsk flagg-teori som lanserats av det tidigare Fox News-ankaret Tucker Carlson med flera.

Enligt en mätning  tror en fjärdedel av amerikanerna och en dryg tredjedel av republikanerna att FBI låg bakom angreppet. 

”Det var inte rätt att bryta sig in så där, men de hade fått nog, de var frustrerade och de hetsades till ursinne av FBI och anda”, sa till exempel Trumpväljaren Colleen Michaels till Washington Post.

Den federale domaren Royce Lamberth har avfärdat påståendena som absurda försök att skriva om historien. I verkligheten var det nämligen Trump som – med stöd av ett entourage av rådgivare, influencers och konspirationsteoretiker – förnekade valresultatet och uppmanade folk att bege sig till Kapitolium och kämpa ”utav bara helvete”, som expresidenten uttryckte det i ett tal utanför Vita huset strax innan. De måste ”stoppa stölden”, annars skulle de ”inte längre ha något land”.

Högerextrema aktivister, QAnon-folk och vanliga amerikaner som hade svalt Trumps stora lögn om det stulna valet. 

Och de som lydde uppmaningen var inga lejda vänsterextremister, utan högerextrema aktivister, QAnon-folk och vanliga amerikaner som hade svalt Trumps stora lögn om det stulna valet. En lögn som alltjämt lever.

Sju av tio republikaner tror fortfarande att Trump blev bestulen på valsegern 2020 – trots att dussintals rättsinstanser har avfärdat påståendena som grundlösa konspirationsteorier. Men många Trumpväljare lever i verklighetsfrånvända informationsbubblor och ekokammare på nätet. Och där har fakta i målet föga bevisvärde. Där litar man varken på staten, medierna eller vetenskapen, utan på andra auktoriteter. Framför allt på Donald Trump.

Trump och hans gelikar blev tillfälligt tystade efter stormningen, när Facebook, Twitter och Youtube stängde ner tusentals konton och grupper. Men man migrerade snabbt till alternativa plattformar som Parler, Telegram och Ruble. Och Trump lanserade snart sin egen, Truth Social, som numera har ett par miljoner aktiva användare. Sedan köpte Teslamiljardären Elon Musk Twitter, döpte om det till X och släppte in Trump och de andra förvisade i värmen.

Trumphögerns digitala system har alltså rebootats och uppgraderats. Och där har konspirationsteorier frodats. Inte minst tack vare Trump själv, som oförtrutet upprepat vad han sa redan på valnatten 2020: Att han egentligen vann, men att valet var riggat: ”Det här är ett bedrägeri mot det amerikanska folket.”

Men lögnen om det stulna valet är mer än ett internetfenomen. Den har förvandlats till en central politisk myt inom den amerikanska högern, ungefär som dolkstötslegenden i mellankrigstidens Tyskland.

Den som vill avancera i Trumps parti måste också svära sin trohet – inte bara till ledaren, utan till myten.

Den som vill avancera i Trumps parti måste också svära sin trohet – inte bara till ledaren, utan till myten. Redan inför mellanårsvalet 2022 konstaterade Washington Post att 51 procent av de republikanska kandidaterna förnekade Bidens valseger 2020. Och enligt en rapport från States United Action kan numera 20 senatorer och 152 ledamöter i representanthuset klassas som ”election deniers”. Och fler kan det bli i november, då 180 valförnekare kandiderar till kongressen.

Samtidigt återbrukas konspirationsteorierna om fusk i den pågående valkampen. ”De radikala vänsterdemokraterna riggade presidentvalet 2020, och vi kommer inte låta dem rigga presidentvalet 2024”, har Trump förklarat.

Dels hoppas Trumpkampanjen att segern ska bli ”too big to rig”, det vill säga att så pass många anhängare ska strömma till valurnorna att det spelar mindre roll om motståndarna försöker fuska. Här har Trump fått god hjälp av penningstinna valförnekande organisationer som Turning Point USA och True the Vote, som inte bara sprider konspirationsteorier om valfusk utan satsar miljoner på att få folk att registrera sig som väljare och naturligtvis lägga sin röst på Trump.

Dels har Trumpkampanjen, i händelse av dålig uppslutning, lanserat en ”historisk åtgärd för att skydda integriteten i valprocessen”, som det formulerats i ett pressmeddelande. Målet är att rekrytera tiotusentals ”hängivna volontärer och jurister” som valförrättare och observatörer. ”Att ha rätt folk som räknar rösterna är lika viktigt som att många går och röstar på valdagen”, enligt Trump.

