Där har en före detta chef i en syrisk säkerhetstjänst och en underordnad, som tidigare anlänt som asylsökande i Tyskland, stått inför rätta sedan förra våren. I en historisk första dom har nu den underordnade, Eyad al-Gharib, dömts till 4,5 år i fängelse för delaktighet i brott mot mänskligheten.

Kan hända i Sverige

Domen ökar chansen för att något liknande kan hända också i en svensk domstol. I Sverige utreds flera regimföreträdare för brott, bland annat till följd av att nio syriska brottsoffer gjorde en kollektiv polisanmälan i februari 2019. Abdulnaser Kallos är en av dem. Den 49-åriga före detta inkassochefen var oppositionell aktivist redan innan den syriska revolutionen bröt ut, och efter att ha deltagit i demonstrationer arresterades han av säkerhetstjänsten i december 2012.

– Jag satt fängslad i ett år och tre månader. Under den tiden flyttades jag runt mellan olika säkerhetstjänstavdelningar och torterades av dem alla. De torterade mig med elektricitet, de hängde mig upp och ner i fötterna. De klämde sönder mina naglar med en tång, så att de blev infekterade och föll av, berättar Abdulnaser Kallos för Dagens ETC.

Han såg medfångar dö av tortyr och deras kroppar kunde bli lämnade i de kollektiva cellerna i dagar, så att de svällde upp. Till slut lyckades han muta sig ut ur fängelset, på villkor att han också lämnade Syrien. Via Turkiet och Grekland anlände han till Sverige 2015. Idag bor han i Stockholm, är snart färdig ekonomiassistent och sitter även i styrelsen för den regimkritiska Föreningen Syrien Sverige.

Domen ger hopp

Abdulnaser Kallos och de andra åtta nyckelvittnena vill gärna se rättsapparaten jobba snabbare, men domen i Tyskland har gjort dem hoppfulla.

– Jag har sagt till mina vänner att följa den här rättegången. Även om vägen är lång kommer vi att lyckas till slut. Jag vill att Bashar al-Assad och hans regim ska bort, och att alla som sitter i fängelse ska friges.

Polisanmälningen 2019 upprättades med hjälp av Civil Rights Defenders, inom ramarna för ett internationellt samarbete. Organisationens människorättsjurist Aida Samani säger att domen i Tyskland kan få flera positiva konsekvenser.

– Fler brottsoffer kan känna sig stärkta i att ett vittnesmål ger resultat, så att fler vill vittna om regimens brott inför svensk polis. Och även om internationella organ redan konstaterat att regimen har begått brott mot mänskligheten så förstärks den bilden ytterligare när domstolar i Europa konstaterar samma sak.

Därmed kan omvärlden ännu starkare bestrida Assadregimen och dess allierades skildring av verkligheten, där det inte alls förekommer någon systematisk tortyr i regimfängelser.

Riktad mot regimrepresentanter

Processen som drivs av Civil Rights Defenders skiljer sig dock från den i Tyskland, på så vis att polisanmälningen här är riktad mot högt uppsatta regimrepresentanter som är kvar i Syrien, istället för mot personer som befinner sig på europeisk mark.

– Det vi försöker uppnå långsiktigt är att de ska ställas inför rätta i Sverige. Men på kort sikt så är målet att få de svenska myndigheterna att begära dem häktade i sin utevaro, så att man kan utfärda en europeisk arresteringsorder, säger Aida Samani.

Förklaringen till att en svensk civilrättsorganisation driver på den här saken, snarare än en internationell instans, ligger i att andra vägar är stängda. I första hand ska krigsbrott eller brott mot mänskligheten utredas i samma land där gärningarna har begåtts, men Assadregimen har inget intresse av att offentliggöra sina egna förbrytelser. Ett annat sätt vore att bedriva en process genom internationella brottsmålsdomstolen, men även det har visat sig omöjligt.

– Syrien har inte ratificerat Romstadgan och andra försök med brottsmålsdomstolen blockeras av Rysslands veto i Säkerhetsrådet. Ryssland skulle även utöva veto om frågan om att tillsätta en speciell tribunal dök upp i Säkerhetsrådet. Det som då kvarstår är för länder att ta sitt ansvar och utöva universell jurisdiktion genom att lagföra individer. Det är det vi hoppas att Sverige kommer göra, säger Aida Samani.

Befarar hinder

Hon befarar dock att det kan dyka upp hinder i framtiden. Särskilt om Migrationsverket ytterligare förändrar sin bedömning av säkerhetsläget i Syrien och börjar ge allt fler syrier avslag på deras ansökningar om ett förlängt uppehållstillstånd.

– Då kan det vara väldigt svårt för individer att engagera sig som vittnen eller brottsoffer i en sådan här utredning, om de samtidigt måste garantera sin säkerhet för morgondagen, säger Aida Samani.

För stunden fortsätter processen i Sverige, sakta men säkert. Utredningsarbetet görs av Krigsbrottskommissionen vid polisens Nationella Operativa Avdelning och undertecknad journalist har själv förhörts tre gånger, för att ge information om observationer under vistelser i två regimfängelser 2015.

Vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet finns också särskilt utsedda åklagare specialiserade på krigsbrott. Här har man från ett tidigt skede av det syriska kriget undersökt vad kan göras från svenskt håll, berättar vice chefsåklagare Marie Lind Thomsen.

– Förutom att vi har universell jurisdiktion så har vi även en anknytning till ärendena, eftersom många flyktingar från Syrien befinner sig i Sverige. Det kan finnas både förövare och offer här och på så sätt finns det ett extra skäl att titta på brottsligheten.

Domar i Sverige finns

I Sverige finns redan flera domar mot representanter för olika sidor i kriget. Även mot en före detta regimsoldat, som dömdes för folkrättsbrott 2017 för att ha poserat på bild med döda personer. Men det går inte att kommentera hur nära även Sverige är att ställa en regimrepresentant inför rätta för brott mot mänskligheten, eller hur många individer som egentligen förundersöks, på grund av sekretess.

– Arbetet tar lång tid och kräver internationellt samarbete. Ibland måste vi lägga ner förundersökningar när vi inte kommer någonstans, sedan kan de tas upp igen ifall det dyker upp ny information. Men domen i Tyskland har betydelse eftersom de här ärendena inte är jättevanliga, därför tittar man på internationell praxis, säger Marie Lind Thomsen.