BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Innan Shevchenko bestämmer mötesplats via krypterad email – en bistro i centrala Paris.
Strax efter avtalad tid kliver hon in – lätt att känna igen med platinablont hår och stilettklackar, slående elegant i blus som knäppts upp till halsgropen, armband och nagellack som matchar hennes gröna ögon – hennes vardagslook. En annan look, som gjort henne till ikon, är den halvnakna krigerskan med politiska slagord skrivna på bröstet; Femen-ledaren oftast kallad vid förnamnet “Inna”.
– Innan vi börjar vill jag veta vad det är du ska skriva om, säger Inna Shevchenko.
Den mesta information om Femen behandlar tiden innan terrorattentaten 2015. Det är Inna Shevchenkos senare debattartiklar och TedX-talet i grekiska Kalamata som väckt mitt intresse.
I Ted-talet berättar hon om tortyren i Vitrysslands skogar, om hur hon flydde från Ukraina och så spelar hon upp ljudupptagningen av talet hon höll i Köpenhamn i februari 2015. Man hör hur hon talar om “folk som försvarar yttrandefrihet men ...”
– Det viktiga ordet här är “men”, varför säger vi fortfarande “men” när vi ...
Och så smäller det. Omar Abdel Hamid El-Hussein skjuter med kalashnikov, skadar flera och dödar den danska filmregissören Finn Nørgaard. Inna Shevchenko kastar sig på golvet och överlever.
Jag vill tala om hur våldet har påverkat Femens aktivism.
Hon nickar och sätter sig ned.
– Det har påverkat oss väldigt mycket. Det är inte samma sak längre.
Det slående med ditt Ted-tal är hur samma slags brutala våld tycks följa dig till helt olika länder och kulturer. Kan du berätta om det?
– Det första riktigt våldsamma var det som hände Vitryssland, säger hon.
”En ironisk protest”
Inna Shevchenko var 21 år och aktiv i Femen sedan två år. Hon var aktivist på heltid efter att ha fått sparken från ett toppjobb vid kommunikationsavdelningen för Kievs stad “på grund av kampen”.
Efter en demonstration i Minsk mot president Alexander Lukashenko – som svarade med att fängsla demonstranter och att förbjuda demonstrationer – kom många vitryska aktivister till Ukraina. Väl medvetna om riskerna beslutade Femen sig för att genomföra en protest på plats. Inna Shevchenko och två andra Femenaktivister åkte till Minsk och ställde halvnakna mitt i centrala staden utklädda till Alexander Lukashenko.
– Det var en ironisk protest, inte aggressiv. Men vårt mål var förstås att förolämpa Alexander Lukashenko. Han kallas “Europas sista diktator” och Vitryssland hamnar ständigt långt ner i yttrandefrihetsrankingar.
De blev inte gripna direkt, dagen efter köpte de bussbiljetter hem till Kiev men klev aldrig på bussen. De var försvunna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dumpades i skogen
Ukrainsk media rapporterade stort om deras försvinnande vilket ledde till en diplomatisk kris mellan länderna. Efter ett par dygn hittades tjejerna i skogen på gränsen till Ukraina. Inna Shevchenkos hår var avskuret och grönfärgat.
– De band oss och förde iväg oss i en skåpbil. Sedan drogs vi ut i skogen där maskerade män slog oss, klädde av oss nakna och sa att de skulle döda oss, säger hon.
En man skar av henne håret med en kniv. Sedan hällde han en vätska över henne som färgade henne grön. Efter timmar av tortyr dumpades de i skogen och blev tillsagda att “gå hem till Ukraina”.
Hon säger att detta övertygade henne om att deras protester verkligen betydde något.
– Jag var livrädd men tänkte hela tiden att det visade att regimen var svag. Att de var så rädda för tre unga, nakna tjejer.
Inte heller hemma i Ukraina var Femen populära hos myndigheterna. Efter en aktion 2012 – där Inna Shevchenko sågade ned ett träkors vid Maidantorget som stöd för Pussy Riot i Ryssland – var måttet rågat. När polisen en dag bankade på dörren flydde Inna Shevchenko ut genom fönstret och tog sig till Polen. I dag är hon efterlyst för “huliganism” och riskerar ett långt fängelsestraff.
Femenrörelsen hade vid det här laget fått ett stort medialt genomslag och i Frankrike höll den första utrikiska gruppen på att bildas. Inna Shevchenko kom till Paris, där hon beviljades politisk asyl.
Hur var det att komma hit?
– I början var det ju bra. Men Frankrike lever på myten om sig självt. Jag blev mottagen av feminister och andra frihetskämpar men sedan blev jag misshandlad mitt i Paris bara för att jag skrivit “In Gay We Trust” på min kropp.
Hon pratar om de högerextrema demonstranter som misshandlade Femen under demonstrationer för och emot homoäktenskap år 2013.
Innan dess hade “nationalister” bränt ner hennes hem efter att hon poserat som Marianne – Frankrikes nationalsymbol.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vänner på Charlie Hebdo
Inna Shevchenko blev god vän med hela redaktionen på satirtidningen Charlie Hebdo. De delade tankar och hotades av samma grupper–extremhögern och islamisterna.
– Vi brukade träffas och prata om vilka hot vi fått sedan sist.
Femenrörelsen växte med förgreningar i hela världen. Andra feminister kritiserade dem och menade att de använde patriarkala koder när de “visade brösten för att få uppmärksamhet”.
– Våra bröst är våra vapen och vi ger våra kroppar en ny betydelse – kamp i stället för sex, menar hon.
Femen organiseras militärt – aktivisterna tränas i hur en protest ska gå till och inga protester får genomföras utan organisationens godkännande. Förut hölls träningar månadsvis.
– Vi kunde hålla öppna möten och alla kunde bli Femen. Men efter terrorattackerna är hotbilden så pass allvarlig att det inte fungerar. Många kvinnor står i kö för att få ansluta sig, men kan få vänta länge.
– Det handlar både om vår säkerhet och att vi blivit infiltrerade.
Ja, infiltratörer har anklagat er för sekterism och extremism.
– Vi är en militant rörelse med ett klart manifest att förhålla sig till. Det är inget scoop. Vi sysslar med protester och ett slags självförsvar men även attacker. Och du kan inte vara Femen och samtidigt hylla Margaret Thatcher, som en medlem gjorde.
Vill kriga med ord
Tidigare definierade hon rörelsen som ett komplement till den teoretiska feminismen. “Vi är feminismens soldater”, sa hon och ville inte teoretisera kampen. I dag satsar hon till större del på opinionsbildning.
– Jag tror att vi måste kriga med ord också.
Inna Shevchenko försvarar “Islamkritik” och kallar islamofobi för ett ord för “hjärnslöa”. Femen protesterar mot samtliga monoteistiska religioner, särskilt islam. Kritiker menar att hon är just islamofob.
– Jag får mordhot från islamister dagligen, de har mördat mina vänner och försökt döda mig. Det enda jag har gjort är att visa brösten och säga vad jag tycker. Det tänker jag fortsätta med.
title="Dumpades i skogen"]
