Men öppningen av ett övervakat rum för narkotikakonsumtion, ett salle du shoot, har skapat kontroverser. Förespråkare menar att injiceringsrummen räddar liv och minskar risken för hiv- och hepatit C-infektioner medan motståndare argumenterar för att de uppmuntrar till användning av droger.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Céline Debaulieu på föreningen Gaïa är koordinator för projektet i Paris och har arbetat med skadereducering i tolv år. Hon förklarar att inställningen till skadereduktion i Frankrike har präglats av en väldigt moraliserande syn och att det dröjt länge bara att övertyga vissa läkare om att införa sprututbyte. Men i samband med hiv-vågen på 80-talet började frågan drivas av aktivister.
Vägg i vägg med akuten
Injiceringsrummet i Paris är öppet sju dagar i veckan från klockan 13.30–20.30 under en sexårig försöksperiod. Fyra personer kan tas emot åt gången för injicering, och fyra personer får plats i rökrummet.
Besökare ombes först att tvätta händerna och har sedan 20 minuter på sig att injicera med de sterila nålar som de förses med. På plats finns socialarbetare, sjuksköterskor och doktorer som får ingripa vid risk för överdosering. Om vidare hjälp skulle behövas ligger lokalen dessutom vägg i vägg med sjukhusets akutmottagning.
Det finns ingen maxgräns för besök utan huruvida en besökare är i skick avgörs av personalen vid entrén.
– Om de bedömer att en person inte är kapabel att använda injiceringsrummet försöker vi ta med den till vilorummet för att lugna ner den. Ibland kan de väldigt upprörda, stressade, nere och under påverkan av alkohol, då är det inte lämpligt att bruka.
Många är hemlösa
Målet med projektet är dels att göra något åt folkhälsan. Dels att göra skillnad i närområdet där droglangning är vanlig och kanyler finns att hitta på gator och offentliga toaletter.
– Det är ett svar på en problematik som redan existerar här, säger Céline Debaulieu.
Föreningen bistår även med hjälp ifall att någon uttrycker viljan att bli fri från sitt mitt missbruk. Céline Debaulieu trycker på att missbruk ofta är kopplat till sociala problem; att många av de som söker sig till deras enheter varken har arbete eller familj och är väldigt marginaliserade.
– Verkligheten är den att vissa människor använder droger och vissa har problem med det. Vi träffar inte alla droganvändare här, bara de som också har mycket sociala problem vilket betyder att de är hemlösa. 60 procent av de 3 000 människor som vi träffar via våra mobila enheter under ett år är hemlösa.
– Vare sig de kommer hit eller inte kommer de att använda droger så det kanske är bättre att de gör det här under säkra förhållanden, fortsätter hon.
Céline Debaulieu menar att injiceringsrummens motståndare har en alldeles för idealistisk syn på världen.
– Visst kan vi drömma om en värld utan droger, men i vår värld har vi droger överallt, vad gör vi med det?
Väcker kritik
Ordföranden för organisationen Parents contre la drogue (Föräldrar mot droger), Serge Lebigot, har skrivit tre böcker: två om cannabisprevention och en om injiceringsrum. Han är en av de som motsätter sig injiceringsrummen.
Han förklarar att Frankrike är det land där ungdomar röker mest cannabis i Europa och säger att han är för den svenska modellen när det kommer till droger. En modell som bygger på förebyggande arbete och nolltolerans.
– De som är för injiceringsrummen är samma människor som vill legalisera droger, säger Serge Lebigot som anser att legaliseringen av droger i dessa rum sänder ut farliga budskap till unga människor.
Enligt honom pågår det en omfattande lobby för dessa injiceringsrum i Frankrike, och han menar att den vänsterorienterade regeringens beslut att införa dessa tyder på hyckleri – att risken för överdosering är större i injiceringsrummen än utanför.
– Vad som händer när missbrukare känner sig trygga på en plats är att de kommer testa farliga kombinationer, som kokain och heroin, som de inte skulle testa om de vore ensamma. Men eftersom de är övervakade och vet att människor kommer ta hand om dem om någonting går snett kan de experimentera.
