Det fanns inga möjligheter för Desalegn att försörja sig eller sin familj på den lilla jordlotten i norra Etiopien, enda chansen var att försöka hitta mat för dagen i de stora städerna.

Resan till Addis var lång och mödosam från hans region Tigray.

– Med hjälp av Gud så kom vi fram, men här finns ingenting för oss. Det är fruktansvärt att tvingas tigga för att överleva.

Strax intill honom sitter ett annat offer för den katastrofala tork-an och tigger. Den äldre mannen är från Amarha men han skäms så mycket över sin situation att han inte vill tala med oss.

Har förvärrats gradvis

Det är en kamp mot klockan som pågår just nu i Etiopien. Efter den svåraste torkan på 50 år är 18 miljoner människor i landet beroende av nödhjälp för att överleva. 

Men hjälporganisationerna varnar för att pengarna och provianten kommer att ta slut om två månader.

Situationen har gradvis förvärrats sedan i juli förra året och den långvariga torkan har understrukits av effekterna av väderfenomenet El Niño som givit stor nederbörd i vissa delar av Afrika men extrem torka i fram för allt centrala och östra Afrika.

Nu ser man allt mer av effekterna. Bara i Etiopien är 1,7 miljoner barn, gravida kvinnor och ammande kvinnor akut beroende av hjälpsändningar och situationen eskalerar.

I Etiopien har skolor slutat fungera i vissa områden och för att rädda undervisningen ger hjälporganisationerna och regeringen extra tilldelning av resurser till skolluncher, men det kommer att krävs mer pengar.

Utbrott av mässling

En kaotisk situation har blivit ännu värre i de östra delarna av landet sedan en rad utbrott av mässling inträffat i de värst drabbade områdena, Somali och Oromia. Mässling är mycket allvarligt och kan vara dödligt, speciellt när de drabbade redan är undernärda.

De värst drabbade delarna som etiopiska Somali-provinsen och andra delar har dessutom tagit mot sammanlagt 750 000 flyktingar från bland annat Somalia, Sydsudan och Eritrea. 

Från dessa områden pågår nu en massflykt undan svälten, sammanlagt beräknas över 400 000 människor söka sig till delar av Etiopien som kan försörja dem.

– Tack vare Etiopiens starka ekonomiska utveckling de senaste åren kan myndigheterna bidra på ett helt annat sätt än tidigare, men det räcker inte, säger FN:s Paul Handley.

Enligt FN:s officiella beräkning kommer cirka 18 miljoner människor i Etiopien att behöva stöd. Av dem räknar Etiopien med att kunna hjälpa cirka 8 miljoner medan drygt tio miljoner är beroende av internationellt bistånd. Den totala kostnaden uppgår till ungefär 12 miljarder kronor – men bara hälften av pengarna är säkerställda.

Ny strategi för biståndet

Under tiden kommer dramatiska berättelser in från olika delar av Etiopien. Berättelser som berättar om att de första dödsfallen har inträffat. I vissa områden som lever på boskapsskötsel rapporteras att en stor del boskapen dött på grund av torkan. 

Men dagens torka riskerar också att minimera de kommande skördarna, även om det nu skulle komma regn måste nytt utsäde distribueras för att det ska bli en ny skörd, det gamla har ätits upp.

I Sverige har Sida fördubblat det humanitära stödet till Etiopien och en ny strategi för biståndet till Etiopien har tagits, meddelar biståndsminister Isabella Lövin.

– Vår nya strategi omfattar ett årligt stöd på cirka 200 miljoner kronor i genomsnitt. Vi måste både hjälpa det etiopiska folket i detta akuta läge men också jobba långsiktigt fram-över.

Men det är inte bara Etiopen som drabbat; situationen i Zimbabwe, Sydsudan, Somaliland, Madagaskar och Malawi är mycket kritisk och ytterligare minst tio miljoner i dessa länder är hotade av svält.