Spanien har idag sin första koalitionsregering sedan inbördeskriget under 1930-talets andra hälft. Den utgörs av Socialdemokratiska PSOE med vänsterpartierna Unidas podemos och Izquierda unida och har suttit sedan januari 2020.

 Det har gått väldigt bra för Spanien ekonomiskt, även ur ett europeiskt perspektiv: inflation och arbetslöshet är rekordlåga. Men flera initiativ från vänster har splittrat land och regering: det gäller främst reformer rörande feminism, trans- och hbtq-frågor.

Moderat högerpolitiker

Det traditionella högerpartiet PP (Partido popular) leds sedan april av Alberto Núñez Feijóo. Han anses vara en moderat högerpolitiker i jämförelse med sina mer hårdföra företrädare. Den linjen kan dock äventyras om ett samarbete med extremhögerpartiet Vox blir nödvändigt för att få makten. 

Enligt de senaste opinionsmätningarna, utförda av opinionsinstitutet 40dB på uppdrag av dagstidningen El País, skulle PP behöva Vox för att bilda regering. Som det ser ut saknas bara en röst i parlamentet för egen majoritet för de två partierna – en nedlagd röst från något mindre högerparti räcker.

PP är öppna för samarbete. För ett decennium sedan skulle ett sådant scenario vara otänkbart. Spaniens nyliga erfarenhet av Francos diktatur (1939–1975) ansågs ha gjort den unga demokratin immun mot högerextremism. Men idag samarbetar redan PP med Vox lokalt, på flera håll i landet.

Partido popular har sedan bildandet varit ett brett parti som rymmer såväl centerhöger som höger. Tidigare rymdes där även delar av extremhögern. Partiet grundades av tidigare Franco-ministern Manuel Fraga och andra personligheter nära Francoregimen. De accepterade dock övergången till demokrati och mer radikala regimvurmare marginaliserades. Att kalla dagens högerparti fascistiskt är att dra för stora växlar. 

Vox bildades däremot av mer extrema utbrytare från PP. En av dem är partiledaren Santiago Abascal. Den största skiljelinjen var Katalonienfrågan. Vox vill helt överge en av förutsättningarna för demokratin, Spaniens administrativa struktur – en stat av autonoma regioner med egna lagstiftande och verkställande befogenheter. Vox vill istället ”förena Spanien igen”, vilket påminner om den gamla Franco-devisen ”Spanien, förenat, stort och fritt”.

Flera framstående Vox-politiker har dessutom nära kopplingar till den Franco-apologetiska stiftelsen Fundación Francisco Franco.

Falska anklagelser i debatten

Men ingenting är avgjort ännu. Före den tv-sända debatten mellan Pedro Sánchez och Alberto Núñez Feijóo såg vänsterblocket ut att knappa in i opinionen. Det blev en hätsk debatt, de avbröt varandra och anklagade varandra för lögner och till de flestas förvåning gick Feijóo vinnande ur striden. 

 Varken PSOE eller PP tros kunna bilda regering på egen hand. Pedro Sánchez attackerade Alberto Núñez Feijóo genom att peka på Vox, och då framför allt deras antifeministiska och sexistiska reformförslag. Han sa att det spanska folket aldrig kommer att tillåta dem att "vrida tillbaka klockan”. Men Alberto Núñez Feijóo duckade och pekade istället på PSOE:s samarbete med vänsterpartiet Unidas podemos och den samtyckeslag som ledde till att flera våldtäktsmän fick sina straff kortade och många till och med kunde frias.

 Unidas podemos anklagade domare för att vantolka lagen och vill därför enbart göra den tydligare men lagen splittrade PSOE och Podemos, så Pedro Sánchez ville inte försvara den under debatten utan skyllde ifrån sig – på det parti hans parti fortfarande är beroende av.

 Alberto Núñez Feijóo lyckades också sätta likhetstecken mellan det lilla baskiska partiet EH Bildu och terrorgruppen Eta. Regeringen har varit beroende av deras röst i flera omröstningar. Feijóo menade att Sánchez därmed inte har någon rätt att ”ge lektioner” om problematiska samarbetspartners. 

 Inte ens ekonomidebatten lyckades Sánchez ta hem. Feijóo fick in några slag under bältet med sina anklagelser – som senare visade sig vara falska. Politiska kommentatorer från höger till vänster utnämnde Alberto Núñez Feijóo till debattens segrare och de senaste dagarnas opinionsundersökningar tycks ge dem rätt. 

Mindre stat, färre rättigheter 

Om PP och Vox bildar regering kan Spanien se fram emot en rad förändringar. Oberoende av hur stort inflytande Vox får över migrationspolitiken lovar Alberto Núñez Feijóo ”ordning och reda”, vilket bland annat innebär större befogenheter för polisen. Vox vill stänga gränserna helt och att bara invandrare med ”språklig och kulturell närhet till Spanien” ska accepteras. Inte bara polisen utan även militären ska dessutom få större befogenheter.

Alberto Núñez Feijóo vill se en ”mindre stat”. Han vill ha färre ministerier och departement vilket innebär att exempelvis utbildnings-, jämställdhets och arbetsministerierna kan försvinna. PP öppnar även för Vox krav att ”se över” kvinnofridslagarna för att istället tala om ”intra-familjärt våld”. De lovar också att riva upp nya translagen, som ger alla över 14 år rätt att själva definiera sin könsidentitet. Även abortlagen är i skottlinjen: Alberto Núñez Feijóo säger sig stötta lagen men understryker samtidigt att ”abort inte är en grundläggande rättighet”. Vox vill riva lagen för att istället ”skydda gravida kvinnor och ofödda barn”.

Söndagens resultat är viktigt för hela Europa. Spanien har precis tagit över ordförandeskapet i EU:s ministerråd efter Sverige, vilket innebär att valresultatet kan påverka hela unionen.