På söndagkvällen försökte den belarusiska olympiska kommittén skicka hem 24-åriga sprintern Kryjstsina Tsimanouskaja från OS i Tokyo. Men hon vägrade gå på planet och berättade i ett meddelande till Reuters att hon inte tänker återvända till hemlandet. I stället säger källor till nyhetsbyrån att hon tänker söka asyl i Tyskland eller Österrike. Konflikten mellan Tsimanouskaja och landets olympiska kommitté har sin grund i att sprintern öppet kritiserade sina tränare på sociala medier. Ordförande för Belarus olympiska kommitté är Viktor Lukasjenko, son till landets totalitära ledare, och flera idrottare har tidigare gripits när de under demonstrationer har visat sitt missnöje med landets ledning.
Kryjstsina Tsimanouskaja är dock långt ifrån den första idrottaren som har passat på och hoppat av ett internationellt idrottsevenemang för att söka asyl. Fenomenet förekommer under flera internationella tävlingar, till exempel vid nästan varje upplaga av Commonwealth games (Samväldesspelen, tidigare Brittiska imperiespelen). Och under OS-spelen är det en tradition som går så långt tillbaka som 1948. Dagens ETC har tagit en titt på några OS-avhoppare genom tiderna.
1948 (Sommar-OS i London)
Tjeckoslovakiska gymnasten Marie Provaznikova hade nyligen sett sitt hemland bli en sovjetisk satellitstat när hon åkte till London för att tävla i OS. Hon bestämde att hon inte ville åka hem igen och åkte i stället till USA, där hon sedermera arbetade som gymnastiklärare, för att söka asyl. Där bodde hon kvar till 1991, då hon dog 101 år gammal.
1956 (Sommar-OS i Melbourne)
83 ungerska idrottare flög till Australien för att tävla 1956, mitt under ett pågående folkuppror i hemlandet. När spelen tog slut var det tydligt att upproret inte hade gått hela vägen. Endast 38 idrottare ska ha återvänt till Ungern. En stor andel av de andra sökte asyl i USA och hamnade i Kalifornien.
1976 (Sommar-OS i Montreal)
Fyra rumäner sökte asyl i Kanada i samband med OS 1976. Det gjorde även 17-åriga sovjetiska dykaren Sergej Nemtsanov. Chefen för Sovjets OS-trupp påstod att Nemtsanov hade kidnappats av oidentifierade terrorister, men i själva verket hade han blivit kär i en kvinnlig dykare från Cincinnati i USA och gömde sig hos en familj i Ontario. Så småningom fick han dra tillbaka sin asylansökan och åka hem ensam.
1996 (Sommar-OS i Atlanta)
Irakiska tyngdlyftaren Raid Ahmed bar sitt lands flagga under öppningsceremonin i Atlanta, men en vecka senare sökte Ahmed, en högljudd motståndare till Saddam Hussein, asyl i USA. Under samma OS bar afghanska boxaren Jawid Ahman Mukhamad sitt lands flagga. Men eftersom han av afghanska myndigheter anklagats för att vara kommunist eftersom han hade tränat i Ryssland rymde han och fick asyl i Kanada.
2000 (Sommar- OS i Sydney)
Totalt 145 olympier överskred sina visum i de olympiska spelen i Sydney. Av dem sökte 35 idrottare politisk asyl efter spelen. Bland de som vägrade åka hem fanns den gabonesiske boxaren Stephande Nzue Mba och den tunisiska brottaren Hassane Fkiri.
2012 (Sommar- OS i London)
Tre sudanesiska idrottare gick in på polisstationen i London, strax innan öppningsceremonin och sökte politisk asyl. Två somaliska olympier gjorde detsamma. Under de olympiska spelen i London ska även sju kamerunska idrottare, däribland fem boxare, en simmare och en fotbollsspelare, ha försvunnit från OS-byn i London. Boxaren Thomas Essomba ska ha sagt att det inte finns något stöd för idrottare i Kamerun och att ”vi kan inte återvända till Kamerun, om vi återvänder kommer vi inte träna mer”. Han beviljades senare asyl tillsammans med boxaren Blaise Yepmou Mendouo i Storbritannien. FN uppgav samma år att landet befinner sig i en nödsituation med torka och undernäring som direkta konsekvenser.
