BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är inte så enkelt. Numera finns det för det mesta mellan 10 och 15 kvinnor som är premiärminister eller president i världen, det är i princip aldrig fler än 20. Men kön är inte det enda som avgör hur politiken ser ut – en kvinnlig politiker kan också vara konservativ och antifeministisk, som Margaret Thatcher. Hon hade ingen jämställdhetspolitik alls. Men om vi tittar på Gro Harlem Brundtland, Norges premiärminister på 80-talet, så blev hon den första i världen att bilda en regering där hälften var kvinnor.

– Kön är symboliskt viktigt, men det handlar även om politisk vilja och vad man har för möjligheter.

Är Sverige långt bort från att ha en kvinna som statsminister?

– Det är bekymmersamt med Sverige, det enda nordiska land som aldrig har haft en kvinna på statsministerposten, trots att tre kvinnor – Anna Kinberg Batra, Mona Sahlin och Anna Lind – har varit på väg dit. Om det ska ändras måste partierna arbeta medvetet – landets första kvinnliga statsminister kommer ju att rekryteras från de som är framstående i de större partierna ungefär tio år tidigare.

Nya glastak

Men där ett glastak håller på att krossas har ett nytt byggts upp, berättar Drude Dahlerup.

– Mycket handlar om var kvinnor är och får vara närvarande. Nu får allt fler globala organisationer mer makt i världen, då är det viktigt att fråga sig om kvinnor är lika dåligt representerade där. Och det är mycket värre än det är i världens regeringar. Vi måste se kritiskt på stora organisationer som bildades av regeringar eller FN och blir allt mer oberoende.

– Förra året slog Davos rekord när arton procent av deltagarna var kvinnor, det måste breddas. Samtidigt finns det stora organisationer som går före med kvotering – Afrikanska Unionen har ett krav på att minst 50 procent av kommissionärerna ska vara kvinnor, det har EU aldrig kommit i närheten av. Även i fredsprocesser runtom i världen börjar kvinnor få gehör och till och med i fredsarbetet i Syrien finns en trend mot att börja kvotera in kvinnor i processen.

Enkät

1. När får Sverige en kvinna som statsminister?

2. Vem blir det?

Jonna Sima, kulturredaktör på Arbetet

1. Jag hoppas vi får det senast 2022, men det kan hända tidigare. Om Socialdemokraterna mot förmodan kommer att lyckas bilda en regeringskoalition efter valet är det inte otroligt att Stefan Löfven kliver åt sidan efter något år eller två.

2. Magdalena Andersson eller Annika Strandhäll skulle jag tro har lägst odds. Magdalena Andersson verkar redan förbereda sig på att ta nästa kliv. Hon gör en del soloutspel och höll det stora förstamajtalet i Stockholm förra året. Annika Strandhäll är valårets Anders Ygeman, det vill säga ministern som får ta nästan alla medieframträdanden och svåra frågor. Men hon är en vattendelare, vilket kvinnor i maktpositioner tenderar att bli. Hon väcker kvinnohatet där ute till liv på ett sätt som Magdalena Andersson inte gör.

Lisa Pelling, utredare, Arena Idé

1. 2022, när de rödgröna vinner valet (igen).

2. En fackföreningsledare och arbetarklasstjej från Rymdtorget 5 i Bergsjön i Göteborg: Annika Strandhäll.

Sakine Madon, politisk redaktör på VLT

1. Inom kommande två mandatperioder.

2. Magdalena Andersson är en lågoddsare, men får jag önsketänka gör Nalin Pekgul comeback. Nyamko Sabuni hade också blivit en bra statsminister.