Gholia Taghat hävdar att gripandet genomfördes på ett diskriminerande och respektlöst vis. Ord står dock mot ord då de enda närvarande var hon själv och de poliser som grep henne. Enligt rapporter från bland andra franska Amnesty vittnar många muslimska kvinnor som belagts med böter om liknande behandling.
Gholia Taghat börjar berätta om vad som hände morgonen hon greps.
– Jag var på väg till jobbet som personlig assistent åt en äldre dam då polisen stoppade mig. De bad mig att lyfta på ansiktsduken och visa legitimation. Jag gjorde som de sa utan diskussion men en av dem var väldigt aggressiv. Han sa åt mig att återvända till mitt land. Jag svarade att jag är född i Frankrike. Då fortsatte han och sa att jag skulle få se, att de skulle ta hand om oss år 2017.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Het valfråga
Nästa år är det presidentval i Frankrike och kandidaterna tävlar om vem som kan lova de striktaste sekulära lagarna. Förre presidenten Nicolas Sarkozy, vars regering införde “anti-niqablagen”, lovar till exempel att utöka slöjförbudet i grundskolan till att gälla även universitet samt förbjuda burkinin nationellt om han får bli president igen – trots högsta förvaltningsdomstolens hävande av förbudet i staden Villeneuve-Loubet.
Gholia Taghat säger att hon valde att inte svara den aggressiva polismannen utan bara upplysa honom om att hon ville hinna i tid till jobbet. De hade stoppat henne precis utanför den äldre damens lägenhet.
– Då blev han arg igen och undrade hur jag kunde arbeta klädd i niqab. Jag sa att det inte var några problem för jag hade andra kläder på jobbet. Och damen jag jobbar med dömer mig inte för mina kläder utan för mina kvalifikationer.
Enligt Gholia Taghat var det den händelsen som gjorde att hon ändå förlorade jobbet – hon blev arbetslös kort därefter.
– Det var damens son som fick reda på vad som hänt på gatan framför hans mammas hus. Han ville inte ha några problem så han tyckte det var bäst att byta assistent, säger Gholia Taghat.
Varför hade du på dig niqab trots att du visste att det är olagligt?
– Därför att det är min religiösa övertygelse. Alla islamkännare håller inte med, vissa säger att det bara är en rekommendation och inget krav men min övertygelse är att jag bör täcka ansiktet.
Lagen sägs skydda kvinnor från att tvingas bära niqab, vad säger du om det?
– Jag är emot lagen för att det är år 2016. Kvinnor har kämpat för rätten till sin egen kropp och nu vill folk bestämma hur vi ska klä oss. Kvinnor ska kunna promenera omkring som vi vill, i kortkort kjol eller slöja men i dag finns inte den friheten. Jag tillhör de fria kvinnorna, tro mig. Ingen ska bestämma vad jag har på mig. Inte staten och ingen man – varken pappa, bror eller make. Jag är singel och ingen har rätt till min kropp. Jag har rätten att visa upp mig eller inte. Det är mitt val, säger Gholia Taghat.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Den förmögne Rachid Nekkaz ägnar stor del av sin tid till att betala muslimska kvinnors böter. Senare i veckan ska han vidare till Bryssel för att betala nästa. För Gholia Taghat gör det stor skillnad att få hjälp med de 181 euro det handlar om (drygt 1 700 kronor). Hon lever ensam med två katter.
– Jag lever på 461 euro i månaden och eftersom jag inte har barn får jag inga andra bidrag. Och jag har ingen man som kan hjälpa mig. Utan hans (Rachid Nekkaz) hjälp skulle jag inte kunna betala och skulden skulle växa, säger Gholia Taghat.
– Vi kanske ses igen, säger Rachid Nekkaz till Gholia Taghat.
Gholia Taghat promenerar iväg iklädd niqab som vanligt.
