Det talas inte lika mycket längre om internflyktingarnas situation i Ukraina, hur ser det ut idag?
– Ungefär fem miljoner ukrainare är fortfarande flyktingar inom landet. De flesta av dem befinner sig i östra delen av Ukraina, de vill vara så nära sina hemstäder som de flydde ifrån som de kan vara. Det visar på deras starka vilja att återvända hem så snart det är säkert och möjligt.
– Det finns också hundratusentals internflyktingar som riskerar att bli kvar i de områden de flytt till på lång sikt. De har flytt från städer som Bakhmut som är totalförstörda eller städer som Ukraina är långt ifrån att befria idag. De har sökt skydd i västra Ukraina i städer som Lviv där de slår sig ned. En del av dem försöker komma till insikt om att de kanske inte kommer att kunna återvända hem. Deras framtid och deras barns framtid finns kanske i städer i västra Ukraina. De måste söka bostad och arbete på lång sikt. Det är svårt känslosamt och ekonomiskt betungande för många.
”Det stödet betyder otroligt mycket för människors motståndskraft.”
– En del av de fem miljoner internflyktingarna bor i särskilda center, ”collective centres”. Det kan vara studentbostäder som gjorts om till boende för internflyktingar. Där bor ofta de som är mest utsatta socioekonomiskt, det kan vara folk med rörelsehinder eller äldre som inte har ekonomiska möjligheter att hitta egen bostad. Utöver de som är flyktingar inom landet så är många miljoner andra i behov av humanitär hjälp. FN beräknar att nästan 18 miljoner ukrainare är i behov av humanitär hjälp under 2023.
– UNHCR beräknar att ytterligare omkring sex miljoner ukrainare är på flykt i grannländer eller länder som Sverige.
Vad gör UNHCR i Ukraina?
– Vi arbetar gemensamt med andra FN-organisationer och frivilligorganisationer med att ge olika former av humanitärt stöd. Vi stöder både internflyktingar och de som bor kvar vid frontlinjerna där strider fortfarande pågår. Vi hjälper personer som drabbas av robotattacker och missiler i städer som Kiev, Lviv eller Odessa.
– UNHCR bidrar till den gemensamma humanitära responsen på tre områden. Vi ger till exempel gratis juridisk rådgivning till människor som förlorat ID-handlingar och andra dokument. De kanske inte har papper på att de äger ett hus som har förstörts och som de vill ha kompensation för att återuppbygga. Vi ger psykosocialt stöd. Vi hjälper äldre att gå till socialkontoret. Vi hjälper också till med boende. Vi delar ut det vi kallar ”emergency shelter kits”, det är paket med tio olika artiklar som människor behöver för att snabbt reparera hem som skadats. Det är presenning, masonit för att täcka fönster som förstörts så att man skyddar hemmet från väder och vind. I områden som är lite längre från frontlinjen hjälper vi till att reparera tak, fönster och dörrar som har förstörts för att människor ska kunna flytta tillbaka till sina egna hus och inte behöva bo som internflyktingar på ett center.
– Vi ger även humanitär assistans som kontantstöd till människor som flytt, förlorat sina jobb och alla sina ägodelar. De behöver pengar för att kunna hyra någonstans att bo, köpa mat och kläder till sina barn. Vi ger också materiell nödhjälp som madrasser, kuddar och sängkläder till den som har flytt exempelvis från Mariupol till Kiev. Det kan vara köksutrustning som behövs för att starta ett nytt hem.
– Utöver vårt arbete i UNHCR så arbetar FN via UNICEF med att hjälpa barn som inte kan gå i skolan, de får skola online. Världsmedelsprogrammet, WFP, ger stöd med mat. Värlshälsoorganisationen, WHO, bidrar till att återuppbygga sjukvården, osv.
Ukrainas befolkning har minskat kraftigt sedan landet blev självständigt vid Sovjetunionens upplösning. Nu har ytterligare flera miljoner flyktingar lämnat landet. Finns det en risk att de blir kvar utanför Ukraina? Vad kan omvärlden göra för att hjälpa Ukraina att locka tillbaka och behålla sin befolkning?
– Våra studier visar att hoppet och viljan att återvända fortfarande är stabilt och högt bland flyktingarna. I vår senaste studie uppger 76 procent av flyktingarna utomlands att de hoppas och planerar för att återvända till Ukraina. Det största hindret är bristen på säkerhet, inklusive landminor. Det som kan göra det möjligt att återvända är hjälp med att återuppbygga bostäder och hjälp med att få ett arbete. Det är också viktigt att lokal service som skola och sjukvård byggs upp igen och fungerar i ens hemområde. Så hoppet om att återvända är högt och viljan är hög. Vi kan bidra till att folk kan bygga upp sina hem och med projekt som ger arbetstillfällen.
– När jag reser runt och möter flyktingar ser jag att vårt stöd med att bygga upp hem och skolor och ge kontantstöd har en viktig materiell betydelse. Men den psykologiska betydelsen kan vara ännu viktigare, att ukrainare vet att de inte är ensamma och bortglömda. De känner att svenskar och andra länders befolkningar fortfarande ser vad som händer i Ukraina. Att vi ser hur invasionen drabbar helt vanliga människor och att vi vill visa vårt stöd. Det stödet betyder otroligt mycket för människors motståndskraft. Då finns det hopp om att Ukraina är ett land som man kan stanna kvar i, som man kan återvända till och där ens barn kan ha sin framtid. Vårt stöd ger flyktingar hopp om att kunna återvända hem.
