– Stanna där! Gå inte en meter till, ropar en av männen. I nästa ögonblick beordras kvinnorna att sätta sig på marken. Sedan blir de tillsagda att resa sig upp igen.
– Dansa för oss nu! Sjung en sång, säger en soldat.
Silvia och kvinnorna måste uppträda för männen. Några av männen skrattar högt, medan några verkar arga och slänger fula ord mot kvinnorna. När dansen är över förs de till en plats där smutsigt regnvatten fyller ett stort hål i vägen.
– Ta av dig kläderna nu, du ska bada! säger männen. Kvinnorna dras ner i hålet och rullas runt i det smutsiga vattnet medan de blir misshandlade med grenar. Männen säger att det här är vad som händer med människor som vägrar ge ifrån sig sina landområden.
Började med bevattningsprojekt
Dagen innan misshandeln och förnedringen skadades flera av kvinnornas vänner av gummikulor och tårgas från militär och polis. Bakgrunden är en pågående konflikt mellan myndigheterna i Pakwach-distriktet och Paten-klanen, som kvinnorna tillhör.
Det handlar om byggföretaget Coil Company Limited som har lanserat ett bevattningsprojekt som ska bidra till ökad matsäkerhet och fattigdomsbekämpning bland bönder i Uganda. Oenigheten med Paten-klanen började när myndigheterna ville utöka marken för projektet, som ursprungligen startade i Nebbi-distriktet i norra Uganda. Enligt medlemmar av Paten-klanen, som har bott i området i generationer, bad myndigheterna om ett område på 365 tunnland. Det fick de tillstånd till.
Senare uppgav myndigheterna att det var fråga om 365 hektar, en mer än dubbelt så stor yta, vilket lokalbefolkningen inte har accepterat.
– Vi kan inte bara ge bort mark som våra familjer har bott på i generationer utan ett formellt avtal om ersättning. De tror att de bara kan komma och börja gräva upp våra åkrar. När vi försöker neka tar de till vapen, säger Denis Ovonji, en lokal aktivist som tillhör klanen Paten.
Projektet, som har en prislapp på cirka 91 miljoner dollar, cirka 810 miljoner kronor, finansieras av Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) med stöd från Nordiska utvecklingsfonden (NDF). AfDB har bidragit med cirka 680 miljoner kronor och 53 miljoner kronor kommer från NDF. Det återstående beloppet kommer från den ugandiska staten. Det femåriga projektet, som skulle ha avslutats i september, har försenats på grund av konflikten.
Attackerade gravid kvinna
Den 10 augusti, dagen innan kvinnorna förnedrades och misshandlades, kom representanter från byggföretaget tillsammans med distriktsledare från myndigheter, polis och tjänstemän från försvaret för att påbörja grävarbetet i området. Medlemmar av Paten-klanen, som kom till platsen för att ta reda på vad som pågick, attackerades med tårgas och gummikulor.
– De började gräva upp mitt risfält och jag försökte protestera. Då kom tre män från försvaret emot mig. En av dem attackerade mig med tårgas och jag föll ner på marken och hamnade på magen. Jag var gravid i sjätte månaden då, berättar 18-åriga Brenda Giramia.
Hon sitter på gräset utanför sitt hem i byn Paten Nord när Dagens ETC besöker henne. Det har gått nästan tre månader sedan händelsen och Brenda har smärtor i magen.
– Jag ska snart föda och har haft ont i magen sedan händelsen. När jag kom till kliniken nekades jag hjälp och jag har inte pengar att söka privat sjukvård. Jag är rädd att det är något fel på mitt barn, säger hon.
Sköts med gummikulor
Av Paten-klanens runt tusen medlemmar är många ensamstående mammor som är beroende av fälten för att överleva. Janet Akumu är en av dem. Hon har sju barn som hon försörjer genom att odla ris. Janet var mitt i skottlinjen när militären attackerade och skadade hennes ben.
– De har förstört delar av mitt fält och jag vågar inte gå dit längre. Nu är det min son som hjälper mig, men det är väldigt riskabelt att besöka området, säger Akumu.
En bit från hennes hus sitter en annan kvinna och har smärtor efter att ha blivit slagen och skjuten med gummikulor. Fembarnsmamman Nyivuru Grace lyfter upp kjolen och visar benen som har synliga sår och ärr. Hon var på risfältet dagen de kom för att röja mark för bevattningskanalen.
– Jag är ensamstående mamma och marken jag har är min enda inkomstkälla. Nu är jag livrädd för att återvända till mitt jobb. Tänk om de kommer tillbaka för att skada oss igen, säger Grace.
Säkerhetsstyrkorna sköt med gummikulor när hon frågade vad som pågick. Hon fick hjälp att ta sig till den statliga kliniken i staden, men där blev hon nekad hjälp.
– Jag fick höra av en sjuksköterska att myndigheterna gett personalen order om att de inte ska hjälpa någon som bor i det omtvistade området. Jag var tvungen att åka hem igen och har fortfarande ont i benet. Det känns som om det är rester av något därinne, säger Grace.
Hotas med arrestering
Majoriteten av personerna som Dagens ETC pratar med från Paten-klanen berättar att de har nekats hjälp av både sjukvårdspersonal och polis.