Med tanke på att rekryterna måste skriva under på Trumps konspirationsteorier är risken stor att de kommer larma om valfusk även om allt går rätt till. Och om de är någorlunda centralt placerade kan de faktiskt påverka valutgången.

Enligt en rapport från Center for Media Democracy har inte mindre än 102 valförnekare infiltrerat lokala valstyrelser i åtta vågmästarstater. I flera countyn är de i majoritet, och de kan därmed vägra godkänna rösträkningen.

I Georgia, som Trump förlorade med 12 000 röster i senaste valet, har de rentav skaffat sig majoritet i delstatens valstyrelse. Och de har infört regler som gör det möjligt att sinka godkännandet medan de undersöker ”oegentligheter”.

Det är med andra ord upplagt för otillbörlig valpåverkan.

Snacket om ”valintegritet” handlar på intet sätt om att värna demokratin, menar David Becker på Center for Election Innovation & Research, utan om att sprida misstro mot det demokratiska systemet. 

”Allt det här syftar till att bortförklara en eventuell Trumpförlust med att valet var stulet, och till att skapa splittring, kaos och potentiellt våld”, säger han till The Guardian.

Gödslat åkern med rykten och planterat konspirationsteorier.

Trump har sagt att han kommer acceptera resultatet om det blir ett ”rättvist, lagligt och bra val”. Vilket dock kan betvivlas mot bakgrund av hur han agerade sist. En inte alltför vild gissning är att Trump accepterar valutgången om han vinner, men att han vägrar erkänna sig besegrad om han förlorar.

Precis som inför valet 2020 har också expresidenten och hans anhängare gödslat åkern med rykten och planterat konspirationsteorier: Kamala Harris kan bara vinna om hon fuskar; Demokraterna importerar ”illegala invandrare” och låter dem rösta; förtidsröstandet och poströstandet är bedrägligt, och så vidare.

Vid en förlust kan frukterna skördas och nyttjas i en kampanj för att få valresultatet ogiltigförklarat – även om de är lika falska som sist. För konspirationsteorier behöver inte backas upp med hållbara bevis för att folk ska tro på dem. Det räcker att de rimmar med politiska fördomar och känslor.

Och risken är förstås att det blir våldsamt vid vallokaler och offentliga byggnader om Trump förlorar valet. Kanske blir det en ny stormning, eller rentav ett inbördeskrig, som en Trumpsupporter nyligen varnade för i CNN.

Men om Trump vinner? Även då kan frustrationen brisera i våldsamma upplopp och kravaller, som under Black Lives Matter-protesterna 2020.

Trump har samtidigt lovat benåda alla som dömts till fängelse efter stormningen av Kapitolium om han blir president igen: ”Let them all go now!” Han har också hotat spärra in alla som han anser stal valet från honom 2020: ”NÄR JAG VINNER kommer alla som FUSKADE dömas till lagens hårdaste straff, vilket inkluderar långa fängelsestraff, så att den här rättsskandalen inte inträffar igen”, skrev han på X i början av september. Bland dem som borde fängslas fanns ”advokater, politiker, donatorer, illegala väljare och korrupta valförrättare”.

Hotet ska ses som ett svar på att Trump själv riskerar fängelse. Han är indragen i flera rättsprocesser, varav två handlar om valet 2020. 

Ett val som mycket väl kan fria eller fälla USA:s demokrati.

I ett federalt mål gällande bedrägeri mot det amerikanska folket står Trump anklagad för att ”medvetet ha spridit lögner om att det förekom omfattande fusk i valet och att han egentligen vann”, men också för att ha pressat Pence att utse Trump till segrare när kongressen röstade om saken. Han har dessutom åtalats i Georgia för att ha försökt förmå den valansvarige i delstaten, Brad Raffensberger, att ”hitta 11 780 röster”, vilket skulle ha gett Trump segern i vågmästarstaten.

Trump har i vanlig ordning anklagat Vita huset för att ha orkestrerat alltihop. 

”Harris och Biden försöker kasta mig i fängelse – de vill ha mig där – för brottet att ha avslöjat deras korruption”, sa han nyligen under ett tal i Wisconsin.

Om Trump får skaka galler, eller om han kommer benåda sig själv och alla ”patrioter” som dömts efter stormningen av Kapitolium, avgörs den 5 november – i ett val som mycket väl kan fria eller fälla USA:s demokrati.