Detta enligt uppgifter från det internationella industrifacket Industriall, som berättar att åtminstone hälften av dessa planerade att bilda en fackförening som skulle ledas av den Industriall-anslutna centralorganisationen Sommilito Garments Sramik Federation (SGSF). Deras ordförande, Nazma Akter, är djupt bekymrad.
– Arbetarna är uppenbarligen utsatta på grund av sitt engagemang i fackliga aktiviteter. För att göra saken värre är mer än 30 av de uppsagda gravida och kommer nu inte att få några förmåner, säger hon.
”Många spekulationer”
Den svenska modejätten H&M har ännu inte vidtagit några åtgärder.
– Det är många spekulationer i omlopp och för oss är det viktigt att inte gå några händelser i förväg. Vi ser allvarligt på uppgifterna och vårt team på plats i Bangladesh har just nu en dialog med lokala fackföreningar och fabriksledning för att reda ut bakgrunden till uppsägningarna, säger bolagets företrädare Ulrika Isaksson.
Enligt det internationella fackförbundet var 30 av de uppsagda gravida. Vad gör ni för att säkerställa situationen för dessa kvinnor?
– Våra initiala undersökningar visar att uppgifter om att gravida har sagts upp utan att få korrekt ersättning inte stämmer. Samtliga har fått de förmåner som de är berättigade till enligt nationell lagstiftning, säger Ulrika Isaksson.
Hur arbetar ni för att försäkra er om att de som tillverkar H&M-kläderna kan organisera sig fackligt?
– H&M-gruppens uppförandekod ställer tydliga krav på att arbetstagare hos våra leverantörer har rätt att organisera sig och vi kommer säkerställa att våra krav efterlevs, säger Ulrika Isaksson.
Farligt för fackligt aktiva
Det är dock inte första gången som detta sker hos H&M:s underleverantör i Bangladesh. Förra året fick över hundra personer sparken från just SF Denim Apparels, efter att ha försökt organisera sig, enligt Industriall. Domstolsprocesser gällande dessa uppsägningar pågår fortfarande.
I vintras svarade arbetsgivarna återigen med massavskedanden efter omfattande protester bland textilarbetarna i Bangladesh. Över 7 000 personer fick lämna sina jobb, varav 2 181 personer arbetade med att tillverka H&M:s kläder, något som bekräftats av bolaget.
Detta gör att H&M:s ledning inte borde vara förvånad, menar Maria Sjödin på Fair Action, en ideell förening som arbetar för att få företag att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö.
– Bangladesh är ett av världens tio farligaste länder att vara fackligt aktiv i och vi har under året sett protester och massavskedanden. Det här ligger i linje med den utvecklingen. Man ska komma ihåg att arbetarna gör detta för överlevnad. Lönerna i Bangladesh är de bland de lägsta i världen och många har inte råd att gå till doktorn när de är sjuka, säger hon.
Vad tycker du att H&M ska göra annorlunda?
– Det vi kan se är att det är svårt för lokala organisationer att få fabriksägarna och regeringen att lyssna, men om H&M trycker på så kommer resultat, eftersom de är den största köparen av textilier producerade där. I det här specifika fallet måste de kräva av leverantören att de som har blivit avskedade för att de har velat starta en fackförening blir återanställda.
Ingått ett ramavtal
H&M ingick år 2015 ett globalt ramavtal med Industriall för
att säkra rätten för underleverantörernas anställda att organisera sig fackligt. Avtalet omfattar 1,6 miljoner av världens textilarbetare i cirka 1 900 fabriker.
– H&M:s strategi för att få upp lönerna bygger på att sömmerskorna ska kunna organisera sig och förhandla. Om de då blir avskedade när de försöker göra det så faller hela H&M:s strategi, menar Maria Sjödin.
Tusentals sparkades i Bangladesh
I vintras gick tiotusentals textilarbetare i Bangladesh ut i strejk med krav på högre löner. Arbetsgivarna svarade med massavskedanden. Minst 7 500 arbetare fick sparken. Över 2 000 av dessa arbetade för H&M. Det kom också rapporter om att arbetsgivarna skapade databaser där många av arbetarna blev svartlistade – och därmed hade svårt att få nya jobb.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch krävde i samband med detta att de lokala myndigheterna utreder ”godtyckliga avskedanden”. H&M svarade till en början inte på frågan om hur många som sagts upp. Men efter att nätverket Clean Clothes Campaign (CCC), som äger ett fåtal aktier i H&M, i anslutning till årsstämman den 7 maj ställde en skriftlig fråga till företaget kom ett svar. Då bekräftade H&M att 2 181 anställda hos deras underleverantörer i Bangladesh hade sparkats.
Övergrepp i Indien
Den internationella arbetsrättsorganisationen Worker Rights Consortium visade i juni förra året att dödshot, misshandelsfall och kast-relaterade övergrepp har skett hos en av H&M:s underleverantörer i Indien: Shahi Exports.
På fabriken i Bangalore försökte ett gäng arbetare mellan mars och april att ansluta sig till en fackförening. Försöken slogs brutalt ned av fabrikens förmän. Enligt rapporten blev 15 anställda avstängda utan lön. En av de anställda fick motta dödshot mot sin familj av en personalchef vid Shahi Exports, samt blev fysiskt misshandlad av ett dussin andra anställda på order från chefer i fabriken – något som även rapporterats av den lokala engelskspråkiga dagstidningen Deccan Herald.
Långt under levnadslönerna
För sex år sedan lovade H&M att införa levnadslöner för de 850 000 personer som är anställda hos bolagets underleverantörer. Levnadslön är ett begrepp som förenklat innebär att de anställda ska få en lön som gör att de klarar sina vardagliga behov. Löftet skulle vara genomfört förra året, men så blev det inte. Det visade nätverket Clean Clothes Campaign (CCC) som samlar fackförbund och välgörenhetsorganisationer. De har intervjuat arbetare hos H&M:s underleverantörer i Bulgarien, Turkiet, Indien och Kambodja. Resultatet visar att H&M:s underleverantörer i Indien och Turkiet tjänar runt en tredjedel av levnadslönen i länderna, medan lönerna i Kambodja uppgår till ungefär en halv levnadslön. I Bulgarien uppger textilarbetarna att de tjänar mindre än tio procent av vad de skulle behöva för ha en anständig levnadsnivå.
CCC äger fem aktier i H&M och kunde därför på bolagsstämman föreslå att H&M:s hela vinst för 2018, 16 miljarder före skatt, skulle gå till att höja lönerna för de som tillverkar bolagets
kläder. Förslaget fick dock inte stöd bland övriga ägare, däribland familjen Persson som äger nära hälften av aktierna.
