Han mäklar fred med gängen på Haiti

“Barbecue” avböjde, men flera andra gängmedlemmar har accepterat liknande förslag  genom åren. En viktig del av Louis-Henri Mars arbete är att låta människor från varsin ände av inkomstpyramiden tillfälligt bo tillsammans, dela sina livshistorier och starta gemensamma projekt. Ibland får ungdomar från gängkontrollerade områden anställning hos företagsledare som de lärt känna genom hans organisation. Några av dem har startat företag tillsammans.

– Syftet är att fler ska mötas och se varandra som medmänniskor. För att vi ska fungera som en nation, som ett folk, vilket vi i Haiti inte gör nu, säger han. 

Nordirland som förebild

Forskning har visat att gängkriminalitet kan skada invånares tillit till varandra. Det kan bland annat göra dem mindre benägna att anmäla brott. Enligt Louis-Henri Mars är det nödvändigt att återupprätta tilliten i samhället för att förebygga brottslighet. Att enbart ge jobb åt unga är inte tillräckligt, menar han. Jobben måste föra människor samman och skapa social sammanhållning.

Under lång tid var han chef för ett företag som monterar elektronik- och läderprodukter. Allt förändrades när Haiti utsattes för en militärkupp 1991. På gatorna började invånare kasta sten, sätta eld på bildäck och plundra butiker. Upploppen gjorde att hans affärer stannade av. 

Han säger att det väckte hans intresse för sociala frågor. Han reste till Nordirland för att studera fredsprocessen med Storbritannien och bildade sedan Lakou Lapè, som betyder “Fredsgården” på haitisk kreol, år 2013. 

– Jag ville förstå vad som ligger bakom Haitis återkommande konflikter. En insikt jag fick var näringslivets roll i dessa, säger han.

Vägar bygger inte fred

Haitis ekonomi har genom historien kontrollerats av en liten elit. Det är allmänt känt att delar av denna elit samarbetar med kriminella gäng för att bland annat säkra affärsintressen och eliminera konkurrenter. Det har bidragit till att stärka gängens makt. För tre år sedan sa landets dåvarande centralbankschef att gängen är Haitis största arbetsgivare.

Han, vars far var landets första psykiatriker, säger att gängvåldet är ett nytt kapitel i landets historia av trauman. 

– Först kom slaveriets lidande, sedan ett blodigt frihetskrig, följt av diktaturer och statskupper som avlöste varandra. Min pappa brukade säga att hela landet skulle behöva traumabehandling. Vi består av traumatiserade människor som traumatiserar nästa generation. Vi måste läka för att landet ska läkas. 

Förutom dialog har Louis-Henri Mars därför låtit sin organisation fokusera på psykisk hälsa. Han berättar att varenda projekt han driver innehåller traumabehandling. En av hans största utmaningar är att förklara sina idéer för biståndsgivare. 

Haiti tillhör de länder i världen med flest biståndsorganisationer per capita. Innan gängvåldet eskalerade för tre år sedan finansierade internationellt bistånd fyra femtedelar av Haitis offentliga service. Louis-Henri Mars menar att utländska givare ofta befinner sig alltför långt borta från Haitis verklighet. 

– De vill se resultat med hjälp av bilder och statistik. Jag vet bara att den här och den här personen nu kan röra sig i en del av staden där de tidigare inte var välkomna. Det är det som är fredsbyggande, men det tar tid. Jag säger till givare att det vi behöver är inte att bygga vägar eller dra elnät. “Vi måste bygga relationer, vi måste bryta Haitis onda cirkel av trauman”, säger jag och då förstår de inte vad jag pratar om. 

"Hur är läget grabbar?" 

Nu står landet inför ett politiskt vägskäl och Louis-Henri Mars hoppas att hans metoder ska göra ett avtryck i politiken. I maj utsågs en ny premiärminister som ska leda ett övergångsråd fram till nästa val. Fyra av dem som nominerades till rådsmedlemmar har gått Louis-Henri Mars kurser i konfliktlösning och fredlig dialog. Han säger att han ringde och gratulerade till nomineringen och “påminde om vad vi pratade om under kursen, att inte gå till personangrepp under debatterna och så vidare”.

Förmågan att resa över sociala gränser, både bokstavligt och bildligt, menar han till stor del handla om bemötande.

– Jag ska ge ett exempel. Jag hade en man som ingick i mitt program. Vi hade arbetat med hans sätt att möta människor. En dag när han körde i sin bil såg han två personer stå vid trottoarkanten och titta intensivt på honom. Det var ett gängkontrollerat område, och han insåg att de var redo att attackera bilen. När han kom närmare dem vevade han ner fönstret, stack ut huvudet och sa: "Hur är läget grabbar?" De smälte direkt och svarade: "Allt är lugnt, boss. Allt är lugnt." Han körde vidare.