Läs också: Här är världens farligaste konflikter
USA väljer ny president
Oavsett vad man tycker om USA påverkar landets ställning som stormakt resten av världen. Den 8 november hålls presidentval i USA. Den 1 mars är den så kallade ”Supertisdagen” då primär- eller nomineringsval hålls i 13 delstater, om vem som ska kandidera till presidentposten för Demokraterna respektive Republikanerna. En av de stora frågorna rör vem som ska efterträda Barack Obama som representant för Demokraterna. Den självklara efterträdaren såg länge ut att vara Hillary Clinton men sedan en tid tillbaka utmanas hon från vänster av den populäre Bernie Sanders.
På den republikanska sidan står frågan kring den kontroversielle affärsmogulen Donald Trump, som med sin kampanj orsakat skandalartade rubriker och leder opinionen, och om han verkligen kan vinna den republikanska nomineringen. Och vad händer om världens mäktigaste nation får en sådan president?
Fredssamtal om kriget i Syrien
Fredssamtal om konflikten i Syrien inleds i Genève 25 januari. FN:s säkerhetsråd godkände 18 december en resolution med en internationell plan för en fredsprocess i Syrien. Resolutionen ansågs spegla en ovanlig enighet mellan världens mäktigaste ledare. Planen innehåller bland annat en vapenvila, samtal mellan den syriska regimen och oppositionen, samt en tvåårig plan för att skapa en samlingsregering och hålla demokratiska val.
– Det syriska folket har lidit tillräckligt. Deras tragedi känns nu i hela regionen och långt bortom denna. Nu ska representanter för den syriska regeringen samlas med bredast möjliga spektrum av den syriska oppositionen för att få till stånd en politisk process som kan leda till en politisk lösning, sade Staffan de Mistura, FN:s sändebud i Syrien, 26 december.
Den syriska regimen har sagt sig vara villiga att delta i Genève-samtalen. Frågan är om den syriske presidenten Bashar al-Assad kan sitta kvar vid makten om ett fredsavtal ska uppnås.
Flera tidigare Syrien-samtal har misslyckats, och Staffan de Misturas företrädare Kofi Annan och Lakhdar Brahimi har tvingats ge upp då tidigare fredssamtal har gått i sank.
Den europeiska vänstervågen
På flera håll i Europa har folket fått nog av åtstramningspolitiken och vänsterpartier är på stark frammarsch i bland annat Spanien, Portugal och Irland.
Efter att vänstern vunnit parlamentsvalet i Portugal i oktober har Socialistpartiet lovat att höja minimilönen och pensionerna samt tills vidare stoppa alla privatiseringar. EU har hållit en betydligt mjukare linje mot Portugals vänsterregering i jämförelse med de angrepp man utsatt Syriza och Grekland för. Man säger sig vilja avvakta för att se vad politiken får för betydelse för den portugisiska ekonomin.
I Spanien avgjordes parlamentsvalet 20 december, men ännu har ingen styrande majoritet kunnat bildas. Högerpartiet Partido Popular (PP) blev största parti men förlorade sin majoritet i kongressen. Valets stora vinnare är det nya vänsterpartiet Podemos som gått till val på att stoppa åtstramningspolitiken och nådde 20,6 procent av rösterna. Egen majoritet når varken en koalition mellan högerpartierna PP och Ciaudadanos eller det socialdemokratiska partiet Partido Socialista (PSOE) tillsammans med Podemos. Med stöd från det mindre vänsterpartiet Izquierda Unida samt regionala partier från Baskien och Katalonien skulle vänsterblocket nå egen majoritet, men regionala ledare för PSOE har gått ut och sagt att de vägrar samarbeta med Podemos, eftersom de vill se ett större självstyre för Katalonien.
På Irland höjde den sittande Labour-regeringen vid nyårsskiftet den nationella minimilönen till 9,15 euro per timme. Höjningen av minimilönen är den andra sedan vänsterregeringen kom till makten 2011 och totalt har minimilönen höjts med 20 procent.
I februari eller absolut senast i mars hålls nytt parlamentsval på Irland.
EU tar ställning om brittiskt medlemskap
Under februari månad kommer ett toppmöte hållas mellan EU:s regeringschefer. Ödesfrågan de ska ta ställning till rör Storbritanniens fortsatta medlemskap i unionen. Storbritanniens premiärminister David Cameron har lämnat in en kravlista för ett eventuellt nytt avtal.
Den stora stötestenen är om andra EU-medborgare först måste bidra till socialsystemet i fyra år innan de själva ska kunna få ta del av det. Flera EU-ledare har förklarat att detta hotar EU:s fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.
EU:s ordförande Donald Tusk har sagt att man inte kommer att ge upp den fria rörligheten under förhandlingarna.
Kommer David Cameron att gå till historien som den premiärminister som tog Storbritannien ut ur EU?
Folkomröstning om fred i Colombia
Latinamerikas längsta krig kan snart vara över. I september skakade Colombias president Juan Manuel Santos hand med Farc-ledaren Rodrigo Londono efter ett stort genombrott i fredsförhandlingarna mellan parterna.
De båda ledarna lovade att sätta stopp för inbördeskriget som under flera decennier krävt över 220 000 dödsoffer, inom sex månader.
Den 23 mars hålls en folkomröstning om fredsavtalet i Colombia ska godkännas eller inte.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: Här är världens farligaste konflikter
Datum att hålla koll på
25 januari: Fredssamtal i Genève om kriget i Syrien. FN:s säkerhetsråd samlar världens mätigaste ledare samt regimen och oppositionen från Syrien.
1 mars: Den så kallade ”supertisdagen” då primär- eller nomineringsval hålls i 13 av USA:s delstater, till Demokraternas och Republikanernas presidentkandidatur.
23 mars: Folkomröstning om fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan i Colombia.
8 november: Presidentval i USA.
