De smugglade flyktingar under lopp – kunde korsa gränsen i löparkläder

Det som startade som små, enskilda handlingar, som att någon gav skjuts till och från gränsen, utvecklades till organisationer och i vissa fall hela samhällen som gick samman för att hjälpa.  

Hejade på migranterna

Den största aktionen utspelade sig i mars 2024. Det var under Korrika, ett symboliskt flerdagarslopp som arrangeras vartannat år för att uppmärksamma Baskiens enighet. Aktivister hjälpte en grupp på 36 migranter att klä sig som löpare för att smälta in – därefter blandade de sig med löparna just när de sprang över bron som binder samman städerna Irun och Hendaye, på varsin sida om den spanskfranska gränsen. 

Bilder och filmer visar åskådare längs banan som hejar när migranterna korsar gränsen. Några håller skyltar där de skrivit ”Ingen människa är illegal”. 

Efter loppet hölls en presskonferens där aktivisterna gjorde klart att tilltaget skulle ses som en aktion för öppna gränser och en annan, öppnare och mer human flyktingpolitik. Kort efter det åtalades sju aktivister av franska åklagare. 

Eñaut Aramendi, 45, arbetar fackligt och aktivist. Han är en av de sju som åtalades efter aktionen under loppet. För honom har lagarna han påstås ha brutit mot inte någon giltighet. 

– Jag är militant självständighetsaktivist. För mig är bron bara en bro mellan två städer i samma land, Baskien. 

Hård press på aktivister 

Det här är inte första gången som den franska regeringen har riktat fokus mot aktivister som försöker hjälpa migranter. Mellan 2017 och 2018 ställdes en mängd franska medborgare inför rätta för att ha hjälpt migranter att korsa den fransk-italienska gränsen. Efter utdragna rättegångar dömde 2018 den franska konstitutionella domstolen att delar av brottsrubriceringen ”solidariska brott” bryter mot konstitutionen. 

2024 gjordes ett tillägg till den tidigare lagen mot att hjälpa flyktingar in i Frankrike. Tillägget slår fast att ingen som humanitärt undsätter en person som lever i Frankrike ska kunna åtalas. Men det tillägget gäller inte dem som hjälper migranter över landets gränser. 

Och attackerna mot dem som gör det har fortsatt. 

Enligt Laure Palun, chef på organisationen Anafe som jobbar för migranters rättigheter, är det mest slående med fallet med de sju aktivisterna i Hendaye att de åtalas för kriminellt samröre - ett brott som kan straffas med upp till tio års fängelse och hundratusentals euro i böter.

Kärnanklagelsen som åklagarna måste bevisa är att aktivisterna fick olaglig kompensation för att hjälpa de 36 migranterna över gränsen. De är en anklagelse som aktivisterna själva förnekar, och hittills har inget bevis presenterats för att så skulle vara fallet - det har inte heller kunnat bevisas att det har hänt någon gång att aktivister tagit emot pengar för att hjälpa migranter över gränsen de senaste sju åren. 

– Det här är politiska rättegångar. Aktivisterna råkar illa ut men den franska domstolarna respekterar inte europeisk lag, eller ens sin egen lag, säger Laure. 

Tusentals angav sig själva

I början av processen kring vad som blivit känt som ”De sju från Hendaye” hände något annat oväntat. Fler än 3 500 personer från Baskien och närliggande områden skrev under formulär där de anger sig själva för att ha varit närvarande vid Korrika-loppet och hjälpt till med aktionen att smuggla över migranterna.  

Gari Garaialde är en 52-årig fotograf och en av de första som angav sig själv för att ha hjälpt migranterna. Han tog en bild av ögonblicket de korsade gränsen som med tiden blivit känd. Han säger att rättegången mot aktivisterna bara är den senaste i en rad av attacker mot migranter och de aktivister som försvarar deras rättigheter. 

Gari säger att sedan Schengen infördes 1995 har han och andra trott att det betyder att gränserna är öppna för alla. 

– Vi trodde på Schengen-zonen. Men 2018, när den franska regeringen bestämde sig för att stänga gränsen för migranter, förstod vi plötsligt att det var en lögn. Friheten var inte så fri.  

Fotograferar döden

Efter att Frankrike stängde bron för fotgängare 2018 har Gari börjat dokumentera migranternas kamp för att försöka ta sig över gränsen och in i Frankrike. 2021 fotograferade han ögonblicket då sjukvårdare bar bort kroppen efter den första som drunknat under försöket att korsa Bidasoafloden, och därmed gränsen. 

– Det var svårt att se. För oss är det en liten flod som ger oss glädje, och minnen från när vi badade där som barn. Det är tungt att inse att vår lyckliga plats har förvandlats till en plats där människor dör. 

Efter att ha bevittnat de dödliga effekterna av Frankrikes migrationspolitik säger Gari att han aldrig tvekade när han hörde talas om att migrantorgansiationen J'accuse samlade in självangivelser. 

Men trots att flera dussin kampanjer och föreningar har bildats de senaste sju åren fortsätter enskilda personer i Baskien att ta saken i egna händer för att hjälpa människor att fortsätta sin resa in i Frankrike. Några av dem kanske räddar liv. 

Maddi, som inte medverkar med sitt riktiga namn för att skydda sig från åtal, är 40 år och bor i ett lantligt område på den franska sidan av gränsen. Hon minns hur hon en kall marskväll tog en promenad med sin hund.  

– Plötsligt började min hund skälla hysteriskt. Sedan såg jag två unga män som hukade vid vägen så jag frågade om de var skadade. De sa att de var på väg till Bayonne och när de reste sig var deras skor trasiga och fötterna alldeles förstörda. 

Maddi förstod att de aldrig skulle klara den fyra mil långa vandringen mitt i natten under de omständigheterna så hon erbjöd sig att sätta upp ett tält åt dem och gav dem varm soppa, varma kläder och nya skor. Nästa morgon sa hon åt dem att gömma sig i hennes van och skjutsade dem till Röda korset i Bayonne. 

”Då sitter vi i fängelse”

Det blev en spänd resa. Hela vägen spanade hon efter polis eller gränskontroller, med de klarade sig hela vägen till Röda korset. Efter att hon lämnat av dem kände hon en våg av lättnad.  

– Jag skulle absolut göra det igen, på grund av den usla situationen de befinner sig i. Jag kände mig inte som en hjältinna, jag tycker bara att fler borde göra så här. 

Medan lokala föreningar fortsätter att hjälpa migranter genom Baskien väntar Eñaut och de andra sex aktivisterna på rättegången i oktober. Hotet från rättsliga påföljder har inte hindrat honom eller någon annan av aktivisterna i området. 

– De här lagarna dödar människor. Om vi måste sitta i fängelse för att få bort dem, då sitter vi i fängelse. Det är en fråga om vad som är lagligt, det är en fråga om vad som är rätt.