Under det år som har gått sedan förgiftningen av Aleksej Navalnyj har den ryska regimen fortsatt att attackera oppositionen hårt. Navalnyjs egen organisation har i princip slagits sönder efter att ha stämplats som en extremistisk organisation, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
– För oppositionen så har skruvarna aldrig varit så hårt åtskruvade som nu, säger han.
Inför helgens parlamentsval har flera oppositionspolitiker stoppats från att delta. Kommunisternas främsta kandidat inför valet, Pavel Grundinin, är en av dem. Han har anklagats för att ha investeringar utomlands, vilket inte tillåter honom att ställa upp i valet enligt rysk lag. Han själv nekar till anklagelserna och säger att de är enbart politiskt motiverade.
– En sak som är nytt inför det här valet är att man för första gången börjat lägga krokben för de partier som tidigare har accepterats, för att de setts som systemlojala. Andra oppositionella partier har man gått hårt åt tidigare, men nu ger man sig även på Kommunisterna och Liberaldemokraterna, säger Martin Kragh.
Växande oro i Moskva
När de ryska oppositionspartierna raserats eller motarbetats så tvingas regimkritiska väljare att rösta på de kvarvarande alternativen, enligt Martin Kragh. Allt för att reducera Enade Ryssland makt. Navalnyjs allierade har till exempel uppmanat väljare att rösta på Kommunisterna, trots att det ses som ett accepterat parti av staten.
– Myndigheternas agerande inför valet tyder på att det finns en stark oro för att människor som vill se en förändring kommer att rösta på exempelvis Kommunisterna istället för att avstå från att rösta. Det hänger även ihop med den kampanj som Navalnyj startade för några år sedan, som går ut på att lyfta fram de lokala kandidater som har störst chans att besegra Enade Rysslands kandidater, oavsett vilket parti de tillhör, säger Martin Kragh.
Martin Kragh tror att myndigheternas hårdare agerande kan bero på en ökad rädsla. Han menar att några av de senaste årens händelser – både regeringens agerande och det motstånd som riktats mot regeringen – har varit oväntade. Kragh nämner bland annat angreppet mot Navalnyj och de stora protesterna förra året i staden Chabarovsk, där tiotusentals personer demonstrerade efter att den nationalistiska liberaldemokratiska guvernören Sergei Furgal greps och ersattes med en mer Kremlvänlig person.
Den ryska politiken har blivit mer rörlig och mindre förutsägbar, samtidigt som det repressiva systemet blivit starkare, säger Martin Kragh. Protesterna i Chabarovsk visar enligt honom att det finns ett tydligt missnöje även utanför storstäderna St Petersburg och Moskva, och att snedsteg från Kreml kan leda till stora uppror. Något som regeringen vill undvika.
– Det som även spökar i år är de stora protesterna i Belarus i augusti förra året. Det var en enorm händelse som väldigt få hade kunnat förutse. Ryssland är medvetna om att även auktoritära styren snabbt kan förlora kontroll, säger han.
Försämrad pressfrihet
Martin Kragh säger att det finns tydliga belägg för att valfusk förekommit under de senaste valen och att det med största sannolikhet även kommer ske i detta val. Statsanställda som beordras att rösta på Enade Ryssland, valförrättare som trycker ner extra valsedlar eller ändrar i protokoll.
Men utöver att fuska under själva valdagarna så försöker staten även påverka väljarnas beslut inför valet, genom att kontrollera vilken information som kommer ut via media. En ny rapport från Reportrar utan gränser, RUG, visar att den redan dåliga pressfriheten i Ryssland försämrats ytterligare under det senaste året.
– I Ryssland ser vi en kampanj som går ut på att genom lagstiftning skrämma och tysta journalister. I snabb takt har staten instiftat flera lagar som påverkar journalister och media, säger Erik Halkjær, ordförande för RUG Sverige.
En av de lagar som stiftats för att sätta munkavle på oberoende journalister är utökningen av lagen om "utländska agenter". Lagen gör nu att alla organisationer och individer som anses vara politiskt aktiva och har mottagit pengar från utlandet måste registrera sig som en utländsk agent. Det räcker med exempelvis en enskild summa från RUG för detta. Allt material de därefter publicerar måste märkas med att det har producerats av utländska agenter.
– Det är lite av ett moment 22. Antingen kan du vägra att registrera dig som utländsk agent och riskera att straffas för det. Eller så registrerar du dig, mister ditt oberoende och ställs under statlig kontroll. Men även då kvarstår ju risken att fängslas. Det har blivit ett effektivt sätt att tysta media som inte sprider den information som staten vill ska spridas, säger Erik Halkjær.
Hur påverkar den försämrade pressfriheten i landet helgens parlamentsval?
– Ryska folket får inte möjlighet att tillgodogöra sig oberoende information från olika informationskällor, och därför kan man inte fatta ett eget beslut utifrån en saklig grund. Beslutet fattas utifrån information från staten. Så det blir inte ett demokratiskt val. Pressfrihet och fria demokratiska val hänger ihop.
