I dag söndag hålls regionala val i de tyska delstaterna Sachsen och Brandenburg. I opinionsmätningarna ser högerextrema Alternativ för Tyskland, AfD, just nu ut att gå kraftigt framåt och blir kanske till och med bli största parti.
– Det skulle vara en väldigt tydlig signal, även om det mest är på ett symboliskt plan, säger Thorsten Faas, professor i statsvetenskap på Freie Universität i Berlin, till Dagens ETC.
Snabb radikalisering
Alternativ för Tyskland är ett relativt nytt parti som har vuxit snabbt. Partiet grundades i februari 2013 och kom in i tyska riksdagen 2017 med 12,6 procent.
Morgan Finnsiö, researcher på Expo, beskriver AfD som ett parti som snabbt har radikaliserats.
– De grundades som ett EU-skeptiskt och nyliberalt parti. Under åren har de bytt ledarskap några gånger och gått längre och längre högerut. De har dragit med sig företrädare som är nationalister, som talat om att sluta skämmas för Tysklands historia och nedtonar nazismens förbrytelser. Ungdomsförbundet står under bevakning av underrättelsetjänsten, som utreder partiet för extremism, säger han.
– Det är ett etno-nationalistiskt och högerextremt parti med företrädare som gjort utspel som varit rasistiska, islamofoba och anti-feministiska. De tillhör den yttre högerkanten, sammanfattar Finnsiö.
Kan bli största parti
Nu tyder mycket på att AfD för första gången kan bli största parti i en delstat.
– Det är en signal om att det här partiet fortsätter stiga i popularitet, inte minst i östra Tyskland där de redan visat sig väldigt starka och där de nu skulle kunna etablera sig och utnyttja sin position ordentligt, säger Morgan Finnsiö.
Smutskastar invandrare
30 år efter Berlinmurens fall är skillnaderna mellan de östra och västra delarna av Tyskland fortfarande stora. Risken att drabbas av fattigdom är 17,8 procent för personer i östra Tyskland och 15,3 procent i västra. Den öppna arbetslösheten i öst är 6,3 procent mot 4,7 procent i väst. Köpkraften i de öst är 80 procent av den i väst. Och BNP per invånare i östra Tyskland är 70 procent av BNP i väst.
– De östra delarna släpar efter väldigt mycket. Lönerna, inkomsterna och produktiviteten är lägre, befolkningen sjunker och det blir en grogrund för frustration materiellt och ekonomiskt. Det är väldigt lätt för populistpartiet att dra nytta av, säger Morgan Finnsiö.
– Öst har tagit emot färre invandrare än väst, men ändå har migration blivit en stor fråga. Och AfD smutskastar invandrare genom att få det att framstå som att de ligger bakom all brottslighet och allt ont som händer. Alla förutsättningar finns där.
Men även om AfD kan bli största parti lär de inte få speciellt mycket reellt politiskt inflytande i delstaterna.
– Den enda traditonella rättighet som det största partiet har är positionen som talman. Det ska naturligtvis inte underskattas, givet hur det påverkar det dagliga arbetet, men det får inga konsekvenser för delstatsregeringen eftersom vi har ett flerpartisystem, säger Thorsten Faas.
Krävs koalition för inflytande
I de sex senaste opinionsmätningarna inför delstatsvalet i Brandenburg ligger AfD på mellan 20 och 22 procent. De är störst i tre mätningar och lika stora som SPD i två. Socialdemokraterna, som styrt delstaten sedan Tysklands återförening 1990, ligger bara först i en enda mätning.
I Sachsen har CDU haft makten sedan 1990, och styr nu ihop med SPD i en storkoalition. Där har AfD ännu högre siffror, mellan 24 och 26 procent i de senaste mätningarna, men där ligger fortfarande kristdemokratiska CDU strax över.
För att AfD ska få inflytande krävs det alltså ett koalitionssamarbete med ett eller flera andra partier, något som inte anses realistiskt.
– Det är helt uteslutet, säger Thorsten Faas.
– Även ett minoritetsstyre med CDU i Sachsen som tolereras av AfD är ett högst teoretiskt alternativ.
Drar nytta av parlamentariska läget
Morgan Finnsiö drar paralleller till den svenska regeringsbildningen i vintras.
– De andra partierna har uteslutit att samarbeta med AfD, så det skulle leda till en komplicerad situation i delstaterna, lite motsvarande den situation som vi hade i Sveriges riksdag. Vissa partier kan då pressas att frångå löften om att inte samarbeta, eller bilda ovanliga koalitioner. Tyska partier har en tradition av att samarbeta på olika sätt, så det är inte omöjligt. Och det finns ett starkt opinionsstöd för hållningen om att inte samarbeta med AfD.
Finnsiö tror att AfD kan komma att dra nytta av det komplicerade parlamentariska läget.
– Precis som Sverigedemokraterna har AfD möjlighet att göra poänger av att de etablerade partierna krånglar till det, och utmåla dem som mobbare. Det är en taktik de kan använda, säger han.