– Det är ledarna för Pakwach-distriktet som har beordrat vårdcentralen och polisen att vägra hjälp till medlemmar i Paten-klanen. Det är ytterst få här har råd med privat sjukvård och många kämpar fortfarande med skador. Ingen har fått händelserna dokumenterade av polisen, säger Ovonji.
Han och hans familj äger ett stort område där de bland annat odlar ris. Sedan händelsen har rädslan för fler konflikter gjort det omöjligt för dem att använda området som tidigare.
– De säger att det här projektet kommer att göra våra liv bättre och öka produktionen på fälten, vilket i grunden är positivt. Problemet är att myndigheterna inte har involverat oss i processen. Om det här projektet är för oss, varför använder de då våld och vapen?, frågar han.
Ovonji arbetade som grundskollärare, men förlorade jobbet efter att myndigheterna anklagat honom för att försöka stoppa projektet. I ett brev från myndigheterna i Pakwach från den 16 augusti 2021, som Dagens ETC tagit del av, anklagas Ovonji för att ligga bakom Paten-klanens protester mot projektet. I samma brev sparkas han från sitt lärarjobb.
– Jag har blivit hotad många gånger, senast i går (den 12 januari 2022, red. anm). En representant från myndigheterna kontaktade mig och sa att jag snart kommer bli arresterad. Det är hemskt att leva med rädsla varenda dag, säger Ovonji.
Vill ha utveckling
Flera samtal har hållits mellan myndigheterna och klanchefen sedan början av 2019, men mötena har inte gett några fruktbara resultat.
– Jag är i grunden positiv till projektet och staten har rätt att utveckla området. Det som provocerar mig är sättet det görs på. Jag gav ett tydligt besked att jag är tvungen att diskutera saken med lokalbefolkningen, men de hade inte tid att vänta och återvände med vapen, säger klanchefen Santonio Onen Daudi.
75-åringen rullas ut på gården när Dagens ETC besöker hans hem i byn Adiri. Daudi ärvde rollen som klanledare från sin far och är idag chef för Paten-klanens tio byar. Det är han som har sista ordet i alla beslut som tas inom klanens områden.
Tjugotvåbarnspappan, som har fått amputera sina ben på grund av diabetes, är orolig för framtiden.
– Inga pengar i världen är värda så mycket som vår mark. I utbyte mot ett eventuellt övertagande av vårt område vill vi ha nya, lika stora landområden, med samma topografi, säger Daudi.
Enligt klanchefen har det varit militär närvaro i byarna de senaste månaderna.
– Militären har etablerat en bas nära mitt hem och de övervakar allt jag gör. Jag får inte längre hålla möten med klanmedlemmarna, säger han.
Hjälporganisationer stoppas
Flera människorättsaktivister och organisationer har hindrats från att arbeta i området. Buliisa Initiative for Rural Development Organisation (Birudo) är en av dem. Den lokala organisationen arbetar på flera platser i Uganda med folk som påverkas negativt av utvecklingsprojekt. De bedriver informationsarbete för att stärka lokal kunskap om mänskliga rättigheter, lagar och rutiner så att befolkningen kan stå upp för sina rättigheter. Birudo har arbetat med klanen Paten i flera år och har bland annat hjälpt dem med advokater för att ta sitt fall till domstol.
– Vi har haft flera möten med lokala myndigheter om de pågående konflikterna och de många attacker de ligger bakom. I början av juni sa myndigheterna att vi inte längre får arbeta i området, säger Paolyel Onencan, ledare för Birudo.
28 organisationer bakom upprop
Organisationen är en av totalt 28 medlemsorganisationer i Coalition for Human Rights in Development, som står bakom ett gemensamt brev till Afrikanska utvecklingsbanken och Nordiska utvecklingsfonden. Undertecknarna kräver omedelbara åtgärder för att stoppa attackerna mot Paten-klanen.
En dryg vecka efter att brevet skickades svarade Afrikanska utvecklingsbanken: ”Vi har tidigare informerats om anklagelserna i ert brev och har skickat en förfrågan till myndigheterna om de kan göra en detaljerad utredning. Vi förväntar oss att få resultatet från denna studie inom en kort tid”.
Enligt flera källor har Nordiska Utvecklingsfonden, NDF, vägrat ta ansvar, eftersom de inte är huvudsponsor för projektet. I ett svar via email till Dagens ETC i november säger de att de tar saken på allvar.
– NDF är starkt emot repressalier och användande av våld mot personer som berörs av projekt, och ber att klagomålet behandlas på ett konstruktivt och respektfullt sätt. Trots att NDF:s finansiering fokuserar på andra aktiviteter tar vi saken på största allvar. Undersökningar genomförs och klagomålsmekanismer görs tillgängliga för potentiellt drabbade människor och lokalsamhällen av AfDB. NDF följer situationen noga och vi väntar på resultatet av dessa processer, säger Jesper Andersen, chef för avdelningen för kvalitetssäkring och rapportering vid NDF.
Dagens ETC har varit i kontakt med ett antal ledare från myndigheterna i Pakwach-distriktet. Ingen av dem ville svara på våra frågor. Byggfirman Coil Company Limited har inte heller svarat på förfrågningar. •
